Grundläggande behörighet

Fristående kurs.

Kursen syftar till att ge en orientering i socialt arbete som ämnes-, forsknings- och verksamhetsområde, samt att studenten utvecklar de kunskaper som krävs för fördjupade studier i ämnet. Ett ytterligare syfte är att belysa och analysera kopplingen mellan teori och praktik i socialt arbete.

Kursen består av 4 delkurser.

Delkurser

Delkurs 1. Introduktion till socialt arbete, 7,5 hp
Delkursens innehåll
I delkursen introduceras det sociala arbetets historia och dess grundläggande förutsättningar, nationellt och internationellt. Ämnets teoretiska begreppsbildning och centrala verksamhets­områden behandlas. Dessutom introduceras grunderna i vetenskapligt skrivande.

Delkurs 2. Sociologi och socialt arbete, 7,5 hp
Delkursens innehåll
Med utgångspunkt i klassiska och moderna sociologiska teorier behandlas såväl aktuella sociala företeelser som generella samhällsprocesser. Sociologisk teori diskuteras och tillämpas på olika fenomen i det moderna samhället som till exempel arbetsliv, socialisation, avvikande beteende, utbildning, familjeliv, social stratifiering, exklusion och inklusion, organisation, stat och statliga organ samt det civila samhället. Centrala sociologiska begrepp som klass, genus och etnicitet diskuteras och relateras till det sociala arbetet. Med hjälp av dessa begrepp belyses relationen mellan samhällsstruktur, social identitet och socialt handlande.

Delkurs 3. Psykologi och socialt arbete, 7,5 hp
Delkursens innehåll
I delkursen fördjupas psykologiska teorier och metoder som har särskild relevans för dagens praktik i socialt arbete. Med utgångspunkt i de metoder för bedömning och behandling som rekommenderas av Socialstyrelsen läggs fokus på metodernas främsta underliggande kunskapsunderlag, det vill säga 1) Anknytningsteori, 2) KBT och 3) Systemisk familje- och kommunikationsteori. Anknytningsteorin har relevans för socialt arbete särskilt inom områden som berör omsorgskvalité i familjemiljö och professionell omsorg av barns och ungas psykiska ohälsa, fosterhemsplaceringar, tidiga interventioner och utredningar av familjer med psykosocial problematik. Teorin med samlingsnamnet kognitiv beteendeterapi (KBT) omfattar ett flertal sätt att bedriva socialt och psykologiskt behandlingsarbete med olika målgrupper och har på senare år fått allt större spridning i socialt arbete i Sverige, både på behandlingsinstitutioner och i öppenvården. Det tredje centrala perspektivet i kursen utgörs av kommunikations- och systemteori och dess betydelse för att förstå samspelet mellan människors personliga, relationsmässiga- och omgivande faktorer samt kommunikationsmönster och strukturer inom familjer.

Delkurs 4. Socialpolitik och socialt arbete, 7,5 hp
Delkursens innehåll
Socialpolitikens utveckling och dess relationer till de politiska och ekonomiska strukturerna behandlas ur såväl nationellt som internationellt perspektiv. Den välfärdsstatliga regleringen avseende grundläggande lagstiftning, sociallagstiftning samt socialförsäkring diskuteras. Olika socialpolitiska modeller, samt förhållandet mellan offentlig sektor, privat sektor och frivillig sektor behandlas. Fokus ligger dels på problem associerade med implementeringen av socialpolitikens målsättningar dels på frågor om genus, invandring, globalisering och välfärdsstatens framtid.

Delkurs 1. Introduktion till socialt arbete, 7,5 hp
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs skall studenten kunna

1. redogöra för och diskutera olika synsätt på det sociala arbetets mål, utformning och innehåll, i ett historiskt och teoretiskt perspektiv,
2. beskriva och diskutera grundläggande begreppsbildning om det sociala arbetets organisationsformer och arbetsfält,
3. reflektera över etiska frågor och dilemman i det sociala arbetets praktik, och
4. tillämpa grunderna i det vetenskapliga skrivandet.

Delkurs 2. Sociologi och socialt arbete, 7,5 hp
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs skall studenten kunna

1. jämföra sociologiska teorier utifrån deras bidrag till analys av sociala problem och utveckling av det praktiska sociala arbetet,
2. redogöra för skillnader mellan begreppen aktörer och strukturer samt för samspelet mellan dessa, och
3. beskriva de maktstrukturer som påverkar genus, etnicitet och social differentiering med hjälp av intersektionella analyser.

Delkurs 3. Psykologi och socialt arbete, 7,5 hp
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs skall studenten kunna

1. redogöra för psykologiska teorier och begrepp med relevans för socialt arbete
2. tillämpa psykologiska teorier i analysen av fallbeskrivningar, där individens och familjens psykiska tillstånd undersöks med fokus på individuella, relationsmässiga- och omgivningsfaktorer, och
3. kritiskt reflektera kring likheter och skillnader mellan psykologiska perspektiv vars aktuella utvecklingar utgör ett kunskapsunderlag för professionella insatser inom det utredande och behandlande socialt arbete.

Delkurs 4. Socialpolitik och socialt arbete, 7,5 hp
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs skall studenten kunna

1. redogöra för socialpolitiska teorier och begrepp av relevans för socialt arbete,
2. applicera socialpolitiska teorier och begrepp på sociala företeelser och sociala problem,
3. kritiskt granska de socialpolitiska teoriernas och begreppens relevans för praktik och forskning, och
4. kritiskt granska de socialpolitiska teorierna utifrån ett genus, klass och etnicitet.

Delkurs 1. Introduktion till socialt arbete, 7,5 hp
Delkursens arbetsformer
För att uppnå lärandemål 1-3 ges föreläsningar, seminarier och frågestunder. Föreläsningarna presenterar centrala delar av kursinnehållet och syftar till att underlätta läsningen av kurslitteraturen. Seminarium ger möjlighet att bearbeta kursinnehållet och litteraturen. Frågor om kursens upplägg och innehåll besvaras på separata frågestunder. För att uppnå lärandemål 4 ges en föreläsning, skriftligt underlag samt en frågestund om vetenskapligt skrivande.

Delkurs 2. Sociologi och socialt arbete, 7,5 hp
Delkursens arbetsformer
För att uppnå lärandemål 1–3 presenteras först kursinnehållet vid föreläsningar för att bidra med en överblick av varje specifikt moment i delkursen och där studenten tillägnar sig kunskaper i relation till teman i de tre lärandemålen. Föreläsningarna följs sedan av två seminarier där varje lärandemål i relation till förberedande läsning bearbetas skriftligt. Det första seminariet syftar till att diskutera samhälleliga förändringsprocesser under moderniteten utifrån klassisk sociologisk teori. Det andra seminariet syftar till att diskutera aktuella samhällsproblem utifrån modern sociologisk teori. Samtliga seminarier ingår som obligatoriska moment.

Delkurs 3. Psykologi och socialt arbete, 7,5 hp
Delkursens arbetsformer
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, grupparbeten och diskussioner. För att uppnå lärandemål 1 - 3 stöds studenterna pedagogiskt genom arbetsformer som föreläsningar och fallanalyser där studenterna tränar sina förmågor att tillämpa teoretiska begrepp med efterföljande lärarfeedback. Dessa uppgifter genomförs enskilt samt i mindre grupper och är ej obligatoriska men skall ses som pedagogiskt relevanta, då de utgör en metod för att utveckla en förståelse för hur teorierna kan fungera såväl som redskap för ökad självinsikt som redskap för analys och förståelse i det sociala arbetet med människor.

Delkurs 4. Socialpolitik och socialt arbete, 7,5 hp
Delkursens arbetsformer
För att uppnå lärandemål 1–4 presenteras först kursinnehållet vid föreläsningar för att bidra med en överblick av varje specifikt moment i kursen och där studenten tillägnar sig kunskaper i relation till de fyra lärandemålen. Föreläsningarna följs sedan av seminarier och inlämningsuppgifter. Lärandemålen 1, 2, 4 tränas genom obligatoriska individuella skriftliga inlämningsuppgifter. Lärandemål 4 bearbetas dessutom genom en obligatorisk seminarieövning. Inlämningsuppgifterna samt seminarieövningen är obligatoriska.

Delkurs 1. Introduktion till socialt arbete, 7,5 hp
Delkursens bedömningsformer
Samtliga lärandemål examineras genom en individuell skriftlig tentamen. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att redogöra för och diskutera det sociala arbetets innehåll och utformning. Vidare bedöms studenters förmåga att beskriva och diskutera olika teoretiska begreppsbildningar inom socialt arbete samt reflektera över etik i det sociala arbetets praktik. Dessutom bedöms hur väl studenten kan tillämpa grunderna i vetenskapligt skrivande.

För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt på individuell skriftlig tentamen. För väl godkänt betyg på delkursen krävs väl godkänt på individuell skriftlig tentamen. För bedömningen använder examinatorn bedömningskriterier som utarbetats för respektive betygsnivå. Bedömningskriterierna finns beskrivna i Studiehandledningen.

Delkurs 2. Sociologi och socialt arbete, 7,5 hp
Delkursens bedömningsformer
Lärandemål 1–3 examineras genom en individuell skriftliga tentamina. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att kunna förstå sociologiska teorier i relation till det sociala arbetet samt redogöra för skillnader och samspel mellan begreppen aktör och struktur. Vidare bedöms studenters förmåga att kunna beskriva maktstrukturer inom fältet socialt arbete. Varje lärandemål examineras dessutom genom aktivitet i gruppdiskussioner och obligatoriska inlämningsuppgifter. Frånvaro från obligatoriska moment inklusive obligatoriska seminarier kompletteras med en skriftlig inlämningsuppgift motsvarande ordinarie moment, enligt beslut av examinator.

För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt på både de obligatoriska inlämningsuppgifterna, inklusive anslutande gruppdiskussion och den individuell skriftlig tentamen. För väl godkänt betyg på delkursen krävs godkänt på både de obligatoriska inlämningsuppgifterna, inklusive anslutande gruppdiskussion och väl godkänt på den individuella skriftliga tentamen. För bedömningen använder examinatorn bedömningskriterier som utarbetats för respektive betygsnivå. Bedömningskriterierna finns att läsa i studiehandledningen.

Delkurs 3. Psykologi och socialt arbete, 7,5 hp
Delkursens bedömningsformer
Lärandemål 1–3 examineras genom en individuell skriftlig tentamen. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att redogöra för psykologiska teorier och begrepp, att använda dessa för att analysera fallbeskrivningar, samt att visa ett reflekterande och kritiskt förhållningssätt till de teoretiska perspektiven.

För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt på den individuella skriftliga tentamen. För väl godkänt betyg på delkursen krävs väl godkänt på den individuella skriftlig tentamen. För bedömningen använder examinatorn bedömningskriterier som utarbetats för respektive betygsnivå. Bedömningskriterierna finns att läsa i studiehandledningen.

Delkurs 4. Socialpolitik och socialt arbete, 7,5 hp
Delkursens bedömningsformer
Lärandemål 1–4 examineras genom en individuell skriftlig tentamen. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att kunna redogöra för och applicera socialpolitiska teorier i relation till det sociala arbetet. Vidare bedöms studenters förmåga att kritiskt kunna granska de socialpolitiska teorierna utifrån klass, genus och etnicitet samt dess relevans för fältet socialt arbete. Lärandemål 1, 2 och 4 examineras dessutom genom aktivitet i seminarium och inlämningsuppgifter. Frånvaro från obligatoriska moment inklusive obligatoriska seminarier sker först och främst genom uppsamlingsseminarium och kan eventuellt kompletteras med en skriftlig inlämningsuppgift motsvarande ordinarie moment, enligt beslut av examinator.

För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt på både de obligatoriska inlämningsuppgifterna samt seminarieuppgiften och den individuella skriftliga tentamen. För väl godkänt betyg på delkursen krävs godkänt på både inlämningsuppgifterna och seminarieuppgiften och väl godkänt på den individuella skriftliga tentamen. För bedömningen använder examinatorn bedömningskriterier som utarbetats för respektive betygsnivå. Bedömningskriterierna finns att läsa i studiehandledningen.

För betyget godkänd på hela kursen krävs godkänt betyg på samtliga delkurser. För väl godkänt betyg på kursen krävs dessutom väl godkänt betyg på minst 3 av delkurserna.

Rätt till omprov
Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Delkurs 1. Introduktion till socialt arbete, 7,5 hp
Meeuwisse A, Swärd H, Sunesson S, Knutagård M (red.) (2024/2016) Socialt arbete: en grundbok, 4:e/3:e [rev och utök] upplaga, Stockholm: Natur och Kultur. Ca 300 av 544 s.

Svensson K, Johansson E, Laanemets L (2021) Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete. 2:a [rev och utök] upplaga. Stockholm: Natur och Kultur. Ca 200 av 289 s.

Vetenskapliga artiklar tillkommer om cirka 300 s.

Delkurs 2. Sociologi och socialt arbete, 7,5 hp

Dahlgren L, Starrin B, (2004) Emotioner, vardagsliv & samhälle - en introduktion till emotionssociologi. Första uppl. Malmö, Liber AB. 228 s. Senare tryckning av upplagan kan användas.

Repstad P, (2016) Sociologiska perspektiv i vård, omsorg och socialt arbete. Tredje uppl. Lund, Studentlitteratur. Ca 180 av 293 s. Senare upplaga/tryckning kan användas.

Ritzer G, Stepnisky J, (2015) Sociologisk teori. Andra uppl. Malmö, Liber AB. Ca 400 av 663 s. Tidigare upplaga kan användas.

Vetenskapliga artiklar tillkommer om cirka 200 s.

Delkurs 3. Psykologi och socialt arbete, 7,5 hp

Broberg A, Risholm Mothander P, Granqvist P (2020) Anknytningsteori, Stockholm: Natur och Kultur. ca 300 av 567 s.

Kaiser N, Lundberg M, (red) (2018), Psykologi för vårdprofessioner. Stockholm: Natur och Kultur. 235 s av 328 s.

Kåver A, (2016) KBT i utveckling. Stockholm: Natur och Kultur. ca 200 av 382 s.

Lundsbye M, Sandell G, Ferm R, Währborg P, Petit B, Fälth T, Holmberg B, (2010) Familjeterapins grunder. Ett interaktionistiskt perspektiv. Stockholm, Natur och Kultur. ca 70 av 426 s.

Lundén K, (2010) Att identifiera omsorgsvikt hos förskolebarn. Stiftelse Allmänna Barnhuset, 2010:5. 127 s.

Wallroth P, (2010) Mentaliseringsboken. Stockholm: Karneval förlag. 187 s.

Ca 100 sidor litteratur i form av vetenskapliga artiklar tillkommer.

Delkurs 4. Socialpolitik och socialt arbete, 7,5 hp

Ankarloo D, (2004) Den svenska modellen och globaliseringen. En översikt. I Magnússon, F & Plantin, L (red) Mångfald och förändring i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur. s 123-142. 19 s.

Bergmark Å, Fritzell J, (2007) Välfärdens utveckling efter 1990-talets kris, Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3, 2007. s 102-109 7 s.

Borevi K, (2002) Välfärdsstaten och den mångkulturella utmaningen. Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, Uppsala. Kap 1, 50 s.

Cousins M, (2005) ”Gender and the Welfare State”, I: Cousins, Mel. European Welfare States, London: SAGE, s. 58-74. 16 s. (pdf-fil)

Hartman L, (2011) (red.) Konkurrensens konsekvenser: vad händer med svensk välfärd? Stockholm: SNS utdrag, ca 150 s.

Lundh Nilsson F, Werner E, (2023) Samhällsekonomi för socionomer, Gleerups Malmö. 224 s.

Meuwisse A, (1999) Sköndalinstitutets arbetsrapport nr. 11 Ersta Högskola, ”Debatten om välfärdsstaten och det civila samhället”, Sköndalinstitutet 1999, 27 s.

Olofsson J, (2020) Socialpolitik –en historisk bakgrund, internationella jämförelser och aktuella politiska utmaningar. Lund: Studentlitteratur. 228 s.

Socialstyrelsen: Social Rapport (2010) valda delar. ca 100-150 s.

SOU 2008:15: Långtidsutredningen 2008, huvudbetänkande. s.163-209. 56 s.

Ytterligare vetenskapliga artiklar tillkommer om cirka 100 s.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.