Behörighetskrav

Termin 1 (IM441S, IM100S och IM230S) samt termin 2 (IM124S, IM233S, IM238S och IM123S) avklarade, med undantag för upp till 5 hp av IM124S eller IM123S.

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i huvudområdet internationell migration och etniska relationer på nivå 31-60 hp och kan ingå i examensfordringarna för kandidatexamen i internationell migration och etniska relationer.

Innehåll

Kursens syfte är att vidareutveckla perspektiven på migrationens orsaker och konsekvenser med särskilt fokus på identitetskonstruktioner och analyser av sociala identitetskategorier såsom genus, etnicitet, ras, religion etc.

På kursen varvas föreläsningar med gruppövningar och gruppdiskussioner där teori omsätts i praktik utifrån aktuellt förankrade exempel och forskningsresultat. Metodologiskt fokuserar kursen på kvalitativ metodik och dess relation till olika teoretiska infallsvinklar.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten:

• visa utvecklad förståelse för IMER-fältets strukturella och kulturella sammanhang;
• visa utvecklad förståelse för teoribildning angående identitetskonstruktion samt gemenskapers funktioner;
• visa utvecklad kunskap om kvalitativa metodologier som väger flera analytiska kategorier i analys (genus, etnicitet, ras, religion etc.);
• ha utvecklat tillägnandet av ett grundläggande kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt till humanistiska och samhällsvetenskapliga teorier;
• visa utvecklad kunskap om teoretiska infallsvinklar på praktiska omständigheter (nationellt, internationellt, transnationellt).

Arbetsformer

Föreläsningar, seminarier, gruppuppgifter och självständigt arbete.

Bedömningsformer

Examination sker via individuell tentamen (7 hp) samt individuell seminariepresentation (3 hp).

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen sker enligt fastställda tider.

Kurslitteratur

Obligatorisk

• Ahmed, Sara, ”The Language of Diversity”, i Ethnic and Racial Studies, vol. 30, No.2, 2007, s. 235-256. Digital resurs.
• Ahrne, G. & Svensson, P. (red) 2022. Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber
• Berggren, Kalle, ”’Snubben trodde han var cool för han hade en pistol’. Maskulinitet, våld och föräldraskap i svensk rap”, i Tidskrift för Genusvetenskap, nr 37(3), 2016, s. 53-74. Digital resurs.
• Bäckman, Maria, 2009. Miljonsvennar. Omstridda platser och identiteter. Göteborg: Makadam. Diss. (Valbar)
• Darvishpour, Mehrdad och Westin, Charles (red.), 2021. Migration och etnicitet. Perspektiv på mångfald i Sverige. Lund: Studentlitteratur. Urval, kapitel: 1, 2, 3, 16, 17, 18, 19, 20, 21.
• Delmi kunskapsöversikt 2017:2. Hatbrott med främlingsfientliga och rasistiska motiv. Digital resurs.
• Hall, Emma, 2023. Mellan rörelse och stillhet. Minne och flykt i unga människors berättande 2009–2021. Malmö: Malmö universitet. Diss. (Valbar)
• Hallerstedt, Gunilla & Johansson, Thomas (red), 1996. Främlingskapets anatomi. Stockholm: Carlssons (Valfri fördjupning)
• Lundström, Catrin, 2007. Svenska latinas. Ras, klass och kön i svenskhetens geografi. Göteborg: Makadam. Diss. (Valbar)
• Matthis, Moa (red.), 2005. Orientalism på svenska, Stockholm: Ordfront (Valfri fördjupning)
• Mattsson, Katarina, 2005. ”Diskrimineringens andra ansikte – svenskhet och ’det vita västerländska’”. SOU 2005:41. Stockholm: Fritzes. Digital resurs.
• Petersson, B. & Johansson, C. (red) 2013. IMER i dag. Aktuella perspektiv inom internationell migration och etniska relationer. Malmö: Liber. Urval, kapitel 1, 4, 5, 9.
• Ristilammi, Per-Markku. 1994. Rosengård och den svarta poesin. En studie av modern annorlundahet. Stockholm/Stehag: Symposion. (Valfri fördjupning)
• Schmitt, Irina, ”Om begreppens klibbighet och problem. En intersektionell analys av jämställdhets-, likabehandlings- och mångfaldspolicy på Lunds universitet”, i Kerstin Sandell (red.), 2014. Att bryta innanförskapet. Kritiska perspektiv på jämställdhet och mångfald i akademin. Göteborg: Makadam Förlag, s. 60–97.
• Skowronski, E. 2013. Skola med fördröjning. Nyanlända elevers sociala spelrum i ”en skola för alla”. Centrum för teologi och religionsvetenskap. Lunds universitet. Diss. (Valbar)
• Sixtensson, J. 2018. Härifrån till framtiden. Om gränslinjer, aktörskap och motstånd i tjejers vardagsliv. Fakulteten för hälsa och samhälle. Malmö universitet. Diss. (Valbar)
• Vertovec, Steven, 2022. Superdiversity. Migration and Social Complexity. New York: Routledge. Urval, kapitel 1, 2. Digital resurs/E-bok.

Utöver vad som anges i litteraturlistan kan maximalt ca 150 sidor tillkomma i form av artiklar, texter, fallstudier eller övningsexempel.

Kursvärdering

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.