Grundläggande behörighet + Naturkunskap 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Engelska B, Naturkunskap A, Samhällskunskap A.

Kursen syftar till att studenten utveckla grundläggande kunskaper om hur staden och dess byggnader har utvecklats över tid som svar på den omgivande kulturella och fysiska miljön.

Kursen behandlar arkitekturhistoria och stadsutveckling i ett bredare geografiskt perspektiv, allt från antika Mesopotamien till en stad i nutida Sverige. Kursen behandlar också framtida städer och de krav som kommer att behöva uppfyllas, med särskild inriktning på den svenska staden och dess byggnader. Utifrån utvalda stadsplaner och byggnader studeras hur det omgivande fysiska och kulturella miljön påverkat arkitekturen och i viss mån även hur ny byggteknik påverkat arkitekturen. Förutom byggnader ingår även en kort introduktion av stadsplaneideal och bostädernas utformning under olika arkitekturhistoriska epoker.

För godkänd kurs ska studenten kunna:

• redogöra för arkitekturhistoriska utveckling,

• redogöra för grundläggande arkitektoniska begrepp och uttryck som används i stadsplanering och arkitektur,

• förstå och förklara olika arkitekturepokers koppling till det omgivande samhället.

För godkänd kurs ska studenten kunna:

• förklara olika stads- och husplaner utifrån det kulturella och miljömässiga sammanhanget.

För godkänd kurs ska studenten kunna:

• bedöma en byggnads sannolika byggnadstid och göra en enkel beskrivning och analys av byggnadens arkitektur och tidstypiska särdrag.

• identifiera sitt behov av ytterligare kunskap inom ämnet arkitekturhistoria och stadsutveckling och ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Undervisningen sker i form av föreläsningar, övningsuppgifter, seminarier och stadsvandringar samt studiebesök. Närvaron är obligatorisk vid seminarier och stadsvandringar.

Studenternas prestationer bedöms dels genom inlämningsuppgifter (6,0 hp) som redovisas muntligt och skriftligt, dels genom skriftlig tentamen (4,0 hp).

För betyget godkänd krävs godkända inlämningsuppgifter och godkänd skriftlig tentamen.

För betyget väl godkänd krävs dessutom betyget väl godkänd på skriftlig tentamen.

Rekommenderad litteratur:

Björk, C., Reppen, L.; ”Så byggdes staden” AB Svensk Byggtjänst (2018)

Björk, C., Nordling, L., Reppen, L., ”Så byggdes villan – svensk villaarkitektur från 1890-2010”. Stockholm, Forskningsrådet Formas. (2015)

Utöver ovanstående litteratur tillkommer en samling vetenskapliga artiklar.

Referenslitteratur:

Ahlberg, Nils, “Svensk stadsplanering: arvet från stormaktstiden resurs i dagens stadsutveckling”, Forskningsrådet Formas, Stockholm, 2012 eller Senaste upplagan

Mofett M. et al, ”A World History of Architecture”, Laurence King Publishing Ltd, London. (Latest edition)

Byggnaders särdrag 1880-1960. Boverket. (1996).

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs inte längre ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.