Kandidatexamen inom samhällsvetenskapligt, beteendevetenskapligt eller medicinskt huvudområde samt Engelska 6.

Kursen ingår i mastersprogrammet i kriminologi termin 3 och är en kurs som kan ingå i examensfordringarna för masterexamen i kriminologi. Kursen ges även som fristående kurs.

Syfte med kursen är att studenten ska utveckla kunskap om vanligt förekommande hälsoproblem och samhälleliga tillstånd som orsak till och som konsekvens av kriminalitet.

En överblick över modern, nationell såväl som internationell, forskning gällande kriminologi och ohälsa presenteras. Definitionen av relevanta begrepp och dess inbördes relation behandlas. Särskild vikt läggs på hur marginalisering, utsatthet, psykisk ohälsa och brottslighet dynamiskt påverkar varandra i ett folkhälsoperspektiv. Kriminalitetens konsekvenser för individen och samhället samt samspelet mellan psykisk ohälsa och kriminalitet på olika nivåer diskuteras. Ytterligare diskuteras frågan hur man kan öka allmänhetens kännedom om sambandet mellan kriminalitet och ohälsa via kommunikation av forskningsresultat.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. analysera samspelet mellan kriminalitet och ohälsa , både psykisk, fysisk och social ohälsa,
2. jämföra nationell och internationell kunskap inom området kriminalitet och ohälsa,
3. identifiera och diskutera relevant forskning som bidrar till en bredare förståelse om ohälsa och avvikande beteende i termer av jämställdhet, rättvisa och mångfald, och
4. diskutera individuella och samhälleliga förelöpare och konsekvenser av psykisk ohälsa och kriminalitet.

Det pedagogiska arbetet bygger på studentaktiva arbetsformer. Undervisningen genomförs i form av kombinerade föreläsningar och seminarier, i form av grupparbete och enskilda studier samt i form av studentledda litteraturseminarier. För att uppnå lärandemiljö 1-4 ska studenten förbereda och delta i seminariediskussioner, förberedda och leda ett seminarium, som en del av en gruppuppgift, samt skriva ett paper riktad till allmänheten. Sålunda, aktivt deltagande på seminarierna är obligatorisk.

Lärandemål 1-2 examineras individuellt och muntligt genom de obligatoriska studentledda seminarierna, lärandemål 3 examineras individuellt och muntligt genom aktivt deltagande i gruppdiskussioner och lärandemål 4 examineras individuellt genom ett kort skriftligt paper riktat till allmänheten. Fokus för bedömning för den skriftliga uppgiften är studentens förmåga att kommunicera och leverera forskningsresultat om kriminalitet och ohälsa till en bredare allmänhet, eller yrkesverksamma, på ett effektivt sätt. Fokus för bedömning för seminarierna samt gruppdiskussionerna är studentens förmåga att identifiera och kontrastera samspelet, och överlappningen, mellan kriminalitet, avvikande beteende och ohälsa i en internationell och nationell kontext, men också förmågan att diskutera resultaten ur ett jämställdhetsperspektiv. Vid frånvaron på något av de obligatoriska seminarierna kan studenten komplettera genom en skriftlig uppgift som bygger på litteratur som ingår i seminarieuppgifterna enligt beslut av examinator.

För betyget Godkänd (C, D eller E) krävs att studenten deltagit i att förbereda och leda ett seminarium, aktivt deltagit i gruppdiskussioner på seminarierna samt godkänts på den skriftliga uppgiften. För betyget Väl Godkänd (A eller B) krävs att examinationsuppgifterna dessutom karaktäriseras av originalitet och metateoretisk förståelse

Rätt till omprov
Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Cohen M A, Piquero A R, (2009) New Evidence on the Monetary Value of Saving a High Risk Youth, Journal of Quantitative Criminology, 25:25-49. 24 s.

Contrada R J, Cather C O’Leary A, (2001) Personality and Health: Dispositions and Processes in Disease Susceptibility and Adaptation to Illness. In. Handbook of personality: theory and research. New York: The Guildford Press, 30 s.

Crocker AG, Martin MS, Leclair MC, Nicholls TL, Seto M C, (2018) Expanding the early and late starter model of criminal justice involvement for forensic mental health clients. Law and Human Behavior, 42(1), 83-93.

Dean K, Laursen TM, Pedersen CB, Webb RT, Mortensen PB, Agerbo E, (2018) Risk of being subjected to crime, including violent crime, after onset of mental illness: A danish national registry study using police data. JAMA Psychiatry, 75(7), 689-696. 7 s.

Dernevik M, (2004) Structured clinical assessment and management of risk of violent recidivism in mentally disordered offenders. Dissertation. Solna: Karolinska Institutet. 79 s.

Fazel S, Sjöstedt G, Grann M, Långström M, (2008) Sexual Offending in Women and Psychiatric Disorder: A National Case-Control Study. Archives of Sexual Behavior. 39 (1): 161-167. 6 s.

Fazel S, Doll H, Långström N, (2008/9) Mental disorders among adolescents in juvenile detention and correctional facilities: A systematic review and metaregression analysis of 25 surveys. The Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 2008: 47(9):1010-9. 2009 author reply: 48(3):340; 340-1. 20 s.

Forsell Y, Dalman C, (2004) Psykisk ohälsa hos unga. Epidemiologiska enheten: Centrum för folkhälsa, Rapport 2004:6. Stockholms läns landsting: Norrbacka, Stockholm. 31 p.

Hubicka B, (2009) Characteristics of drunk drivers in Sweden - alcohol problems, detection, crime records, psychosocial characteristics, personality traits and mental health. Doctoral dissertation, Stockholm: Department of Clinical Neuroscience, Karolinska institutet, 2009, 54 s.

Johnson EI, Easterling BA, (2015) Coping With Confinement: Adolescents’ Experiences With Parental Incarceration. Journal of Adolescent Research, 30(2), 244-267. 24 s.

Nilsson I, Wadeskog A, (2008) Focus on the individual "An ounce of prevention is better than a pound of cure". Skandia Insurance Company Ltd. 30 s.

Pajer K, Stouthamber-Loeber M, Gardner W, Loeber R, (2006) Women with antisocial behaviour: long-term health disability and help-seeking for emotional problems, Criminal Behaviour and Mental Health, 16:29-42. 13 s.

Piquero A R, Daigle L E, Gibson C, Piquero N L, Tibbetts S G, (2007) Are Life-Course-Persistent Offenders at Risk for Adverse Health Outcomes? Journal of Research in Crime and Delinquency, 44(2): 185-207. 22 s.

Stafford M, Chandola T, Marmot M, (2007) Association Between Fear of Crime and Mental Health and Physical Functioning, American Journal of Public Health, 97(11): 2076-2081. 5 s.

Steptoe A, O’Donnell K, Marmot M, Wardle J, (2008) Positive affect and psychosocial processes related to health, British Journal of Psychology, 99, 211-227. 16 s.

Väfors Fritz M, Khoshnood A, (Eds.) (2019) Crime, Victimization and Vulnerability in Malmö. Lund: Studentlitteratur.171 s.

Weisburd D, Cave B, Nelson M, White C, Haviland A, Ready J, Sikkema K, (2018) Mean streets and mental health: Depression and post-traumatic stress disorder at crime hot spots. American Journal of Community Psychology, 61(3-4), 285-295.10 s.

Welsh B C, Loeber R, Stevens B R, Stouthamer-Loeber M, Cohen M A, Farrington D P, (2008) Costs of Juvenile Crime in Urban Areas: A Longitudinal Perspective, Youth Violence and Juvenile Justice, 6(1): 3-27. 24 s.

Wylie LE, Rufino KA, (2018) The impact of victimization and mental health symptoms on recidivism for early system-involved juvenile offenders. Law and Human Behavior, 42(6), 558-569. 11 s.

Vetenskapliga artiklar tillkommer, ca 200 s.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringar har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde för registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.