Kursplan hösten 2022
Kursplan hösten 2022
Benämning
Skolmarknaden och dess konsekvenser för skola, samhälle och synen på utbildning
Engelsk benämning
The School Market and its Consequences for School, Society and the View of Education
Kurskod
BU606F
Omfattning
7.5 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle, Kursplannämnden
Fastställandedatum
2022-04-27
Gäller från
2022-08-29
Behörighetskrav
Kursen kräver förkunskaper motsvarande 90 hp i en yrkesutbildning avsedd för undervisning, alternativt en akademisk examen på grundnivå.
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
A1N
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskap om orsaker till, och konsekvenser av, kommersiella aktörers intressen, närvaro och aktiviteter i svensk skola.
Innehåll
Kursen behandlar forskning om orsakerna till och konsekvenserna av marknadslogiker i skolan. Olika former av marknadisering tas upp i kursen såsom exempelvis friskolor, kommersiella företag och deras produkter samt valfrihet, konkurrens och mätning. Därutöver behandlas marknadsfrågan utifrån olika perspektiv: företagens, elevernas och lärarnas. Internationella utblickar på skolmarknaden ges inom ramen för kursen. Vidare diskuteras hur marknadsskolan är ett resultat av, och bidrar till, en förändrad syn på utbildning och lärande.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
1. identifiera och analysera fenomen i skolan som bygger på marknadslogik
2. redogöra för och diskutera forskning om marknadisering och kommersialisering av skolan
3. diskutera den svenska skolmarknaden i relation till en internationell kontext
4. problematisera grundantaganden om skolans syfte och hur detta påverkas av marknadslogiken.
Arbetsformer
Kursen ges på distans. Arbetsformerna består av föreläsningar, undersökande aktiviteter, observationer, digitala workshops, litteraturseminarier och självständigt arbete samt arbete i grupp.
Bedömningsformer
Prov 1: Skriftlig examination med muntlig presentation (Written Exam with Oral Presentation), 6 hp. I detta prov examineras lärandemål 1, 3-4 samt delar av lärandemål 2 då forskning hänvisas till i det skriftliga arbetet.
Prov 2: Presentation och diskussion (Presentation and Discussion), 1,5 hp. I detta prov examineras delar av lärandemål 2 genom att studenten redogör för och leder en diskussion om en vetenskaplig artikel.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på Prov 1.
Kurslitteratur
Allelin, Majsa (2015). Att orientera sig i skolan, staden och svenskheten. Det fria skolvalet enligt elever i förorten. Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, (4), 69-98 (29 s.)
Axelsson, Thom (2021). Bemanningsföretagens intåg i skolan: skola, marknadisering och hyrlärare. Utbildning och Demokrati, 30(2), 85-109 (25 s)
Ball, Stephen (2009). Privatising education, privatising education policy, privatising educational research: network governance and the ‘competition state’, Journal of Education policy, 24(1), 83-99 (16 s.)
Biesta, Gert (2011). God utbildning i mätningens tidevarv. Liber (s 11-77) (66 s.)
Dahlstedt, Magnus & Fejes, Andreas (red). (2018). Skolan, marknaden och framtiden. Lund: Studentlitteratur (utdrag om ca 150 s.)
Harling, Martin & Dahlstedt, Magnus (2017). Sälja, välja och svälja: en analys av skolval, marknadisering och gymnasiemässans logiker. Utbildning & Demokrati–tidskrift för didaktik och utbildningspolitk, 26(1), 159-176 (18 s)
Ideland, Malin (2021). Google and the end of the teacher? How a figuration of the teacher is produced through an ed-tech discourse. Learning, Media and Technology, 46(1), 33-46. (14 s.)
Ideland, Malin, Jobér, Anna, & Axelsson, Thom (2021). Problem solved! How eduprenuers enact a school crisis as business possibilities. European Educational Research Journal 20(1), 83-101 (19 s.)
Lundahl, Lisbeth (2016). Equality, inclusion and marketization of Nordic education: Introductory notes. Research in Comparative & International Education 11(1), 3–12 (10 s.)
Rönnberg, Linda; Benerdahl, Malin; Carlbaum, Sara & Holm, Ann-Sofie (2020). The Flow of Public Funding to Private Actors in Education: The Swedish Case, I: Hogan, Anna & Thompson, Greg (red.): Privatisation and Commercialisation in Public Education: How the Public Nature of Schooling Is Changing, London: Taylor & Francis Group (20 s.)
Serder, Margareta (2017). Apollons röst. I: Landahl, Joakim & Lundahl, Christian (red): Bortom PISA: Internationell och jämförande pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur (s. 81-101) (20 s.)
Williamson, Ben (2021). Making markets through digital platforms: Pearson, edu-business, and the (e) valuation of higher education. Critical Studies in Education, 62(1), 50-66 (17 s.)
Studenten väljer dessutom en doktorsavhandling (ca 250 s.) och en vetenskaplig artikel (ca 25 s.).
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Övrigt
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.