Kursplan
Hösten 2019
Kursplan hösten 2019
Benämning
Biomedicinsk laboratorievetenskap: Laboratoriemedicinsk diagnostik
Engelsk benämning
Biomedical Laboratory Science :Laboratory Medicine Diagnostics
Kurskod
BA151C
Omfattning
18 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för hälsa och samhälle
Gäller från
2015-08-31
Fastställandedatum
2015-06-22
Utbildningsnivå
Grundnivå
Behörighetskrav
För tillträde till kursen krävs godkända resultat i programkurserna under termin 1-4, 120 hp.
Huvudområde
Biomedicinsk laboratorievetenskap
Fördjupningsnivå
G2F / Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskravFördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen är en valbar kurs som ingår i biomedicinska analytikerprogrammet i huvudområdet biomedicinsk laboratorievetenskap på nivå 61-90 hp och kan även ingå i en kandidatexamen i biomedicinsk laboratorievetenskap.
Syfte
Syftet med kursen är att studenten utvecklar sina kunskaper inom huvudområdet biomedicinsk laboratorievetenskap med särskild inriktning mot laboratoriemedicinsk diagnostik.
Innehåll
Kursen består av tre delkurser:
Delkurser
1. Klinisk kemisk och hematologisk diagnostik, 6 hp
Delkursens innehåll
I delkursen behandlas såväl teoretiska som praktiska moment inom områdena klinisk kemi och hematologi. Hematologin innefattar teori och morfologisk diagnostik av anemier samt myeloida och lymfoida maligniteter. Laborationerna innefattar diagnostik med ljusmikroskopi, bildanalys samt flödescytometrisk immunofenotypning. Inom området klinisk kemi diskuteras kopplingen mellan sjukdomar och diagnostiska metoder. Laborationerna innefattar biokemiska, immunologiska och molekylärbiologiska metodiker.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
1. redogöra för kopplingen mellan sjukdomar och diagnostiska metoder inom klinisk kemi,
2. redogöra för olika typer av patologiska förändringar och mognadsstörningar i perifert blod relaterat till de vanligaste blodsjukdomarna,
3. tillämpa biokemiska, immunologiska och molekylärbiologiska tekniker som används inom klinisk kemi, och
4. granska analyser och erhållna resultat samt implementera dessa i ett kliniskt sammanhang.
Delkursens arbetsformer
Undervisningen bedrivs i form av problembaserat lärande inklusive basgruppsmöten och litteraturstudier samt laborationer och föreläsningar. Lärandemål 1-4 kopplas till basgruppsmöten, litteraturstudier, föreläsningar och laborationer. Obligatoriska moment är kursintroduktion, basgruppsmöten, laborationer och muntliga examinationer.
Delkursens bedömningsformer
Lärandemål 1, 2 och 4 examineras individuellt formativt vid varje basgruppsmöte. Examination av lärandemål 2-4 görs även genom bedömning av studentens prestationer vid laborationstillfällena. Den summativa bedömningen görs vid en individuell skriftig tentamen. Vid bedömning av studentens prestationer används betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. För att bli godkänd på delkursen krävs minst betyget Godkänd på laborationer, basgruppsmöten samt skriftlig tentamen. Bedömningskriterier för respektive examination presenteras i studiehandledningen.
2. Klinisk histopatologisk diagnostik, 6 hp
Delkursens innehåll
I delkursen behandlas organhistologi, allmän och speciell patologi samt laboratoriemetodiker med utgångspunkt från teori som anknyter till olika fixeringsmedels effekt på vävnader. Övningar i paraffinsnittningsteknik, påvisande av olika celltyper, vävnadsstrukturer och pigment i vävnadssnitt genomförs. I delkursen behandlas vidare mikroskopering såväl generellt som genom fallbaserad genomgång av olika organsystems patologi. Delkursen innefattar även immunologiska och molekylärbiologiska metodiker inom klinisk histopatologisk diagnostik.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
1. uppvisa kunskaper om olika vävnaders och organs utseende och uppbyggnad och uppnå förståelse för patologiska förändringar på cell- och vävnadsnivå vid vanligt förekommande sjukdomstillstånd i människans organ och organsystem,
2. kunna använda mikroskop och identifiera celltyper samt vävnader i histologiska preparat,
3. kunna planera och tillämpa histokemisk och fysikalisk diagnostik inom morfologisk metodik samt immunohistokemiska tekniker, och
4. granska analyser och erhållna resultat samt implementera dessa i ett kliniskt sammanhang.
Delkursens arbetsformer
Undervisningen bedrivs i form av problembaserat lärande inklusive basgruppsmöten och litteraturstudier samt laborationer och föreläsningar. Lärandemål 1-4 kopplas till basgruppsmöten, litteraturstudier, föreläsningar och laborationer. Obligatoriska moment är kursintroduktion, basgruppsmöten, laborationer och muntliga examinationer.
Delkursens bedömningsformer
Lärandemål 1 och 4 examineras individuellt formativt vid varje basgruppsmöte. Examination av lärandemål 2-4 görs genom bedömning av studentens prestationer vid laborationstillfällena. Den summativa bedömningen görs vid en individuell skriftig tentamen. Vid bedömning av studentens prestationer används betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. För att bli godkänd på delkursen krävs minst betyget Godkänd på laborationer, basgruppsmöten samt skriftlig tentamen. Bedömningskriterier för respektive examination presenteras i studiehandledningen.
3. Klinisk mikrobiologisk diagnostik, 6 hp
Delkursens innehåll
I delkursen behandlas mikroorganismers klassifikation, morfologi, struktur, replikation och genetik. Olika patogenicitetsfaktorer, på såväl cellulär som immunologisk nivå, samt epidemiologi och kontroll av smittspridning belyses. Vidare behandlas olika antibiotikas verkningssätt på mikroorganismer samt den ökande globala resistensutvecklingen. Provtagning samt laborativa analysmetoder för mikroorganismers identifiering samt dess behandlingssätt diskuteras. Slutligen tillämpas molekylärbiologiska och immunologiska metodiker inom klinisk diagnostik.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
1. redogöra för mikrobiologisk provtagning och diagnostik,
2. granska analyser och erhållna resultat samt implementera dessa i ett kliniskt sammanhang,
3. redogöra för mikrobiologisk systematik, och
4. förklara antibiotika och antivirala medels verkningsmekanismer och effekter.
Delkursens arbetsformer
Undervisningen bedrivs i form av problembaserat lärande inklusive basgruppsmöten och litteraturstudier samt laborationer och föreläsningar. Lärandemål 1-4 kopplas till basgruppsmöten, litteraturstudier, föreläsningar och laborationer. Obligatoriska moment är kursintroduktion, basgruppsmöten, laborationer och muntliga examinationer.
Delkursens bedömningsformer
Lärandemål 1 - 4 examineras individuellt formativt vid varje basgruppsmöte. Examination av lärandemål 2-4 görs även genom bedömning av studentens prestationer vid laborationstillfällena. Den summativa bedömningen görs vid en individuell skriftig tentamen. Vid bedömning av studentens prestationer används betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. För att bli godkänd på delkursen krävs minst betyget Godkänd på laborationer, basgruppsmöten samt skriftlig tentamen. Bedömningskriterier för respektive examination presenteras i studiehandledningen.
Alla delkurserna
Närvaro är obligatorisk vid laborativa moment, basgruppsmöten och muntliga examinationer samt de föreläsningar som anges i studiehandledningen. Frånvaro vid obligatoriska moment kan kompenseras genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle kan erbjudas under terminstid. Vid frånvaro i samband med laboration ska studenten genomföra laborationen vid ett tillfälle som bestäms i samråd med kursansvarig lärare.
Rätt till omtentamen
Student som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfälle enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Wilson K, Walker J. Principles and Techniques of Biochemistry and Molecular Biology (2010). Cambridge, University Press. 200 av 769 s.
Vetenskapliga artiklar och laborationshandledningar tillkommer. Litteraturen utgörs alltid av den senaste upplagan.
1. Klinisk kemisk och hematologisk diagnostik, 6 hp
Gahrton G, Juliusson G. Blodets sjukdomar (2012). Lund, Studentlitteratur. 200 av 478 s.
Nilsson-Ehle P, Berggren Söderlund M, Theodorsson E. Laurells klinisk kemi i praktisk medicin (2012). Lund, Studentlitteratur. 260 av 733 s.
2. Klinisk histopatologisk diagnostik, 6 hp
Mescher AL. Junqueira´s Basic Histology (2010). Lange Medical Books, McGraw-Hill publishing Company. Kapitel 4-10.
Kumar V, Abbas AK, Aster JC. Robbins Basic Pathology (2013). (sid 1-73 och sid 163-214).
Saunders, Carson FL. Histotechnology- a self-instructional text (1996). Chicago: ASCP Press, American Society of Clinical Pathologists. (hela boken).
3. Klinisk mikrobiologisk diagnostik, 6 hp
Murray, P, Rosenthal K, Pfaller M. Medical Microbiology (2013). St. Louis: Mosby Elsevier. 550 av 817 s.
Kursvärdering
Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att två kursvärderingar genomförs i kursen. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. Sammanställningen presenteras på kursens hemsida och återkoppling sker under lektionstid. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultaten till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.
Övergångsbestämmelser
Om en kurs inte längre ges eller genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen skett, erbjudas två tillfällen för omtentamen baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.