Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: DA370A, DA371A, DA372A, EK140A, EK150A, samt EK130A.

Kursen ingår i examensfordringarna för kandidatexamen i Informatik på 61-90 poängsnivån.

Produktion av vetenskaplig kunskap inom informatikämnet pågår inom flera forskningsområden. Inom dessa bedrivs forskning utifrån principer som hämtas från kvalitativa, kvantitativa, samt experimentella ansatser för kunskapsproduktion.

I kursen ges perspektiv på hur dessa ansatsers skillnader och likheter kan kombineras i en vetenskaplig studie i utforskandet av ett problemområde, samt hur dessa påverkar forskningsprocessens centrala delar som problemformulering, begreppsdefinitioner, val av datainsamlings- och analysmetoder samt forskningsetiska ställningstaganden. I kursen kommer även olika kunskapsprodukter som används i redovisning av forskningsresultat inom informatikområdet att presenteras och behandlas.

**Kunskap och förståelse
**I fråga om kunskap och förståelse förväntas studenten efter avslutad kurs kunna:

• Redogöra för olika grundläggande vetenskapsteoretiska utgångspunkter inom teknik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora
• Redogöra för olika forskningsmetoders tillämpningar och begränsningar
• Redogöra för val av forskningsansats i relation till mål, kunskapsbidrag, forskningsetiska ställningstaganden och kunskapsprodukter inom informatikområdet
• Beskriva olika kunskapsprodukter som kan utgöra resultatet av en vetenskaplig studie

**Färdighet och förmåga
**I fråga om färdighet och förmåga förväntas studenten efter avslutad kurs:

• Utifrån en problemställning kunna planera och utforma en vetenskaplig studie inom ämnet informatik
• Utifrån en problemställning kunna kritiskt diskutera val av relevanta forskningsmetoder och analysera olika vetenskapliga och metodologiska utgångspunkter
• Utifrån en problemställning kunna presentera en forskningsplan muntligt och skriftligt

**Värderingsförmåga och förhållningssätt
**I fråga om värderingsförmåga och förhållningssätt förväntas studenten efter avslutad kurs kunna:

• Uppvisa ett kritiskt förhållningssätt till relationerna mellan teorier, metoder, litteratur och kunskapskällor av olika slag
• Visa förmåga att reflektera över egna ställningstaganden i samband med utformning och planering av en vetenskaplig studie
• Identifiera situationer där behov av ytterligare kunskap finns, och där den egna kompetensen behöver utvecklas

De huvudsakliga arbetsformerna för kursen är föreläsningar, seminarier och workshops, där seminarierna innehåller moment av både individuellt arbete och grupparbete.

Examinationen sker genom inlämningsuppgifter (10 hp, UV) och aktivt deltagande vid seminarier (5 hp, UV).

För Godkänd krävs att alla moment gonomförts och blivit godkända.

För betyget väl godkänd krävs betyget väl godkänd om 10 hp.

• Ahrne, G., Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
• Alvehus, J. (2018). Problemformulering. (Senaste upplagan). Lund: Studentlitteratur.
• Hanson, B. (2011)Skapa vetande: vetenskapsteori från grunden. (senaste upplagan.) Lund: Studentlitteratur.
• Oates, B.J. (2006). Researching information systems and computing. London: SAGE. (senaste upplagan.)

Ytterligare litteratur i form av kompendier och vetenskapliga artiklar kan ingå vilka tillhandahålls av institutionen.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs upphört att ges eller genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.