Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: BL231B Bild och lärande: Bild som kunskapsform (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla sin förmåga att planera, genomföra och utvärdera undervisning i ämnet bild. Kursen syftar också till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper om bildframställning, materialkunskap och bildanalys. Vidare ska studenterna utveckla sin kunskap om hur bilder kan produceras som berättelser samt tillägna sig förmåga att använda egna visuella erfarenheter för produktion och tolkning av bilder. Kursen syftar dessutom till att studenterna ska tillägna sig kunskap om hur bildpedagogik kan inkluderas i tematisk, ämnesövergripande undervisning.

Delkursens didaktiska innehåll riktas i huvudsak mot årskurs 4-6.

Kursens huvudteman är analys av bilder och undervisning, materialkunskap, bildframställning samt planering av bildundervisning. I seminarier och bildproduktion behandlas bildpedagogiska dilemman. Bilders berättande förmåga belyses i studiet av bildgenrer. Exempel från bildframställning i grundskolan studeras med utgångspunkt i bildteori och frågor om bedömning.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och workshops. Det förväntas att studenten aktivt bidrar till kollektiv kunskapsutveckling.

Prov 1 består av två delar

Del 1: Presentation av en parvis genomförd produktion av rörliga bilder där studentens förmåga att visuellt berätta samt leda och delta i receptionssamtal bedöms.

Del 2: Parvis genomförd skriftlig filmanalys, vilken redovisas tillsammans med filmexempel vid ett seminarium. Studenten bedöms i sin förmåga att skriftligt och muntligt analysera, presentera och diskutera den genomförda filmanalysen.

I detta prov bedöms lärandemål 4, 5

En i grupp genomförd visuell digital berättelse om ett filmprojekt med barngrupp. Den presenteras och diskuteras vid ett seminarium. Den digitala berättelsen utgår från en i grupp genomförd medieundersökning kring barns bildvärldar och ett filmprojekt i en barngrupp relaterat till grundskolans läroplan och kursplan för ämnet bild som rör planering, genomförande och dokumentation. Studenten bedöms i sin förmåga att redogöra för hur lärande och bedömning kan ske i genomförandet av ett filmprojekt och dokumentationens betydelse för lärande bedömning. Vidare bedöms studentens förmåga att formulera strategier kring samspel och samtal med elever och vårdnadshavare kring bedömning.

I detta prov bedöms lärandemål 1,2,3,7, 8

Individuell digital och muntlig presentation samt analys av en egen skapandeprocess relaterat till bildundervisning och tematiskt arbete. Studenten bedöms i sin förmåga att framställa bilder för att kommunicera i ett valt syfte samt i att värdera sin egen process från idé till resultat.

I detta prov bedöms lärandemål 6

Bergström, Bo (2012). Effektiv visuell kommunikation: om nyheter, reklam och profilering i vår visuella kultur. Stockholm: Carlssons förlag, uppl. 8 (319 s)

Eriksson, Yvonne (2009). Bildens tysta budskap. Falun: Norstedts akademiska förlag, (80 s. i urval)

Eriksson, Yvonne (2012). Möten med bilder: analys och tolkning av visuella uttryck. Studentlitteratur, uppl. (216 s.)

Frid, Johan (2011). Intro- Form. Didacta (280 s)

Hansson, Hasse; Karlsson, Sten-Gösta; Nordström, Gert Z.(2006). Seendets språk. Lund: Studentlitteratur (100 s. i urval)

http://www.statensmedierad.se/

Thavenius, Jan (2005). Om den radikala estetiken i Utbildning & Demokrati, VOL 14, NR 1, 11–33 http://www.oru.se/Extern/Forskning/Forskningsmiljoer/HumUS/Utbildning

http://vagueterrainfrolunda.dagensdatum.com/#home

http://www.voodoofilm.org/

Valbar film

Valbar litteratur (200 s) Referenslitteratur

Lindstrand, Fredrik; (2006). Att göra skillnad: representation, identitet och lärande i ungdomars arbete och berättande med film. Stockholm: HLS förlag (298 s)

Lothe, Jakob (2000). Narrative in fiction and film: an introduction. Oxford: Oxford University Press (250 s)

Krantz, Gunnar (2005). Seriemagi: en handledning. 1. uppl. Göteborg: Optimal Press

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Skolverket (281 s) Tillgänglig på http://www.skolverket.se/publikationer?id=1825http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 Kommentarmaterial till kursplanen i bild http://www.skolverket.se/publikationer?id=2556 Diskussionsmaterial till kursplanen i bild http://www.skolverket.se/publikationer?id=2530

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.