Socionomexamen eller kandidatexamen inom det människobehandlande eller samhällsvetenskapliga området (inklusive ett examensarbete om minst 15 hp).

Fristående kurs (nätbaserad). Kursen kan ingå i en masterexamen i inom huvudområdet socialt arbete.

Kursen syftar till att studenten utvecklar fördjupade kunskaper och förmåga till reflektion över samhällets funktionshinderpolitik och socialt arbete inom funktionshinderområdet. Mer specifikt ska studenten skapa en analytisk och problematiserande förståelse för individuella perspektiv på att leva med funktionsnedsättning och samhälleliga barriärer för tillgänglighet och delaktighet. Vidare analyseras sociala interventioner inom socialt arbete ur ett professions- och individperspektiv. Dessutom diskuteras och granskas egna och andras förhållningssätt till frågor som rör funktionsnedsättning och funktionshinder och vad det kan medföra i det sociala arbetet.

Kursen ger möjlighet att inhämta fördjupade teoretiska kunskaper om förutsättningar som kan bidra till att personer med funktionsnedsättning blir delaktiga i samhällslivet. Vidare inrymmer kursen olika perspektiv på funktionsnedsättningar, funktionshinder, hälsa/ohälsa, organisering, habilitering, rehabilitering, verksamheter/metoder och samhälle samt professions- och brukarperspektiv. Internationella konventioner, funktionshinderpolitik, välfärdsfrågor, aktuella diskurser, begrepp och teorier inom området är exempel på frågor som diskuteras. Socialt arbete definieras brett och inkluderar både arbetet inom myndigheter och frivilligsektorn, med fokus på det sociala arbetet inom kommuner och landsting, främst socialpsykiatri, LSS-verksamhet och habilitering och rehabilitering för barn och vuxna.

Ett flervetenskapligt synsätt med utgångspunkt i socialt arbete genomsyrar hela kursen. Hälsa, livsvillkor och livskvalitet för personer med funktionsnedsättning samt upplevelser och erfarenheter av att leva med livslång sjukdom och funktionsnedsättning belyses. Samverkan mellan olika professioner och brukare och deras organisationer diskuteras. Etiska dilemman i mötet mellan professionella och människor med funktionsnedsättningar diskuteras i samtligakursmoment.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. redogöra för och tillämpa teoretiska perspektiv och aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete inom funktionshinderområdet samt kritiskt reflektera över dessa,
2. visa fördjupad kunskap om och förståelse för områdets socialpolitiska interventioner, gällande lagstiftning, samt vägledande principer såväl nationella som globala.
3. reflektera kring olika individuella perspektiv på att leva med funktionsnedsättning med fokus på faktorer som kön, klass, ålder, etnicitet, sexualitet och funktionsnedsättning, samt barriärer för tillgänglighet och delaktighet,
4. analysera olika sociala interventioner inom funktionshinderområdet utifrån ett professions- och samverkansperspektiv, samt utifrån makt och brukarperspektiv, och
5. kritiskt granska egna och andras förhållningssätt till frågor som rör funktionsnedsättning och funktionshinder samt vad det kan medföra i det sociala arbetet.

Undervisningen bedrivs i form av IT-baserad distansutbildning och bygger på studentaktiva arbetsformer på lärplattform. För att uppnå lärandemål 1–5 studeras skrivna och inspelade föreläsningar, filmer, gruppdiskussioner och seminarier på lärplattformen. Lärandemål 2 och 3 tränas genom att studenterna individuellt läser och kritiskt granskar olika artiklar som diskuteras i tvärgrupper vid seminarium. Lärandemål 2 tränas dessutom genom att studenten enskilt skriftligt formulera frågeställningar kring LSS-lagen, dess tillämpning och konsekvenser för personer med funktionsnedsättning. Dessa frågeställningar diskuteras sedan vid ett seminarium på lärplattformen utifrån litteraturen. Seminarier kopplade till examinerande papers är obligatoriska.

Lärandemål 1 - 4 examineras genom att studenten skriver ett enskilt arbete där fokus för bedömningen är studentens förmåga att redogöra för och analysera verksamheten/metoden och förhållningsättet med utgångspunkt i vetenskaplig litteratur utifrån ett rättsligt, professions-, samverkans- och makt och brukarperspektiv. Lärandemål 1-3 samt 5 examineras även genom individuella skriftliga papers kopplade till seminarier. Fokus vid bedömningen på paper avseende lärandemål 1 ligger på studentens förmåga att redogöra för och tillämpa olika teoretiska forskningsinriktningar. Fokus i bedömningen för paper avseende lärandemål 2 och 3 är studentens förmåga att reflektera kring artiklar i relation till aktuell politik, lagstiftning och tänkbara barriärer för delaktighet.

Fokus i bedömning avseende lärandemål 5 är studentens förmåga att kritiskt granska egna och andras förhållningssätt till frågor som rör funktionsnedsättning och funktionshinder och vad det kan medföra i det sociala arbetet.

Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen.

Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras skriftligt enligt beslut av examinator om inget nytt tillfälle ges.

För att erhålla betyget godkänt krävs godkänt på alla examinerande uppgifter, det vill säga på enskilt arbete och individuella skriftliga papers samt att obligatoriska moment är uppfyllda. För att erhålla betyget Väl godkänd på kursen krävs dessutom betyget Väl godkänd på det enskilda arbetet.

Rätt till omprov

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Bogarve C, Ershammar D, Rosenberg D, (red.) (2012) Rehabilitering och stöd till återhämtning vid psykiska funktionshinder: möjlighetens metoder för en ny praktik. 1. uppl. Stockholm: Gothia. (280 s).

Bylund C, (2022) Anakrona livsvillkor: En studie av funktionalitet, möjligheter och begär i den föränderliga svenska välfärdsstaten. Umeå: Diss Umeå universitet (280 s)

Egard H, Runesson I & Svensson Chowdhury M, (red) (2024) Funktionsförmåga, funktionshinder och socialt arbete. Lund: Gleerups (valda delar 150 s)

Folkhälsomyndigheten, (2016) Slutrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för ”En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016. Stockholm: Socialstyrelsen. (90s).

Karlsson M, Börjeson M, (2019) Brukarmakt - i teori och praktik. 2. utg. Stockholm: Natur & kultur (150s).

Larsson M, Larson G, (senaste upplagan), LSS 2024 Stöd och service till vissa funktionshindrade Helsingborg, Komlitt (150s).

Lindberg L, Grönvik L, (2011) Funktionshinderspolitik: en introduktion. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. (valda delar 100s).

Lindberg L, (2017) Forskningen som haltar. Svensk forskning om funktionshinder. Hörselskadades Riksförbund (HRF) (76s).

Löfgren-Mårtenson L (2010) Unga med intellektuella funktionsnedsättningar och sexualitet. I Sexologi, P O Lundberg, L Löfgren-Mårtenson (red). Stockholm: Liber. 368-372, (11 s.)

Löfgren-Mårtenson L, (2009) The invisibility of young homosexual women and men with intellectual disabilities. Sexuality and Disability 27(1), 21–26. (5 s.)

Lövgren V, Markström U & Sauer L, (2016) Forskningsöversikt om arbetsfrämjande stöd till personer med funktionsnedsättning. I Arbetsliv för alla – funktionsnedsättning och arbete, B Danermark, S Larsson Tholén (red). Malmö; Gleerups. (22 s)Mattsson T, (2021) Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. 3. Uppl. Malmö: Gleerups (valda delar 50 s)

Shakespeare T, (2014) Disability Rights and Wrongs Revisited. London: Routledge. (150 s).

Socialstyrelsen, (2017) Vägar till ökad delaktighet – Kunskapsstöd för socialtjänsten om arbete med stöd och service enligt LSS. Stockholm: Socialstyrelsen. (88 s).

Söder M, (2013) Swedish social disability research: a short version of a long story. Scandinavian Journal of Disability Research, 15, suppl, 90-107 (17s).

Söder M, Hugemark A, (2016) Bara funktionshindrad? Funktionshinder och intersektionalitet. Malmö: Gleerup. (Valda delar 100 s).

Söderberg E, (2016) Maktordning när unga med rörelsenedsättning ska välja karriärväg. I Arbetsliv för alla. Funktionsnedsättning och arbete, B Danermark, S Larsson Tholén, (red.). Malmö: Gleerups (13 s)

Thomas C, (2007) Sociologies of disability and illness: contested ideas in disability studies and medical sociology. Basingstoke: Palgrave Macmillan. 182 s.

Westgren N, (2010) Fysiska funktionsnedsättningar och sexualitet. I Sexologi, P O Lundberg, L Löfgren-Mårtenson (red). Stockholm: Liber. 361-367, (6 s.)

Övrig litteratur väljes i samråd med examinator.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.