Grundnivå
Grundläggande behörighet + Engelska 6.
Inget huvudområde
Kursen ingår inte i något huvudområde och kan i normalfallet utgöra en del av generell examen på grundnivå.
Kursen är uppdelad i tre delkurser:
1. Seriebegrepp och narrativa funktioner (10 HP)
2. Produktion, historia och kulturell kontext (10 HP)
3. Fanzinet som gestaltande medium och kritisk reflektion (10 HP)
Seriebegrepp och narrativa funktioner
Delkurs 1 innehåller en rad korta introduktioner till serieteckningens och det visuella berättandets grunder, utifrån teknik, former för berättande och olika konstnärliga material och metoder. Parallellt med det får studenterna en introduktion till den aktuella serieforskningen och till den vetenskapliga terminologin. Kursen examineras med två gestaltande uppgifter och en skriftlig uppgift.
Produktion, historia och kulturell kontext
Delkurs 2 fokuserar på seriemediets historiska och kulturella kontext, i delkursen utvecklas också kompetens i det praktiska arbetet med en visuell berättelse. Parallellt med de praktiska uppgifterna ska studenterna skriva en serieanalys baserad i den aktuella serieforskningen.
Delkursen examineras med en gestaltande uppgift och en skriftlig uppgift.
Fanzinet som gestaltande medium och kritisk reflektion
I den avslutande delkurs 3 läggs huvudvikten på fanzinet som ett kreativt och självständigt medium för publicering av serienoveller. Genom workshops och föreläsningar utforskar studenterna fanzinets unika format, inklusive design, viknings- och bindningstekniker. Parallellt med detta utvecklas studenternas förmåga att skapa egna serienoveller, med stöd genom individuell handledning. Detta arbete tjänar som grund för examinationen, där studenternas förmåga att nyttja fanzinet för att sammanfläta berättande och fysisk presentation.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
1. reflektera över självrepresentation inom seriemediet och hur visuella och narrativa val påverkar läsningen av serier.
2. kritiskt granska och analysera olika definitioner av seriemediet, och utforska dess potential som konstnärlig och kommunikativ form.
3. översätta berättelser mellan olika medier, och reflektera över de val som görs i processen och hur dessa påverkar det slutliga verket.
4. genomföra en närläsning av seriematerial för att kritiskt analysera och diskutera dess visuella och narrativa element i en analys grundad i aktuell serieteori.
5. utforska och implementera en mångfald av narrativa och estetiska stilar i sina serier och reflektera över hur stilvariationer kan förändra berättelsernas uttryck.
6. integrera erhållna kunskaper och färdigheter i skapandet av en serienovell som effektivt utnyttjar fanzinet som ett uttrycksmedel och publiceringsformat.
7. använda den erhållna terminologiska kunskapen för att diskutera och utvärdera, i både tal och skrift, eget och andras arbete, samt diskutera seriens plats i den samtida kulturen.
Kursen omfattar föreläsningar för teoretisk grund, seminarier för diskussion och reflektion, praktiska workshops för färdighetsutveckling, samt grupparbeten och individuella projekt med möjlighet till personlig handledning.
I delkurs 1 bedöms lärandemål 1, 2 och 3 genom två stycken gestaltande uppgifter och en skriftlig uppgift (10 hp).
I delkurs 2 bedöms lärandemål 4 och 5 genom en gestaltande uppgift och en skriftlig uppgift (10 hp).
I delkurs 3 bedöms lärandemål 6 och 7 genom ett individuellt gestaltande projekt och av en skriftlig kritisk reflektion (10 hp).
För att erhålla godkänt betyg (G) på de olika delkurserna krävs att studenten är bedömd godkänd på samtliga moment inom respektive delkurs.
För att erhålla godkänt helkursbetyg (G) krävs att studenten uppnår godkänt i samtliga delkurser.
Earle, H.E.H. (2021) Comics: An introduction. London: Routledge.
Kukkonen Karin (2013). Comics and Graphic novels. Wiley Blackwell.
Saraceni, Mario. (2003). The Language of Comics. Routledge.
Upp till 300 sidor av text kan tillkomma.
Exempel på serier till recensions- och analysarbete:
Bogdanska, Daria (2016). Wage slaves. Ordfront förlag
Falch, Malin (2019) Norrsken, del 1, Egmont Storyhouse
Göransson, Fabian. (2018). Drömmen om Europa. Galago
Gustafsson, Dennis (2017) Viktor Kasparsson – Helvetets Fasor. Albumförlaget
Haifisch, Anna (2020) Von Spatz. Lystring
Jonsson, Mats (2021). När vi var samer. Ordfront förlag
Koskela, Pia (2022). Karelen! Syster förlag
Natt och Dag, Niklas. (2022). 1793 – serieromanen. Forum
Neidestam, Lina. (2017) Zelda – Allt är normalt. Kartago förlag
Olsson, Linn (2022) Nidur 1. Nosebleed studio
Rubin Dranger, Johanna. (2022) Ihågkom oss till liv. Albert Bonnier Förlag
Runberg, Sylvain & Homs, Josip (efter Stieg Larsson) (2022) Millennium 01: Män som hatar kvinnor. Cobolt Förlag
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.