Kursplan våren 2020
Kursplan våren 2020
Benämning
Informatik: Vetenskapsteori och metodik
Engelsk benämning
Informatics: Theory of Science and Methodology
Kurskod
DA373A
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för teknik och samhälle
Fastställandedatum
2018-11-13
Gäller från
2019-01-21
Behörighetskrav
Totalt 90 hp inklusive kurser om minst 30hp i huvudområdet Informatik på 31-60 poängsnivån.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde
Informatik
Fördjupningsnivå
G2F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i examensfordringarna för kandidatexamen i Informatik på 61-90 poängsnivån.
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska utveckla en djupare förståelse för olika vetenskapsteoretiska utgångspunkter och deras historiska bakgrund inom informatikämnet. Kursen syftar även till att utifrån några av informatikämnets olika forskningsområden ge studenten kunskap om kvalitativa, kvantitativa, samt experimentella ansatser för kunskapsproduktion, samt ge studenten möjlighet till fördjupad förståelse för forskningsmetodologiska ställningstaganden, planering av vetenskapliga studier samt kunskap om olika kunskapsprodukters roll, funktion och syfte.
Innehåll
Produktion av vetenskaplig kunskap inom informatikämnet pågår inom flera forskningsområden. Inom dessa bedrivs forskning utifrån principer som hämtas från kvalitativa, kvantitativa, samt experimentella ansatser för kunskapsproduktion. I kursen ges perspektiv på hur dessa ansatsers skillnader och likheter kan kombineras i en vetenskaplig studie i utforskandet av ett problemområde, samt hur dessa påverkar forskningsprocessens centrala delar som problemformulering, begreppsdefinitioner, val av datainsamlings- och analysmetoder samt forskningsetiska ställningstaganden. I kursen kommer även olika kunskapsprodukter som används i redovisning av forskningsresultat inom informatikområdet att presenteras och behandlas.
Lärandemål
Kunskap och förståelse
I fråga om kunskap och förståelse förväntas studenten efter avslutad kurs kunna:
- Redogöra för olika grundläggande vetenskapsteoretiska utgångspunkter inom teknik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora
- Redogöra för olika forskningsmetoders tillämpningar och begränsningar
- Redogöra för val av forskningsansats i relation till mål, kunskapsbidrag, forskningsetiska ställningstaganden och kunskapsprodukter inom informatikområdet
- Beskriva olika kunskapsprodukter som kan utgöra resultatet av en vetenskaplig studie
Färdighet och förmåga
I fråga om färdighet och förmåga förväntas studenten efter avslutad kurs:
- Utifrån en problemställning kunna planera och utforma en vetenskaplig studie inom ämnet informatik
- Utifrån en problemställning kunna kritiskt diskutera val av relevanta forskningsmetoder och analysera olika vetenskapliga och metodologiska utgångspunkter
- Utifrån en problemställning kunna presentera en forskningsplan muntligt och skriftligt
Värderingsförmåga och förhållningssätt
I fråga om värderingsförmåga och förhållningssätt förväntas studenten efter avslutad kurs kunna:
- Uppvisa ett kritiskt förhållningssätt till relationerna mellan teorier, metoder, litteratur och kunskapskällor av olika slag
- Visa förmåga att reflektera över egna ställningstaganden i samband med utformning och planering av en vetenskaplig studie
- Identifiera situationer där behov av ytterligare kunskap finns, och där den egna kompetensen behöver utvecklas
Arbetsformer
De huvudsakliga arbetsformerna för kursen är föreläsningar, seminarier och workshops, där seminarierna innehåller moment av både individuellt arbete och grupparbete.
Bedömningsformer
Examinationen sker genom inlämningsuppgifter (10hp) och aktivt deltagande vid seminarier (5hp).
För Godkänd krävs att alla moment gonomförts och blivit godkända.
För betyget väl godkänd krävs betyget väl godkänd om 10 hp.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Rekommenderad litteratur:
- Ahrne, G., Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
- Alvehus, J. (2018). Problemformulering. (Senaste upplagan). Lund: Studentlitteratur.
- Hanson, B. (2011) Skapa vetande: vetenskapsteori från grunden. (senaste upplagan.) Lund: Studentlitteratur.
- Oates, B.J. (2006). Researching information systems and computing. London: SAGE. (senaste upplagan.)
Ytterligare litteratur i form av kompendier och vetenskapliga artiklar kan ingå vilka tillhandhålls av institutionen.
Referenslitteratur:
- Creswell, J. W. (2014). Research design: Qualitative, quantitative and mixed methods approaches (senaste upplagan). Los Angeles: Sage,Thousand Oaks.?
- Denscombe, M. (2014). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.?Yin, R. K. (2007). Fallstudier: design och genomförande. Malmö: Liber.
- Eriksson, L.T. & Hultman, J. (2014). Kritiskt tänkande: utan tvivel är man inte riktigt klok. (senaste upplagan.) Stockholm: Liber.
- Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Från stoff till studie: om analysarbete i kvalitativ forskning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kursvärdering
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Övergångsbestämmelser
Om en kurs upphört att ges eller genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.