Kursplan våren 2022
Kursplan våren 2022
Benämning
Byggd miljö: Planeringsteori och demokratiska processer
Engelsk benämning
Built Environment: Planning Theory and Democratic Processes
Kurskod
BY155C
Omfattning
10 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för kultur och samhälle
Fastställandedatum
2020-01-15
Gäller från
2020-01-20
Behörighetskrav
Minst 10 hp inom huvudområdet Byggd miljö.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde
Byggd miljö
Fördjupningsnivå
G1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen kan ingå i programmet Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering 180 hp
Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska utveckla teoretiska kunskaper om samhällsplaneringens och planerarens uppgift i samhället. Kursen introducerar och problematiserar centrala begrepp som ”makt”, ”demokrati” och ”medborgare” med fokus på planering och planeringsteori. Kursen kontextualiserar samhällsplaneringen med hjälp av olika teorier om och för planering och relaterar teorier om planering till teoretiska resonemang om demokrati.
Innehåll
Kursen behandlar:
- planering och planeringsteori i ett historiskt perspektiv
- politisk styrning och beslutsfattande
- demokrati som styrform
- självständigt undersökande, reflekterande och analyserande individuellt och i grupp
Lärandemål
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
1. redogöra för och använda grundläggande begrepp inom planeringsteori
2. redogöra för och använda grundläggande begrepp inom demokratiteori
3. redogöra för aktuella planeringsteoretiska och demokratiteoretiska diskussioner
4. redogöra för den kommunala politiska styrningen och organiseringen av planeringsprocesser
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
5. identifiera olika intressenter och analysera olika intressenters behov i olika planeringssituationer
6. kritiskt granska och bedöma olika planeringsideal
7. analysera betydelsen av den kommunala beslutsprocessen
8. reflektera över demokratiska processer i stadsplaneringen
9. självständigt tillämpa teoretiska resonemang och teoretiskt analysera empiriska planeringsprojekt
Arbetsformer
- Föreläsningar
- Externa gäster
- Seminarier
- Grupparbete
- Handledning
- Självstudier
Bedömningsformer
- Skriftlig individuell uppgift (5hp) (UV)
- Gruppuppgift (4hp) (UG)
- Seminarium där gruppuppgiften redovisas muntligt (1hp) (UG)
Samtliga lärandemål (1-9) prövas i var och en av de tre examinationsmomenten.
För godkänd krävs det att alla kursmoment är godkända.
För väl godkänd krävs dessutom VG på skriftlig individuell uppgift.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Kurslitteratur
- Fainstein, S. & Defilippis, J. (senaste upplagan). Readings in Planning Theory. Fourth edition. Wiley Blackwell.
- Montin, S. ( 2007). Moderna kommuner. Liber, Malmö.
- Premfors, R. (2000). Den starka demokratin. Liber, Malmö.
- Handbok i dialoginriktad planering. Länsstyrelsen Skåne. 2007.
Fördjupningslitteratur för gruppuppgift
- Granberg, M. (2004). Från lokal välfärdsstat till stadspolitik – politiska processer mellan demokrati och effektivitet. Vision Mälarstaden och Östra hamnen i Västerås. Örebro studies in political science.
- Isaksson K. (2001). Framtidens trafiksystem?: Maktutövningen i konflikterna om rummet och miljön i Dennispaketets vägfrågor. Linköpings universitet. Institutionen för tema.
- Strömgren, A. (2007). Samordning, hyfs och reda: stabilitet och förändring i svensk planpolitik 1945-2005. Uppsala universitet.
- Artiklar ca 150 sidor
Referenslitteratur
- Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Utgivare Vetenskapsrådet (fulltext på nätet).
- Nygren, L. , Olofsson, I. & Ågren, P.-O. (red.) (2000). Forskning på gott och ont: en antologi om samhällsvetenskaplig forskningsetik. Umeå, institutionen för socialt arbete.
- SOU 2000: 1 En uthållig demokrati. (Fulltext på nätet).
- Thurén, T. (2000). Källkritik för internet. Styrelsen för psykologiskt försvar. (Fulltext på nätet).
- Thurén, T. (2005). Källkritik. Liber, Stockholm.
Kursvärdering
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.