Grundläggande behörighet. Kursen kräver även förkunskaper motsvarande 60 hp i en yrkesutbildning avsedd för undervisning, alternativt dokumentation som styrker ett års erfarenhet av arbete som undervisande lärare utan behörighetsgivande examen i någon av grundskolans årskurser 1-6, lägst halvtid under den senaste tvåårsperioden.

Inget huvudområde

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla sin förmåga att beskriva och reflektera över matematikdidaktiska frågor inom taluppfattning, aritmetik och algebra samt utveckla och fördjupa de egna kunskaperna i och om taluppfattning, aritmetik och algebra. Studenterna ska också utveckla kunskap om elevers utvecklingspotential samt hur anknytningen till elevers egna intressen kan gynna matematiskt lärande.

Talbegreppet och talsystemets utveckling samt taluppfattning behandlas med hjälp av olika artefakter och med utgångspunkt i gällande kursplaner. Olika lärandeformer gällande undervisning i taluppfattning, aritmetik och algebra i årskurserna 1-6 i grundskolan analyseras. Vidare bearbetas de fyra räknesätten utifrån olika metoder samt elevens begrepps- och språkutveckling inom taluppfattning, aritmetik och algebra. Inom kursens ram introduceras studenten i att läsa och skriva vetenskapliga texter. Kursens olika textgenrer studeras och diskuteras.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. beskriva, analysera och problematisera begreppen taluppfattning, aritmetik, algebra och programmering
2. redogöra för och använda terminologi och symboler inom taluppfattning, aritmetik, algebra och programmering
3. beskriva och analysera elevers kunnande och kunskapsutveckling inom taluppfattning
4. kunna skriva och värdera formativ respons samt motivera densamma
5. beskriva och analysera hur elevers kunnande inom aritmetik och algebra kan utvecklas utifrån styrdokument
6. redogöra för och förklara hur digitala verktyg kan användas som språkutvecklande medel för att stödja barns matematiska utveckling

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av arbete med digitala medier, grupparbeten/ diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Undervisningen är studentcentrerad, och kunskapen konstrueras i gruppaktiviteter och genom laborativt arbete.
Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare, samt aktivt bidrar med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Skriftlig tentamen (Written Examination), 5 hp

I detta prov examineras mål 1 och 2.

Prov 2: Akademisk text (Academic Text), 5 hp

I detta prov examineras mål 3 och 4

Prov 3: Muntlig presentation (Oral Presentation), 5 hp

I detta prov examineras mål 5 och 6

För att erhålla betyget väl godkänt på hel kurs krävs betyget väl godkänt på minst två delprov.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Grevholm, Barbro (Red) (2012). Lära och undervisa i matematik från förskoleklass till åk 6. Stockholm: Norstedts (320 s)

Harrison, Christine., & Howard, Sally. (2012). Bedömning för lärande i årskurs F-5: Inne i "the Primary Black Box". Stockholm: Stockholms universitets förlag. (56 s)

Heiberg Solem, Ida, Alseth, Björnar & Nordberg, Gunnar (2011). Tal och tanke. Matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. Stockholm: Studentlitteratur (392 s)

Häggström, Johan; Kilhamn, Cecilia & Fredriksson, Marie (2019). Algebra i grundskolan. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM. (252 s)

Löwing, Madeleine (2008). Grundläggande aritmetik. Matematikdidaktik för lärare. Lund: Studentlitteratur (308 s)

McIntosh, Alistair (2009). Förstå och använda tal – en handbok. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning. NCM (244 s)

Dessutom tillkommer litteratur, styrdokument, filmer och artiklar inom taluppfattning, aritmetik och algebra samt matematikdidaktik som ingår i studieplanerna för kursen.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.