Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: NM170F Matematik för lärare, åk 1-6, I (godkänd)

eller motsvarande.

Inget huvudområde

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig förmåga att beskriva och reflektera över matematikdidaktiska frågor inom geometri, sannolikhetslära och statistik samt utveckla och fördjupa de egna kunskaperna i och om geometri, sannolikhetslära och statistik. Studenterna ges också möjlighet att utveckla kunskap om hur anknytningen till elevers egna intressen kan gynna matematiskt lärande.

Studenterna fördjupar sin förmåga att tänka kring relevanta geometriska begrepp och samband dem emellan samt problematisera och tolka centrala ämnesdidaktiska begrepp. Vidare tränar studenterna sin förmåga att lösa problem samt utföra klassiska geometriska konstruktioner och olika laborativa moment som kan öka förståelsen för geometri och inspirera till en kreativ undervisning.

Digital teknik används, dokumenteras och reflekteras över inom ämnesområdena geometri, sannolikhet och statistik.

Studenterna lär sig analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling utifrån elevlösningar och dokumentera utvecklingen med utgångspunkt i aktuellt centralt innehåll i kursplanen.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• identifiera och definiera geometriska begrepp samt redogöra för hur elevers begreppsförståelse och förmåga att hantera terminologi och symboler inom geometri utvecklas i funktionella sammanhang
• planera, presentera, analysera och värdera undervisningssekvenser med geometriska öppna problem och laborativa aktiviteter med stöd av styrdokument, didaktiska texter, elevintervjuer och klassrumsobservationer
• identifiera och analysera innebörden i begrepp som tillhör sannolikhetslära och statistik samt kunna tillämpa dem i beräkningar, presentationer och i relation till olika skolämnen
• medvetet använda digital teknik som verktyg för såväl det egna lärandet som för undervisning inom geometri, sannolikhetslära och statistik
• analysera elevers kunnande och bedöma deras kunskapsutveckling utifrån skolans styrdokument samt kunna diskutera formativ och summativ bedömning med hänsyn till ett elevperspektiv.

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av arbete med digitala medier, grupparbeten/diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Skriftlig salstentamen (Written Examination), 5 hp. I detta prov bedöms lärandemålen 1 och 3.

Prov 2: Akademisk text (Akademic Text ), 5 hp. I detta prov bedöms lärandemål 2 och 5.

Prov 3: Muntlig presentation (Oral Presentation), 5 hp. I detta prov bedöms lärandemål 4.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För att erhålla betyget väl godkänd på hel kurs krävs betyget väl godkänd på minst två prov.

Bergius, Berit och Emanuelsson, Lillemor (2008). Hur många prickar har en gepard? Göteborg: NCM (132 s)

Boesen, Jesper (red.)(2006). Lära och undervisa matematik - internationella perspektiv. Göteborg: NCM (32 s)

Bråting, Kajsa, Sollervall, Håkan & Stadler, Erika (2013). Geometri för lärare. Lund: Studentlitteratur (148 s)

Bråting, Kajsa, Sollervall, Håkan & Stadler, Erika (2019). Sannolikhet och statistik för lärare. Lund: Studentlitteratur (104 s)

Grevholm, Barbro (red.) (2012). Lära och undervisa Matematik. Från förskleklass till åk 6. Stockholm: Norstedts (60 s)

Heidberg Solem, Ida; Alseth, Björnar och Nordberg, Gunnar (2011). Tal och tanke – från förskoleklass till årskurs 3. Lund: Studentlitteratur (190 s)

Kiselman, Christer & Mouwitz, Lars (2009). Matematiktermer för skolan. Göteborg: NCM (312 s)

Pettersson, Astrid m.fl. (2010). Bedömning av kunskap - för lärande och undervisning i matematik. Stockholm: PRIM-gruppen (104 s)

Rystedt, Elisabeth och Trygg, Lena (2010). Laborativ matematikundervisning - vad vet vi? Göteborg: NCM (72 s)

Skolverket (2000),Analysschema i matematik för åren före skolår 6. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm, PRIM-gruppen (s 20-25, 37-38) (7 s)

Dessutom tillkommer litteratur, styrdokument, filmer och artiklar inom geometri, sannolikhet och statistik samt matematikdidaktik som ingår i studieplanerna för kursen.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.