Grundläggande behörighet + Naturkunskap 1b eller Naturkunskap 1a1 + 1a2, Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2

Kursen syftar till att studenten, med ett bilddidaktiskt fokus, ska utveckla sina kunskaper om bildberättande samt sina färdigheter i bildframställning. Kursen syftar vidare till att studenten ska utveckla sina kunskaper i och om bildanalys som redskap i undervisning.

I kursen behandlas semiotisk bildanalys, och olika strategier för att omsätta semiotisk bildanalys till bildsamtal i skolverksamhet prövas. Bilder från olika genrer diskuteras. Bildarbeten i olika material och tekniker som exempelvis oljepastell, tempera, collage och installation produceras med utgångspunkt i konsthistoriska epoker. Portfoliometodik tillämpas i kursen. I kursen ingår besök på konstinstitution som utgångspunkt för bildarbete med elever.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, föreläsningar, fältstudier, gruppövningar och individuellt arbete. Det förväntas att studenten aktivt bidrar till kollektiv kunskapsutveckling.

Prov 1: Skriftlig och visuellt gestaltad bildanalys (Written and Visually Designed Image Analysis), 3hp.

I detta prov examineras lärandemål 1 och 2.

Prov 2: Portfolio (Portfolio), 10 hp.

I detta prov examineras lärandemål 3, 4, 5 och 6.

Prov 3: Muntlig och visuell presentation (Oral and Visual Presentation), 2 hp.

I detta prov examineras lärandemål 7.

För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på prov 2 och ett av kursens andra båda prov.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Aulin-Gråhamn, Lena (2011). Pinnbyggen och vardagsföremål: estetik och lärande i lärarutbildningen. Malmö: Holmbergs (90 s. eget urval)

Burman, Greta (2007). Konsten i historien. Stockholm: Natur och Kultur (192 s.)

Eriksson, Yvonne (2009). Bildens tysta budskap. Falun: Norstedts akademiska förlag (100 s. eget urval)

Freeland, Cynthia A. (2006). Konstteori: en introduktion. Stockholm: Raster?(50 s. eget urval)

Frid, Johan (2003). Intro-Bild skapa, kommunicera, förstå. Malmö: Didacta, (80 s. eget urval)

Hansson, Hasse; Karlsson, Sten-Gösta; Nordström, Gert Z. (2006). Seendets språk – exempel från konst, reklam, nyhetsförmedling och semiotisk teori. Lund: Studentlitteratur (s. 9 - 59)

Häggström, Margaretha; Örtegren, Hans (2017). Visuell kunskap för multimodalt lärande. Lund: Studentlitteratur AB (217 s.)

Jönsson, Lena (2010). Elevers bilder av skolan: vad elever berättar om och hur lärare och lärarstudenter reflekterar och samtalar om skolan utifrån elevers bilder. Diss. Lund: Lunds universitet (243 s)

Thavenius, Jan (2005). Om den radikala estetiken. Utbildning och demokrati, tema: estetik och utbildning, vol. 14, nr 1, (sid. 11 – 33) .Tillgänglig på internet.

Åsén, Gunnar (2017). Bildundervisning och lärande genom bilder. Stockholm: Liber (200 s.)

Selander, Staffan & Kress, Gunther (2011). Design för lärande ett multimodalt perspektiv. Johanneshov: TPB (173 s.)

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).