Kursplan hösten 2016
Kursplan hösten 2016
Benämning
Biologi och lärande: Ekologi
Engelsk benämning
Biology and Education: Ecology
Kurskod
BI201C
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2016-06-15
Gäller från
2016-08-29
Behörighetskrav
Biologi B, Engelska B, Kemi A, Matematik C, Samhällskunskap A.
Se även utbildningsplan.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig grundläggande kunskaper om ekologiska processer, om samspelet mellan natur, samhälle och människa, samt didaktiska kunskaper om hur man kan främja elevers förståelse för ekologi och hållbar utveckling. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla sin förmåga att planera undervisningssekvenser i skolans närmiljö. Dessutom syftar kursen till att skapa ett intresse hos studenten att följa den aktuella biologiska samhällsdebatten.
Innehåll
Kursens ämnesinnehåll rör organismers, även mikroorganismers, uppbyggnad och funktion, alltifrån cellen och organeller, till individen och individens relation till miljön. Vidare behandlas materias kretslopp, där uppbyggnad av organismer och nedbrytning av döda organismer via fotosyntesen respektive cellandningen är viktiga processer. Energins betydelse för ekosystems existens och energins omvandlingar vävs in. Andra begrepp som behandlas är näringskedja, näringsväv, succession och biologisk mångfald samt typiska arter för svenska ekosystem. Ovanstående relateras till samspelet mellan natur, samhälle och människa under olika tidsperioder.
Kursens pedagogiska och didaktiska innehåll rör undervisningsplanering i vilken uteundervisning, styrdokument, och begreppsförståelse problematiseras. Språket i samtal, och facklitteratur samt dess betydelse för begrepps- och kunskapsutveckling behandlas.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- kommunicera organismers uppbyggnad och funktion på olika nivåer, från atom-/molekyl-och cellnivå till ekosystemsnivå
- urskilja, exemplifiera och diskutera begreppen materia och energi i ett ekologiskt sammanhang samt kunna använda digitala mätinstrument i undervisningssammanhang
- ge exempel på svenska arter samt utreda de grundläggande villkor enligt vilka ekosystem existerar och förändras, samt kunna beskriva några ekosystem både lokalt och globalt
- diskutera hur naturresurser nyttjas och utnyttjats i samspel mellan natur, samhälle och människa under olika tidsperioder samt kunna dra slutsatser om vad detta innebär ur ett ekologiskt perspektiv och ur ett hållbarhetsperspektiv
- redogöra för och problematisera kunskapsframväxten inom naturvetenskaplig forskning
- diskutera betydelsen av uteundervisning för kunskapsutvecklingen i biologi med beaktande av styrdokument och forskning i elevers begreppsförståelse
- reflektera över språkets betydelse för begreppsutveckling i biologi samt över vad som bidrar till ett lärande samtal i grupp
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av exkursioner, laborationer, föreläsningar, seminarier, arbete i grupp mm.
Studenterna arbetar i grupp, delvis via en digital plattform.
De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.
Bedömningsformer
Individuell salstentamen (9 hp)
Individual written exam (9 credits)
I denna delexamination bedöms lärandemål 1, 2, 3 och 4.
Delexaminationen genomförs genom att studenten skriver en salstentamen.
Muntlig och skriftlig examination (6 hp)
Oral and written exam (6 credits)
I denna delexamination bedöms lärandemål 5, 6 och 7.
Delexaminationen genomförs dels genom att studenten i grupp redovisar ett arbete muntligt (mål 5 och 6), dels genom att studenten deltar i ett seminarium och skriver en reflekterande text (mål 7).
Kurslitteratur och övriga läromedel
Andersson, Björn (2008). Att förstå skolans naturvetenskap. Lund: Studentlitteratur (Kap 1, 2, 4-9, 11, 14 och 19) (204 s)
Ideland, Malin (2012) Naturvetenskapens kultur. I Ideland, Malin och Malmberg, Claes (red): Naturvetenskap och yngre barn. Malmö högskola (12 s)
Kouns, Maria. (2015). Smågruppssamtal i NO-undervisningen. Modulen Att främja elevers lärande i NO, del 6 . Läsyftet. Skolverket. http://lasochskrivportalen.skolverket.se/ (ca 25 s)
Lundegård, Iann (2004). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur (210 s)
Mercer, Neil & Hodgkinson, Steve (red.) (2008). Exploring talk in schools: inspired by the work of Douglas Barnes, kap 1-4 [Elektronisk resurs]. London: SAGE. (33 s)
Mortimer, Eduardo F. & Scott, Philip (2003). Meaning making in secondary science classrooms [Elektronisk resurs]. Buckingham: Open University Press. (135 s)
Nelson, Johan (2012) Naturvetenskaplig kunskapsproduktion. I Ideland, Malin och Malmberg, Claes (red): Naturvetenskap och yngre barn. Malmö högskola (12 s)
Olander, Clas. (2015). Ordförråd och begreppsutveckling. Modulen Att främja elevers lärande i NO, del 3. Läsyftet. Skolverket. http://lasochskrivportalen.skolverket.se/ (ca 25 s)
Begon, Michael; Howarth, Robert och Townsend, Colin (2014) Essentials of ecology. Wiley (405 s)
Valbar bok inom Formas pocketbokserie med koppling till kursinnehållet:
Formas Fokuserar (2006-2012). Aktuell debatt i pocket format. Forskningsrådet Formas (150-300s). http://www.miljomal.nu/ Sveriges miljömål
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.