Grundläggande behörighet: Examen från utbildning på grundnivå omfattande minst 180 hp.

Särskild behörighet:

minst tre års dokumenterad erfarenhet av att arbeta som lärare i högre utbildning eller av att arbeta med kompetensutveckling inom motsvarande organisation, alternativt avslutade kurser om minst 60 hp inom ett av följande ämne: pedagogik, utbildningsvetenskap, pedagogiskt arbete eller annat beteendevetenskapligt ämne, samt Engelska 6.

A1F

Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sin kunskap om och sin förmåga i att studera och kritiskt granska teorier och metoder med hänsyn till såväl vetenskapsteoretiska traditioner som samhälleliga och etiska aspekter.

I kursen studeras relevanta teoretiska perspektiv och metodologiska angreppssätt som förekommer inom högskolepedagogik samt deras möjligheter och begränsningar för forskning och utvecklingsarbete. I samband med studier av teoretiska perspektiv belyses även vetenskapsteoretiska traditioner samt frågor om etik och forskningens samhälleliga relevans.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för och problematisera teoretiska perspektiv, vetenskapsteoretiska traditioner samt samhälleliga och etiska aspekter med relevans för forskning inom högskolepedagogik
2. granska och värdera högskolepedagogisk forskning med utgångspunkt i teoretiska, metodologiska, samhälleliga och etiska aspekter

Kursens övergripande pedagogiska inramning är flexibel. Seminarier varvas med föreläsningar, arbete i grupp och individuella presentationer med hjälp av olika medieformer. Responsgivning studenterna emellan tillämpas genomgående i kursen. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och lärandemål i samverkan mellan studerande och kursledare.

Prov 1: Muntlig presentation. (Oral Presentation) 3,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 1-2.

Prov 2: Skriftlig text (Paper) 4 hp. I detta prov examineras lärandemål 1-2. Alternativa bedömningsformer kan förekomma i samråd med examinator.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart. För VG krävs VG på båda proven. För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Fraenkel, Jack. R., Wallen, Norman. E., & Hyun, Helen. H. (2011). How to design and evaluate research in education. New York: McGraw-Hill Humanities/Social Sciences/Languages. (641 s)

Jones, Susan. R., Torres, V., & Arminio, Jan. (2013). Negotiating the complexities of qualitative research in higher education: Fundamental elements and issues. Routledge. (256 s.)

Slade, Sharon., & Prinsloo, Paul. (2013). Learning analytics: Ethical issues and dilemmas. American Behavioral Scientist, 57(10), 1510-1529.

Tuli, Fedeke (2010). The basis of distinction between qualitative and quantitative research in social science: Reflection on ontological, epistemological and methodological perspectives. Ethiopian Journal of Education and Sciences, 6(1), 97-108.

Övrig litteratur utifrån egen vald inriktning väljs i samråd med kursansvarig.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.

Svenskt kursnamn: Högskolepedagogik: Vetenskapsteoretiska traditioner och metodologier