Behörighetskrav

IM441S + SV230S + IM100S (Mångfaldsstudier, termin 1) + IM123S + IM233S + IM238S + IM124S (Mångfaldsstudier, termin 2).

Dispens kan beviljas upp till 7.5 HP på SV230S, IM230S, IM123S eller IM124S.

Huvudområde

Inget huvudområde

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår inte i något huvudområde.

Innehåll

Syftet är att studenterna tillägnar sig en problembaserad kunskap om hur olika strukturer av ojämlikhet skapas i sociala relationer och arbetsorganisationer i Sverige och världen idag.

Under kursen ska de studerande utveckla fördjupad kunskap och kritisk-analytisk färdighet att identifiera och analysera ojämlika sociala strukturer med hjälp av historiska, filosofiska, ekonomiska och genusvetenskapliga utgångspunkter. De studerande får även träna sin förmåga att identifiera möjliga förändringsstrategier genom mångfaldsarbete, i praktiska tillämpningar.

Lärandemål

Efter genomgången kurs skall studenten visa grundläggande kunskap och förståelse om:

1. begreppet genus, dess teoretiska ursprung, historia och förändring över tid.
2. genusvetenskapens multidisciplinära och internationella profil.
3. centrala begrepp inom genusvetenskapen, som beskriver samverkande strukturella förtryck som genus, sexualitet, klass, rasifiering och funktionalitet.
4. olika samhälleliga maktstrukturer som re-producerar normalitet och avvikelse, likhet och skillnad.
5. vetenskapliga regelverk, akademisk skrivande och etik, och metoder för källkritik.
6. kopplingarna mellan arbete, ojämlikhetsregimer, kolonialisering, av- och postkolonisering under samtidens globaliseringsprocesser.
7. Följande lärandemål behandlar förmågor och tillägnade kompetenser:
8. att skriva ett kortare kurspapper som visar fördjupad kunskap och kritisk-analytisk färdighet baserad på samhällsvetenskaplig och humanistisk praktik.
9. att framföra kortare presentationer.
10. att slutföra övningar och examinationer inom avsatt tid.
11. att söka efter, utvärdera och sammanställa information och tolkningar angående delkursernas olika temata, med utgångspunkt i presenterade problem och uppgifter.

Arbetsformer

Undervisning sker i form av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Undervisningen bygger på studentaktivt lärande och kräver självständiga litteraturstudier.

Bedömningsformer

Examination sker i form av muntlig examination i grupp och individuellt, samt genom individuell skriftlig hemtentamen.

• en individuell skriftlig hemtentamen på 10 hp. Examinerar lärandemål 3, 4, 5, 7, 9,10.
• ett portföljbetyg på 5,0 hp som består av olika arbetsmoment, exempelvis arbete i basgrupper, tutorial samt muntliga presentationer i examinerande seminarium. Examinerar lärandemål 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8, 9,10.

Examination av portföljbetyg ger 5 hp och skriftlig tentamen ger 10 hp. För portföljbetyget kan erhållas betygen G eller U, på den skriftliga tentamen betygen VG, G eller U.

Det ges minst två omtentatillfällen för studenter som inte slutfört tentamen med godkänt resultat vid ordinarie tentamensperiod.

Omtentamen ges inom samma examinationsform som vid ordinarie tentamensperiod.

Kurslitteratur och övriga läromedel

• Ali, Elaf (2021) Vem har sagt något om kärlek? Stockholm: Rabén & Sjögren.
• Berggren, Kalle och Minoo Alinia (2023) Intersektionalitet. Stockholm: Liber.
• Blomström, Vendela & Jeanna Wennerberg (2021) Akademiskt läsande och skrivande, (2a uppl). Lund: Studentlitteratur.
• Boréus, Kristina, Anders Neergaard och Lena Sohl (2021) (red.)* Ojämlika arbetsplatser: hierarkier, diskriminering och strategier för jämlikhet.* Lund: Nordic Academic Press. E-bok
• Connell, Raewyn och Rebecca Pearse (2015) Om genus. Göteborg: Daidalos.
• Svanelöv, Eric (red.) (2025) Funktionsduglighet. Stämpling, makt och marginalisering. Stockholm: Liber.
• Mattsson, Tina (2021), (3:e uppl) Intersektionalitet i socialt arbete. Teori, reflektion och praxis. Malmö: Gleerups.
• Puranen, Bi (2019) Med migranternas röst. Forskningsrapport, Institutet för framtidsstudier. E-bok.
• Scott, Joan Wallach (2010) Slöjans politik. Stockholm: Tankekraft förlag.
• Sohl, Lena (2025) Tvätten. En bok om kvinnor och klass. Stockholm: Natur & Kultur.
• Ståhl, Christian (2022) Samhällskontrakt. Stockholm: Liber.

Kursvärdering

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14)

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.