Godkända kurser omfattande minst 30 hp från år 1.

Kursen ingår i programmets fjärde termin.

Kursen syftar till att studenten utvecklar ett professionellt förhållningsätt rörande kunskaper om professionens ansvar och handlingsutrymme inom socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområdet.

Kursen består av två delkurser:

Delkurser

Delkurs 1. Organisation och profession inom funktionshinderområdet, 9 hp
Delkursens innehåll
I delkursen diskuteras professionens ansvar gällande lagar och styrdokument utifrån ett etiskt förhållningssätt. Social dokumentation, sekretess, Lex Sarah och Lex Maria ges särskilt utrymme. Därtill tydliggörs innebörden och förutsättningarna för ett kunskapsbaserat socialpedagogiskt arbete och lärande inom organisationer. Detta kunskapsbaserade arbete diskuteras också utifrån ett intersektionellt perspektiv, så som ålder, kön, sexualitet, klass och etnicitet.

Delkurs 2. Professionsutveckling inom socialpedagogiskt arbete, 6 hp
Delkursens innehåll
Ledning av grupper och grupprocesser till exempel personalhandledning, brukargrupper och anhöriggrupper tränas. Särskild vikt läggs vid den egna professionsutvecklingen och förståelsen av värderingars påverkan på yrkesrollen och i bemötandet av brukaren. Delkursen lägger stor vikt vid att det kunskapsbaserade socialpedagogiska arbete som presenterats i delkurs 1, också blir ett centralt förhållningssätt för att förstå professionsutveckling. Genomgående i delkursen diskuteras etiska aspekter.

Delkurs 1. Organisation och profession inom funktionshinderområdet, 9 hp
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

1. tillämpa lagar och styrdokument utifrån ett etiskt förhållningssätt i relation till professionens ansvar,
2. diskutera betydelsen av ett intersektionellt perspektiv i det professionella socialpedagogiska arbetet,
3. redogöra för innebörden av och förutsättningarna för, kunskapsbaserat socialpedagogiskt arbete och,
4. redogöra för och tillämpa teoretiska perspektiv på lärande och verksamhetsutveckling inom organisationer.

Delkurs 2. Professionsutveckling inom socialpedagogiskt arbete, 6 hp
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

1. diskutera värdegrunden för olika verksamheter, bemötande och attityder i ett socialpedagogiskt arbete,
2. redogöra för samarbeten mellan personalen, brukaren och dennes anhöriga,
3. redogöra för och analysera grupprocessers betydelse i det professionella yrkesutövandet, samt aktivt deltaga i och leda grupper, och
4. reflektera över betydelsen av egna attityder och etiskt förhållningssätt i mötet med människor med funktionshinder.

Delkurs 1. Organisation och profession inom funktionshinderområdet, 9 hp
Delkursens arbetsformer
För att uppnå lärandemålen 1 - 4 bedriver studenterna enskilda studier och deltar i seminarier samt vid föreläsningar. För lärandemål 1 erbjuds studenterna juridikföreläsningar om professionens ansvar gällande lagar och styrdokument. Studenterna deltar vidare i juridikseminarier i grupper som kräver individuell förberedelse. Under lärandemål 2, 3 och 4 arbetar studenterna med en individuell skriftlig uppgift som presenteras och diskuteras vid de olika seminarierna. Under föreläsningarna som rör lärandemål 2 tar studenten del av ett intersektionellt perspektiv. Vidare problematiseras det socialpedagogiska arbetet inom olika verksamheter utifrån betydelsen av ålder, kön, sexualitet, klass och etnicitet. Studenterna förbereder sig därefter individuellt inför ett seminarium då det ovanstående diskuteras i grupper. Under föreläsningarna som rör lärandemål 3 och 4 tar studenterna del av föreläsningar om dels, innebörden och förutsättningar för ett kunskapsbaserat socialpedagogiskt arbete dels, teoretiska perspektiv på lärande och verksamhetsutveckling i organisationer. Möjligheter och begränsningar för kunskapsbaserat arbete belyses och även innebörden av gränsöverskridande möten i profession och organisation. Studenterna förbereder sig därefter individuellt inför ett seminarium där kunskapsbaserat arbete och lärande inom organisationer diskuteras i grupper.
Samtliga seminarier på delkursen är obligatoriska.

Delkurs 2. Professionsutveckling inom socialpedagogiskt arbete, 6 hp
Delkursens arbetsformer
För att uppnå lärandemålen för delkursen bedriver studenterna enskilda studier, deltar i seminarier samt vid föreläsningar. Under samtliga lärandemål arbetar studenterna med en individuell skriftlig uppgift som presenteras och diskuteras vid de olika seminarierna. Under föreläsningarna som rör lärandemål 1 problematiseras arbetet med värdegrund för olika verksamheter, bemötande och attityder i det socialpedagogiska arbetet. Vid uppföljande seminarium diskuteras det ovanstående i mindre grupper och i relation till den individuella skrivuppgiften. För lärandemål 2 bedrivs enskilda studier inför seminarier om frågor rörande delaktighet, samarbete och bemötande med gästföreläsare, brukare och yrkesverksamma och studenterna skriver vidare på sitt individuella arbete. Ledning av grupper och grupprocesser enligt lärandemål 3 och 4 tränas genom att studenterna parvis genomför en praktisk övningar. Genomförandet av och erfarenheterna från den praktiska övningen redovisas sedan muntligt under ett seminarium och studenten skriver en individuell uppgift om grupprocessens betydelse. Vid lärandemål 4 läggs särskild vikt vid reflektion kring den egna professionsutvecklingen och förståelsen av värderingars påverkan på yrkesrollen och i bemötandet av brukaren. I kursens alla moment lyfts etiska aspekter kring det professionella arbetet inom funktionshinderområdet. Deltagande i seminarier samt praktisk övning är obligatoriska moment i delkursen.

Delkurs 1. Organisation och profession inom funktionshinderområdet, 9 hp
Delkursens bedömningsformer
Lärandemål 1 bedöms genom en individuell skriftlig examination. Fokus för bedömningen är studentens förmåga att göra korrekta beskrivningar av professionellas ansvar och tillämpa lagar och styrdokument på ett korrekt sätt utifrån ett etiskt förhållningssätt. Lärandemål 2 bedöms genom aktivt deltagande i seminarium där fokus för bedömningen är studentens förmåga att föra korrekta och relevanta resonemang utifrån ett intersektionellt perspektiv. Lärandemål 3 och 4 bedöms genom en individuell skriftlig examination. Lärandemål 2, 3 och 4 bedöms också genom en individuell skriftlig uppgift som studenten jobbar med under delkursen. Fokus för bedömningen är studentens förmåga att redogöra för och diskutera innebörden av och förutsättningarna för kunskapsbaserat arbete samt lärande och verksamhetsutveckling inom funktionshinderområdets organisationer. Eventuell frånvaro från obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator. Om inte ett nytt seminarietillfälle kan erbjudas under terminstid kompletteras frånvaro genom skriftlig uppgift. Kriterier för bedömning specificeras i studiehandledningen.
För godkänt betyg på delkurs 1 krävs godkänt betyg på de två individuella skriftliga examinationerna, på skriftliga individuella uppgifter samt att obligatoriska moment ska vara uppfyllda. För betyget väl godkänt krävs därutöver väl godkänt på de individuella skriftliga examinationerna.

Delkurs 2. Professionsutveckling inom socialpedagogiskt arbete, 6 hp
Delkursens bedömningsformer
Lärandemålen 1 och 2 bedöms genom en individuell skriftlig examination och en individuell skriftlig uppgift som presenteras och diskuteras vid de olika seminarierna. Fokus för bedömning av lärandemål 1 är studentens förmåga att diskutera teoretiska värdegrundsperspektiv på olika metoder, bemötande och attityder i mötet med människor med funktionsnedsättning. Fokus för bedömning av lärandemål 2 är studentens teoretiska förståelse för hur professionella kan bidra till att stärka samarbetet mellan brukare, personal och anhöriga. Lärandemål 3 och 4 examineras via en muntlig redovisning, samt via en individuell skriftlig sammanställning. Fokus för bedömningen av den muntliga redovisningen är studentens praktiska insats. Bedömningen av det individuella arbetet fokuserar på studentens förmåga att med utgångspunkt i kurslitteraturen föra relevanta resonemang gällande grupprocessens betydelse för professionellt arbete. Centralt är också att studenten, med egna ord, visar förståelse för olika teoretiska perspektiv på professionellt förhållningssätt i verksamheter inom funktionshinderområdet. Skriftliga uppgifter, muntlig framställning utgör underlag för bedömningen.

Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarium kan erbjudas under terminstid.

Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen.

För godkänt betyg på delkurs 2 krävs godkänt betyg på den individuella skriftliga examinationen och på de individuella skriftliga arbetena, på muntliga redovisningar, samt att obligatoriska moment ska vara uppfyllda. För betyget väl godkänt krävs därutöver ett väl godkänt betyg på det individuella skriftliga arbetet och på den individuella skriftliga examinationen.

För godkänt betyg på hela kursen krävs minst godkänt på båda delkurserna. För betyget väl godkänd på hela kursen krävs väl godkänt på båda delkurserna.

Rätt till omprov
Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat

Delkurs 1. Organisation och profession inom funktionshinderområdet, 9 hp
Andersson M, Christensen J, Hillgren P-A, (2017) Varför gör vi på detta viset? Att tänka nytt i förändringsarbete inom äldreomsorgen med fokus på innovationskultur och kunskapsbildning, FoU-dokument 2017:1, Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen och Stadskontoret, Malmö stad. 29 s.

Avby G, (2018) Att utveckla professionell expertis och lärande. Lund: Studentlitteratur. 179 s.

Barron K, (2002)” Who am I? Women with learning difficulties (re)constructing their self-identity”, Scandinavian Journal of Disability Research, 4 (1), 58-79. 12 s.

Christensen J, (2016) A critical reflection of Bronfenbrenner’s development ecology model. Problems of Education in the 21st Century. Vol. 69: 22–28. DOI: 10.13140/RG.2.1.2959.7681 6 s.

Elkjaer B, (2021) The learning organization from a pragmatist perspective, vol. 28 No. 1, pp. 59-70, Emerald Publishing Limited

Gunnarsson E, Szebehely M, (2017) (Red) Genus i omsorgens vardag. Stockholm, Gothia. 160 s.

Larsson M, Larsson G L, (senaste upplagan) LSS – 201X. Helsingborg, Komlitt AB. 100 s.

Mattsson T, (2021) Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. Malmö, Gleerups. s. 21-130 samt 213 - 228. 124 s.

Staaf A, Andersson L, (senaste upplagan) Socialtjänstlagen – 201X. Helsingborg, Komlitt. AB. 200 s.

Svanevie K, (2013) Socialt arbete som evidensbaserad praktik. Lund, Studentlitteratur 125 s.

SOSFS 2005:28 Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling. 4s.

SOSFS 2011:5 Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter om Lex Sarah. 5 s.

Tillkommer vetenskapliga rapporter, artiklar och annat utbildningsmaterial om cirka 100 sidor.

Delkurs 2. Professionsutveckling inom socialpedagogiskt arbete, 6 hp
Larsson S, Nohrstedt L, (2012) Samverkan – anhöriga och personal i LSS-verksamhet. Helsingborg, Komlitt. 86 s.

Olson H, (2018) En mer personlig bok om förändringsarbete: så här tänker jag och gör jag – tror jag. Stockholm. Vulkan förlag. 217 s.

Svensson K, Johnsson E, Laanemets L, (2021) (2008) Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete, Stockholm, Natur & kultur.296 s 255 s.

Thorsén H, (2016) Människosyn och etik. Stockholm. Remus förlag. 165 s.

Tillkommer vetenskapliga rapporter, artiklar och annat utbildningsmaterial om cirka 50 sidor.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt in-formerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för om-prov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.