Kursplan hösten 2020
Kursplan hösten 2020
Benämning
Biologi och lärande: Ekologi
Engelsk benämning
Biology and Education: Ecology
Kurskod
BI201C
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle, Kursplannämnden
Fastställandedatum
2020-06-03
Gäller från
2020-06-03
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2, Biologi 2, Kemi 1, Matematik 3b / 3c
Eller
Grundläggande behörighet + Engelska B, Samhällskunskap A, Biologi B, Kemi A, Matematik C
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig grundläggande kunskaper om ekologiska processer, om samspelet mellan natur, samhälle och människa, samt didaktiska kunskaper om hur man kan främja elevers förståelse för ekologi och hållbar utveckling
Innehåll
Kursens ämnesinnehåll rör organismers, även mikroorganismers, uppbyggnad och funktion, alltifrån cellen och organeller, till individen och individens relation till miljön. Vidare behandlas materias kretslopp, där uppbyggnad av organismer och nedbrytning av döda organismer via fotosyntesen respektive cellandningen är viktiga processer. Energins betydelse för ekosystems existens och energins omvandlingar vävs in. Andra begrepp som behandlas är näringskedja, näringsväv, succession och biologisk mångfald samt typiska arter för svenska ekosystem. Evolution och evolutionsprocessen introduceras. Ovanstående relateras till samspelet mellan natur, samhälle och människa under olika tidsperioder. Här behandlas bl a jordbrukets uppkomst, energiförsörjning och naturkatastrofer.
Kursens pedagogiska och didaktiska innehåll rör undervisningsplanering i vilken uteundervisning, styrdokument, och begreppsförståelse problematiseras. Språket i samtal, och facklitteratur samt dess betydelse för kunskapsutveckling behandlas.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- kommunicera organismers uppbyggnad och funktion på olika nivåer, från atom-/molekyl-och cellnivå till ekosystemsnivå
- urskilja, exemplifiera och diskutera begreppen materia och energi i ett ekologiskt sammanhang samt kunna använda digitala mätinstrument i undervisningssammanhang
- ge exempel på svenska arter samt utreda de grundläggande villkor enligt vilka ekosystem existerar och förändras.
- diskutera hur naturresurser nyttjas och utnyttjats i samspel mellan natur, människa och samhälle under olika tidsperioder samt kunna dra slutsatser om vad detta innebär ur ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv
- redogöra för och problematisera kunskapsframväxten inom naturvetenskaplig forskning
- diskutera betydelsen av uteundervisning för kunskapsutvecklingen i biologi med beaktande av styrdokument och forskning i elevers begreppsförståelse
- reflektera över språkets betydelse för lärande i biologi samt visa exempel på hur en medveten språk- och kunskapsutvecklande undervisning i ekologi kan se ut
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av exkursioner, laborationer, föreläsningar, seminarier, arbete i grupp mm.
Studenterna arbetar i grupp, delvis via en digital plattform.
De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.
Bedömningsformer
Prov 1: Individuell salstentamen (Individual Written Exam), 9 hp. - (2001)
I detta prov examineras lärandemål 1, 2, 3 och 4.
Prov 2: Muntlig och skriftlig presentation (Oral and Written Presentation), 6 hp. - (2002)
I detta prov examineras lärandemål 5, 6 och 7.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Andersson, Björn (2008). Att förstå skolans naturvetenskap. Lund: Studentlitteratur (Kap 1, 2, 4-9, 11, 14 och 19) (204 s)
Begon, Michael; Howarth, Robert och Townsend, Colin (2014) Essentials of ecology. Wiley (405 s)
Ehdwall, Dana Seifeddine & Wickman, Per-Olof. (2018). Hur lärare kan stödja andraspråkselever på gymnasiet att tala kemi. Nordic Studies in Science Education, 14(3), 299-316.
Ideland, Malin (2012) Naturvetenskapens kultur. I Ideland, Malin och Malmberg, Claes (red): Naturvetenskap och yngre barn. Malmö högskola (12 s)
Kouns, Maria. (2015). Smågruppssamtal i NO-undervisningen. Modulen Att främja elevers lärande i NO, del 6 . Läsyftet. Skolverket. http://lasochskrivportalen.skolverket.se/ (ca 25 s)
Lundegård, Iann; Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (2004). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur (210 s)
Nelson, Johan (2012) Naturvetenskaplig kunskapsproduktion. I Ideland, Malin och Malmberg, Claes (red): Naturvetenskap och yngre barn. Malmö högskola (12 s)
Nygård Larsson, Pia (2015). NO-ämnenas texter och texttyper. Modulen Att främja elevers lärande i NO, del 4. Läslyftet. Skolverket. http://lasochskrivportalen.skolverket.se/ (14 s)
Olander, Clas. (2015). Ordförråd och begreppsutveckling. Modulen Att främja elevers lärande i NO, del 3. Läsyftet. Skolverket. http://lasochskrivportalen.skolverket.se/ (ca 13 s)
Utöver ovanstående tillkommer litteratur från olika kompletterande källor motsvarande ca 200 sidor
Kursvärdering
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).