Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: PY605G Pedagogik: Policy och styrning i yrkesutbildning– en internationell utblick (genomgången)

Kursen ingår i masterprogrammet Pedagogik och yrkeskunnande.

Kursen syftar till att studenten utvecklar förståelse för vuxnas lärande i relation till pedagogik, yrkeskunnande, bildning och yrkesutbildning, samt för teoretiska och metodologiska utmaningar i studiet av dessa områden.

I kursen fokuseras vuxnas lärande, och bildningsaspekter i olika yrken och yrkesutbildningar belyses. I kursen behandlas också validering av yrkeskunnande i branscher och utbildningsystem, samt teoretiska och metodologiska utmaningar i studiet av yrkeskunnande och validering.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. kritiskt analysera kopplingen mellan yrkeskunnande och vuxnas lärande
2. redogöra för och diskutera olika villkor för vuxnas lärande
3. redogöra för möjligheter och svårigheter vid validering av yrkeskunnande, samt för teoretiska och metodologiska utmaningar som studiet av dessa områden innebär.
4. kritiskt analysera och diskutera vad olika bildningsperspektiv på yrkesutbildning kan innebära

Föreläsningar, seminarier och fältarbete.

Prov 1: Paper (Paper) 2,5 hp.
I detta prov examineras lärandemål 2.

Prov 2: Paper och muntlig presentation (Paper and Oral Presentation), 5 hp.
I detta prov examineras lärandemål 1, 3 och 4.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För VG på hel kurs krävs VG på båda proven.

Andersson, Per (2020). Fastighetsskötares erfarenheter av validering: [Caretakers experiences of

validation]. Nordic Journal of Vocational Education and Training, 10(3), 29–44. (16 s)

https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.2010329

Bornemark, Jonna & Svenaeus, Fredrik (red.) (2009). Vad är praktisk kunskap? Huddinge: Södertörns högskola. (Valda delar i samråd med kurslärare ca 30 s)

Hjertström Lappalainen, Jonna (red.) (2015). Klassiska texter om praktisk kunskap. Huddinge: Södertörns högskola. (30 s)

Paul, Enni; Gåfvels, Camilla; Holdar, Sussana; & Lindberg, Viveca. (2025). *Tuffa bud: Apl-uppgifters betydelse för utveckling av yrkeskunnande.*Skandinavisk tidsskrift for yrker og profesjoner i utvikling, 10. (20 s) https://doi.org/10.7577/sjvd.5914

Johansson, Maria.C. (2019). The institutionalisation of validation and the transformation of vocational knowledge: The case of admission into Vocational Teacher Education in Sweden. Diss. Växjö: Linnaeus University Press. (20 s)

Panican, Alexandu (2016). Valideringens Janusansikte –Branschorganisationernas förhållningssätt till validering, SeQF och generiska kompetenser. Stockholm: Ratio (100 s)

Tsagalidis, Helena (2019). Tävlingsdomarnas bäst praxis-bedömning av yrkeskunnande i en yrkestävling:[Competition judges’ best-practice assessment of vocational knowledge and skills in a skills competition]. Nordic Journal of Vocational Education and Training, 8(2), 93–120. (28 s)**https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.188293

Tyson, Ruhi (2016).The Didactics of Vocational Bildung: How Stories Matter in VET Research. Journal of Vocational Education and Training, 68(3), 359–377. (18 s)

Sjöström, Jesper & Tyson, Ruhi (2022). Didaktik för lärande och bildning. Första upplagan Stockholm: Liber (337 s)

Wärvik, Gun-Britt (2011). *Tvingande styrningsideal i en marknadsutsatt utbildning för vuxna?*Nordic Journal of Vocational Education and Training, 1(1), 1–13. (13 s) https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.11v1i1a2

Därutöver tillkommer litteratur som väljs i samråd med kursledare.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.