Grundläggande behörighet.

Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskap om genusvetenskapliga och intersektionella teorier samt förmåga att med hjälp av dessa analysera den egna yrkespraktiken.

Kursen tar sin utgångspunkt i perspektiven genus och intersektionalitet. Dessa perspektiv används inom ramen för kursen för att förstå och kritiskt studera samtida utbildningssystem och pedagogiska praktiker. Det innebär att studenten får analysera olika aspekter av förskole- och skolverksamhet med hjälp av begreppen genus, sexualitet, etnicitet, ras och klass.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• redogöra för centrala genusvetenskapliga och intersektionella begrepp

• redogöra för hur forskningsfältet genus och utbildning vuxit fram och utvecklats

• beskriva, analysera och problematisera utbildningssystem och pedagogiska praktiker utifrån såväl genus- som intersektionella perspektiv

Kursen genomförs på distans och går på halvfart. Arbetsformerna består av litteraturstudier, föreläsningar, seminarier och reflektionsuppgifter.

Samtliga mål examineras genom en hemtentamen.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

Ahmed, Sara (2012). On being included: racism and diversity in institutional life. Durham, N.C.: Duke University Press (introduktionskap.) (17 s)

Björkman, Lotta & Bromseth, Janne (red.) (2019). Normkritisk pedagogik: perspektiv, utmaningar och möjligheter. Lund: Studentlitteratur (del 1 samt kap 1-3) (96 s)

Hellman, Anette (2013). Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv. Stockholm: Liber (158 s)

Kumashiro, Kevin K. (2009). Postperspektiv på antidiskriminerande undervisning i engelska, matematik och samhälls- och naturorienterande ämnen. Tidskrift för genusvetenskap. 2009:1, s. 11-34 (23 s)

Langmann, Elisabet, & Månsson, Nicklas (2016). Att vända blicken mot sig själv: En problematisering av den normkritiska pedagogiken. Pedagogisk forskning i Sverige, 21(1–2), s. 79–100 (22 s)

Martinsson, Eva-Lena & Reimers, Eva (red.) (2020). Skola i normer. 3 uppl. Malmö: Gleerups (240 s)

Sverige. Delegationen för jämställdhet i arbetslivet (2014). Inte bara jämställdhet: intersektionella perspektiv på hinder och möjligheter i arbetslivet. Stockholm: Fritze, s. 11-29 (18 s)

Quinn, Jocey (2003). The Corporeality of Learning: Women Students and the Body. I: Ali, Suki, Benjamin, Shereen & Mauthner, Melanie L. (red.), The Politics of Gender and Education: Critical Perspectives. New York: Palgrave Macmillan (15 s)

Vetenskapliga artiklar kan tillkomma vid kursstart. Ytterligare litteratur väljs i samråd med kursledare.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).