Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204G Självständigt arbete i fördjupningsämnet (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska utveckla förståelsen för visuella kulturuttryck som aspekter av offentliga rum ur ett cultural studies-perspektiv. Kursen syftar också till att studenten ska fördjupa sin bilddidaktiska kompetens med fokus på samverkan och forskningsförankring. Studenten ska också fördjupa sina kunskaper om och färdigheter i gestaltande arbete som utforskande metod.

Kursens huvudsakliga teoretiska ram utgörs av cultural studies med offentliga rum som överordnat studieobjekt - visuella kulturuttryck förstås och utforskas alltså som aspekter av offentliga rum. Med cultural studies följer även ett normkritiskt förhållningssätt som relaterar till och fördjupar studierna i visuell kultur från föregående kurser. Det gestaltande arbetet utvecklas med tyngdpunkt på tredimensionella tekniker och gestaltning som metod. Studenterna arbetar självständigt och utforskande, och arbetet med gestaltning som metod fördjupas och forskningsförankras, bland annat med det kommande examensarbetet i åtanke. Studenterna arbetar med bloggar under hela kursen. Genom att arbeta med bloggens didaktiska möjligheter och begränsningar, dels som en resurs för det egna lärandet och dels som en resurs i den egna undervisningen, ställs studenterna inför och tränar sig i att hantera exempelvis etiska och källkritiska frågor relaterat till internet som offentligt rum. Kursens integrerade utbildningsvetenskapliga kärna fokuserar samverkan och forskningsförankring (mål 6, 7, 8). Vidare analyseras bildämnets diskursiva konstruktion och dess konsekvenser för elevens lärande (mål 7). Kursens innehåll tillämpas bildmetodiskt (mål 5, 6, 8).

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av gestaltande arbete, diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på självständigt arbete och initiativtagande såväl som kunskapsutveckling i interaktion med kurskamrater och lärare.

Prov 1: Text och gestaltning (Written and Aesthetic Production) 12 hp. Examinerar mål 1, 2.

Prov 2: Seminarium, gestaltning samt portfolio (Seminar, Aesthetic Production and Portfolio) 6 hp. Examinerar mål 3, 4, 5.

Prov 3: Webbresurs (Web Resource) 6 hp. Examinerar mål 6, 7, 8.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på samtliga prov.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart

Blackmore, Kate (2017. (Mis)Representing Others: Ethical Dilemmas of Socially Engaged Art Practice. I: Barton, Georgina. & Baguley, Margaret. (red.), The Palgrave Handbook of Global Arts Education, London: Macmillan Publishers Ltd (s. 349-360)

Buhl, Mie & Flensborg, Ingelise (2011). Visuel kulturpædagogik. 1. udgave. Köpenhamn: Hans Reitzel (267 s.)

Börjesson, Mats & Rehn, Alf (2009). Makt. Malmö: Liber (128 s.)

Fors, Vaike & Bäckström, Åsa (2015). Visuella metoder. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (181 s.)

Foucault, Michel (1975/2004) Övervakning och straff, Arkiv förlag/AZ förlag. (Del III Disciplin; totalt 92 s.)

Foucault, Michel (1994/2008). Diskursernas kamp. Stockholm: Brutus Östlings förlag Sid. 249-259 (kapitlet Andra rum).

Franker, Qarin (2007). Bildval i alfabetiseringsundervisning: en fråga om synsätt. Institutet för svenska som andraspråk, Göteborgs universitet. Tillgänglig via internet.

Genusfotografens bildhandbok. Digital resurs tillgänglig via www.genusfotografen.se samt lärare.

Hadimioglu, Çagla (2011). Black tents. I: Kocur, Zoya (red.) Global Visual Cultures: An Anthology. Chichester, West Sussex: Wiley-Blackwell, s. 126-135.

Hetland, Lois et al (2013). Studio thinking 2: the real benefits of visual arts education. New York: Columbia University(164 s.)

Illeris, Helene (2012). Interrogations: Art, art education and environmental sustainability, International Journal of Education Through Art, 8:3, s. 221-237.

Jönsson, Anders (2009). Lärande bedömning Lund: Gleerups (140 s.)

Lindgren, Monica (2006). Att skapa ordning för det estetiska i skolan: diskursiva positioneringar i samtal med lärare och skolledare. Avhandling. Göteborgs universitet, 2006 (främst kap. 5-6, c:a 60 s.). Tillgänglig via internet.

Lindgren, Simon (2015). Ungdomskulturer. 2 uppl. Malmö: Gleerups (eget urval).

Lindström, Lars (2011). Portföljmetodik i estetiska ämnen. I Lindström, Lars & Lindberg, Viveka (red.) Pedagogisk bedömning. Att dokumentera, bedöma ochutveckla kunskap. Stockholm: Stockholms universitets förlag, s. 159-192.

Longhurst, Brian (red.) (2008). Introducing cultural studies. 2. ed. Harlow, England: Pearson/Longman (347 s.)

Lärarnas Riksförbund (2015). Det öppna klassrummet. Lathund för ett normkritiskt arbetssätt. http://www.lr.se/opinionpaverkan/nyheter/nyheteryrkesverksammedlem/nybroschyrhjalperdigattarbetanormkritiskt.5.613c01514ec1ef308e3eace.html

Smith, Keri. (2008). How to be an explorer of the world: portable life museum. 1st ed. New York: Perigee (204 s.)

Thurén, Torsten & Strachal, George (2011). Källa: internet: att bedöma information utifrån källkritiska principer. 1. uppl. Malmö: Gleerup (147 s.)

Turkle, Sherry (2017). Tillbaka till samtalet: samtalets kraft i en digital tid. Göteborg: Daidalos (500 s.)

Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000) Diskursanalys som teori och metod, Lund: Studentlitteratur (Kap. 1, 3, 5; totalt 76 s.)

Kortare texter i anslutning till kursmomenten tillkommer.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).