Biologi B, Engelska B, Kemi A, Matematik C, Samhällskunskap A.

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig grundläggande kunskaper om ekologiska processer, om samspelet mellan natur, samhälle och människa, samt didaktiska kunskaper om hur man kan främja elevers förståelse för ekologi och hållbar utveckling. Studenterna ska även planera undervisningssekvenser i skolans närmiljö. Dessutom syftar kursen till att skapa ett intresse hos studenten att följa den aktuella biologiska samhällsdebatten.

Kursens ämnesinnehåll rör organismers, även mikroorganismers, uppbyggnad och funktion, alltifrån cellen och organeller, till individen och individens relation till miljön. Vidare behandlas materias kretslopp, där uppbyggnad av organismer och nedbrytning av döda organismer via fotosyntesen respektive cellandningen är viktiga processer. Energins betydelse för ekosystems existens och energins omvandlingar vävs in. Andra begrepp som behandlas är näringskedja, näringsväv, succession och biologisk mångfald samt typiska arter för svenska ekosystem. Ovanstående relateras till samspelet mellan natur, samhälle och människa under olika tidsperioder.

Kursens pedagogiska och didaktiska innehåll rör undervisningsplanering i vilken uteundervisning, styrdokument, individuella elevers behov och begreppsförståelse problematiseras. Språket i samtal, och facklitteratur samt dess betydelse för begrepps- och kunskapsutveckling behandlas. Gruppen som forum för lärande studeras.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av exkursioner, laborationer, föreläsningar, seminarier, arbete i grupp mm.

Utifrån laborationer och autentiska situationer under exkursioner problematiserar studenterna kursens ämnesinnehåll.

Studenterna skriver läsloggar över kurslitteratur om språkets betydelse för begreppsutvecklingen i naturvetenskap, och diskuterar varandras reflektioner i seminarier.

Studenterna arbetar i grupp, delvis via en digital plattform,och analyserar därvid kontinuerligt och med hjälp av litteratur dels gruppens funktion, men också sitt eget bidragande och ansvar för såväl eget lärande som för gruppens lärande

Med en individuell, skriftlig tentamen examineras mål 1, 2, 3 och 5.

Mål 4 examineras med en i smågrupper genomförd studie som redovisas muntligt och skriftligt.

Mål 6 examineras med en individuellt genomförd undervisningsplanering som redovisas muntligt och skriftligt.

Mål 7 och 8 examineras genom en individuell, skriftlig reflektion. I reflektionen ingår bl a en redogörelse för basgruppens kunskapsutveckling och, utifrån deltagande i digital plattform, en kritisk granskning av det egna bidraget till gruppens kunskapsutveckling.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Andersson, Björn (2008). Att förstå skolans naturvetenskap. Lund: Studentlitteratur (Kap 1, 2, 4-9, 11, 13-14 och 19) (204 s)

Lundegård, Iann (2004). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur (210 s)

McCafferty, Steven (2006). Cooperative learning and second language teaching. Cambridge University Press (223 s)

Mercer, N. & Hodgkinson, S. (red.) (2008). Exploring talk in schools: inspired by the work of Douglas Barnes [Elektronisk resurs]. London: SAGE.

Mortimer, E.F. & Scott, P. (2003). Meaning making in secondary science classrooms [Elektronisk resurs]. Buckingham: Open University Press.

Nygård Larsson, Pia (2011). Text, språk och lärande i biologi. Avhandling, Malmö högskola (150 s)

Smith, Thomas M. & Smith, Robert Leo (2011). Elements of Ecology. Pearson Education

Valbar bok inom Formas pocketbokserie med koppling till kursinnehållet:

Formas Fokuserar (2006-2012). Aktuell debatt i pocket format. Forskningsrådet Formas (150-300s).

http://www.miljomal.nu/ Sveriges miljömål

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.