Syftet med kursen är att studenten ska utveckla en helhetsförståelse för hur kroppen fungerar. Vidare ska studenten utveckla ett reflekterande förhållningssätt till begreppet hälsa för att kunna diskutera ett hälsofrämjande förhållande till livsmedel, motion, droger mm.

Ämnesinnehållet i kursen rör cellens delar, organeller, och deras funktioner, vävnader, organ och hela organismen. De enskilda delarna behandlas i relation till helheten, dvs hur kroppens olika funktioner beror på de enskilda delarnas funktion. Vidare fokuseras på begreppet hälsa och dess komplexa definition, drogers och livsmedels innehåll och effekt på hälsan samt välfärdssjukdomar.

De didaktiska aspekterna på ovanstående behandlar praktiska arbetssätt, uteundervisning, exkursioner, laborationer, barns och ungdomars föreställningar och formativ bedömning.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av exkursioner, laborationer, föreläsningar, seminarier, arbete i grupp, olika gestaltande former mm.

Studenterna diskuterar, utifrån frågeställningar uppkomna under laborationer, experiment, motionspass och vinterexkursion, hur fenomen och skeenden i kroppen kan förstås och hänger samman. De arbetar också på olika språkliga sätt, exempelvis med modeller, drama, begreppskarta, skriftligt och muntligt, för att utveckla sin förståelse.

Tentamen som examinerar mål 1. Denna tentamen sker i två delar. Den första är enskild och skriftlig, den andra är en gestaltning som presenteras i grupp.

Mål 2 och 5 bedöms med hjälp av en enskild skriftlig reflektion där olika lärsammanhang som främjar elevers hälsa diskuteras utifrån didaktisk forskning, värdet av praktiska moment och uttrycksformer.

Mål 3 bedöms med hjälp av konstruktion av begreppskarta i grupp men där den enskilda studenten ska kunna svara enskilt på innehållet.

Mål 4 examineras genom en debatt eller ett rollspel.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Andersson, Björn (2008). Att förstå skolans naturvetenskap. Lund: Studentlitteratur (Kap 10-11) (38 s)

Granklint Enochson, Pernilla (2008). Elevers föreställningar om kroppens organ och kroppens hälsa utifrån ett skolsammanhang. Linköpings Universitet. Hämtas på www.pdb.hkr.se/staff.aspx?id=959 (125 s)

Harlen W. (2007). Teaching, learning and assessing science 5-12. London: Sage Publications (7 s)

Haug, Egil; Bjålie, Jan G.; Sand, Olav och Sjaastad, Öysten V. (2007). Människokroppen. Stockholm: Liber. ISBN 9147084359 (544 s)

Johansson, Ulla (2007). Näring och lära. Lund: Studentlitteratur (342 s)

Lindeberg, Staffan (2003). Maten och folksjukdomarna – ett evolutionsmediciniskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur (280 s)

Medin, Jennie och Alexandersson, Kristina (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande: en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur (60 s)

Wramner, Bengt; Pellmer, Kristina och Hellström, Charlotta (2010). Beroende och droger. Lund: Studentlitteratur (216 s)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.