Grundläggande behörighet och Engelska 6, samt 30 hp samhällsvetenskap

Kursen är inte huvudområdesklassad och kan i normalfallet ingå i en generell examen på grundnivå.

Denna kurs utvecklar kunskap och förståelse för centrala frågor inom internationell migration och etniska relationer (IMER). Den bygger på pågående forskning vid institutionen och lärarnas expertis. Målet är både att utveckla förståelse för aktuell kunskap inom området och att undersöka hur sådan kunskap produceras. I detta syfte kombinerar och integrerar kursen konsekvent teoretiska och metodologiska frågor. Inga tidigare IMER-kurser krävs, utan det krävs snarare en allmän bekantskap med grundläggande vetenskapliga kriterier och samhällsvetenskap.

Kursens underliggande pedagogiska filosofi är att generiska intellektuella färdigheter som kritiskt tänkande och självständig analys bäst utvecklas inom avgränsade tematiska sammanhang, där sambandet mellan kunskap om (resultat och teorier) och kunskap om hur (metodologi) är tydligt och öppet för granskning. För att uppnå detta fokuserar kursen på centrala problem och frågor inom samtida IMER-forskning och drar nytta av expertisen och den pågående forskningen vid institutionen. Förutom att erbjuda studenter djup kunskap om utvalda ämnen inom IMER-fältet utvecklar den också en djupare och generell förståelse för vad det innebär "att veta" något och hur sådan kunskap produceras inom samhällsvetenskaperna.

Kursen är uppdelad i två moduler (15 + 15 högskolepoäng), var och en bestående av en allmän del (7,5 högskolepoäng) och en specifik del (7,5 högskolepoäng). Den första introducerar fältet, centrala begrepp och teorier, viktiga forskningsresultat och akademiska kontroverser genom en serie föreläsningar och seminarier utifrån utvald litteratur. Den andra, specifika delen består av individuellt arbete inom ett mer specifikt ämne inom det bredare området, där studenter i dialog med läraren/lärarna väljer och granskar ett särskilt forskningsområde. Det granskade materialet kan vara antingen sekundärt eller primärt. Undervisningen i den andra delen är organiserad som en serie handledningsverkstäder där studenter och lärare träffas och diskuterar urval och bedömning av sina respektive forskningsområden.

Målet med kursen är att erbjuda aktuell forskningsrelaterad kunskap av experter inom området, vilket innebär att det exakta innehållet varje år beror på de undervisande forskarna. Det exakta innehållet i kursen, inklusive kurslitteratur, tillkännages varje höst, minst två månader innan kursen börjar.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna uppvisa följande:
• Omfattande kunskap om centrala problem och frågor inom IMER-området, inklusive förtrogenhet med aktuell kunskap och debatter.
• Kunskap om den mångdisciplinära grunden inom IMER-området och metodologiska överväganden kopplade till olika ämnen och problem.
• Förmåga att beskriva och granska centrala problem och frågor inom IMER baserat på befintlig forskning och självständig bedömning.
• Förbättrad förståelse för sambandet mellan metodologi och resultat inom samhällsvetenskapen med särskild tonvikt på IMER.
• Förmåga att hitta, samla in, sammanfatta och granska akademisk litteratur och data självständigt.
• Förmåga att sammanfatta och diskutera forskningsområden och data inom IMER på ett tydligt, tillgängligt och självständigt sätt, både muntligt och skriftligt.

Kursen är utformad för att underlätta studenternas introduktion och deltagande i de aktuella forskningsområdena. För att uppnå detta betonas fyra typer av lärande aktiviteter enligt följande:

• Föreläsningar som introducerar forskningsfältet, huvudproblem och frågor, forskningsresultat och kontroverser genom utvald läsning.
• Seminarier där studenterna diskuterar forskning (sekundärt eller primärt material) som distribueras, läses och analyseras i förväg.
• Handledningsverkstäder där studenterna läser och kommenterar varandras textutkast och diskuterar dem med handledaren.
• Individuell översikt och bedömning av ett valt forskningsämne baserat på ett utvalt material (sekundärt eller primärt) och presenterat skriftligt och/eller muntligt.

I kursen examineras studentens prestation genom en kombination av obligatoriska seminarieuppgifter och skriftliga uppgifter.

Kursens examinationer är anpassade till det övergripande syftet och aktiviteterna på följande sätt. De obligatoriska seminarierna utvecklar och undersöker studentens förmåga att överblicka, sammanfatta och kritiskt bedöma publicerade forskningsresultat om kursens ämnen. De skriftliga uppgifterna bedömer studentens förvärvade förmåga till självständig och kritisk bedömning av avgränsade delområden inom de övergripande ämnena för kursen. Genom både seminarier och uppsatser examineras löpande kunskap om sambandet mellan att veta om (resultat och teorier) och att veta hur (metodologi). Dessutom utvecklar och undersöker de båda examinationsformerna studentens förmåga att presentera argument och analyser på ett akademiskt korrekt och stringent sätt, både skriftligt och muntligt.

Populism and Democracy

• Canovan, Margaret (2005). The People. Cambridge: Polity Press.
• Hellström, Anders (2016) Trust Us: Reproducing the nation and the Scandinavian Nationalist Populist Parties. New York/Oxford: Berghain Books
• Panizza, Fransisco (2005). Populism and the mirror of democracy. London/New York: Verso.
• Norocel, Cristian, Hellström, Anders and Bak-Jørgensen, Martin (2020) Nostalgia and Hope: Intersections between Politics of Culture, Welfare, and Migration. Cham: Springer.
• Moffitt, Benjamin (2020) Populism. Cambrige: Polity Press.
• Mouffe, Chantal (2019) For a left populism. London/New York: Verso.
• Mudde, Cas (2019) The Far Right Today. Cambridge: Polity Press.

Race, Privilege, and Social Justice

• Oluo, Ijeoma (2018) So You Want to Talk About Race. Seal Press. 245p
• Solomos, J. (2022). Race, ethnicity and social theory. Routledge. 314p (Available digitally through the library)
• Selected peer-reviewed journal articles (OA journal articles available through the library)

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.