Behörighetskrav

Grundläggande examen om minst 180hp, med 90 hp inom ett för Historiska studier relevant huvudämne såsom exempelvis etnologi, arkeologi, litteraturhistoria, idéhistoria eller ekonomisk historia.

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Grundläggande examen om minst 180hp, med 90 hp inom ett för Historiska studier relevant huvudämne såsom exempelvis etnologi, arkeologi, litteraturhistoria, idéhistoria eller ekonomisk historia.

Innehåll

Kursen syftar till att studenten utvecklar kunskaper om det framväxande interdisciplinära fältet kritiska kulturarvsstudier.

I kursen studeras kulturarvets betydelse i olika samhälleliga förändringsprocesser. I särskilt fokus i kursen är intersektionella maktrelationer. Även aspekter av problematiska och svåra kulturarv sett ur ett samhällsperspektiv studeras. I kursen ingår även att kritiskt reflektera över hur kulturarvet används och använts av olika aktörer såsom akademin, staten, andra användare och allmänheten.

Lärandemål

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• diskutera olika teoretiska perspektiv kring forskningsfältet kritiska kulturarvsstudier,
• identifiera, formulera och lösa konkreta problem med relevans för kulturarvssektorn,
• reflektera kring olika maktperspektiv i förhållande till olika former av kulturarv,
• analysera maktrelationers betydelse för kulturarv som konstruktion i samhällsprocesser.

Arbetsformer

Föreläsningar, seminarier, fältbesök och metodövningar.

Bedömningsformer

Samtliga lärandemål examineras genom en skriftlig redovisning av ett projektarbete.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Kurslitteratur

Golding, Vivien (2009). Learning at the Museum Frontiers: Identity, Race and Power. Farnham, England: Ashgate Pub. Co., 231 s.

Harrison, Rodney (2013). Heritage: Critical Approaches. New York: Routledge, 268 s.

Logan, William; Nic Craith, Máiréad & Kockel, Ullrich (Red) (2016). A Companion to Heritage Studies. Chichester, West Sussex, UK: Wiley-Blackwell. 597s.

Silverman, Helaine (2011). Contested Cultural Heritage Religion, Nationalism, Erasure, and Exclusion in a Global World. New York, NY: Springer New York, 286 s.

Smith, Laurajane (2006). Uses of Heritage. New York: Routledge, 351 s.

Smith, Laurajane; Shackel, Paul A. & Campbell, Gary (red.) (2011).Heritage, Labour, and the Working Classes. 1st ed. Abingdon, Oxon: Routledge, 309 s.

Winter, Tim (2013). Clarifying the Critical in Critical Heritage Studies. International Journal of Heritage Studies, 19(6), 532-545.

Witcomb, Andrea & Buckley, Kristal. (2013). Engaging with the Future of ‘Critical Heritage Studies’: Looking Back in Order to Look Forward. International Journal of Heritage Studies, 19 (6), 562–578.

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.

Svenskt kursnamn: Kritiska kulturarvsstudier