Grundläggande behörighet

Fristående kurs, nätbaserad.

Kursens syfte är att studenten utvecklar grundläggande kunskaper om internationella konventioner, funktionshinderspolitik och lagar, med särskild tonvikt på rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Därutöver belyses rättssäkerhet och handläggning. I kursen behandlas från det sociala arbetets perspektiv vidare målen och motiven för sociallagarna, däribland socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, samt delar av socialförsäkringsbalken. I kursen finns en särskild tonvikt på rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Barnperspektivet kommer att belysas. Dessutom studeras diskrimineringslagstiftningen med fokus på personer med funktionsnedsättning. Intersektionalitet och etiska perspektiv behandlas. Myndighetsutövning belyses med tonvikt på rättssäkerhet och integritet för den enskilde.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för de politiska styrmedel som har betydelse för livsvillkoren för människor med funktionsnedsättning,
   
   
2. redogöra för juridisk metod i socialt arbete,
   
   
3. diskutera hur mänskliga rättigheter präglar den aktuella lagstiftningen samt det nationella målet och inriktningen för funktionshinderspolitiken,
   
   
4. definiera frågor om handläggning, samt gränsdragning mellan och tillämpning av olika lagstiftningar, av betydelse för området, och
   
   
5. redogöra för intersektionalitet och etiska perspektiv i socialt arbete samt reflektera kring tillämpningen av de i kursen upptagna rättskällorna i konkret fall.

Undervisningen bedrivs som IT-baserad distansutbildning. Kunskaperna utvecklas individuellt genom i huvudsak föreläsningar, kurslitteratur, material hämtat från internet, diskussion kring fallbeskrivningar och diskussionsforum. Lärandemål 2, 3 och 4 tränas genom att studenten individuellt och i grupp arbetar med frågor som ställs i föreläsningarna kopplade till kurslitteratur, lagar, förordningar och konventioner. Lärandemål 1 tränas genom att studenten i grupp diskuterar politikens betydelse för livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Lärandemål 5 tränas genom att studenten i grupp arbetar med frågor kring intersektionalitet och etik. Kursdeltagarna ska även diskutera frågor som de själva ställer i diskussionsforum.

Lärandemål 2 och 4 examineras i en individuell skriftlig tentamen. Lärandemål 1 examineras genom en individuell skriftlig examinationsuppgift. Lärandemål 3 examineras muntligt genom diskussion där de individuella inläggen bedöms. Lärandemål 5 examineras genom en individuell skriftlig examinationsuppgift.

Fokus i bedömningen i lärandemål 2 och 4 ligger på förmågan att tydligt beskriva och motivera rättigheter för personer med funktionsnedsättning och rättsreglernas tillämpning och utredningsbeslutens konsekvenser. Fokus i bedömningen av lärandemål 1 och 3 är förmågan att redogöra för och diskutera betydelsen av funktionshinderspolitiken och internationella konventioner för personer med funktionsnedsättning. För lärandemål 5 är fokus i bedömningen förmågan att redogöra för betydelsen av intersektionella och etiska perspektiv på rättstillämpning i individuella fall. Specifika bedömningskriterier för samtliga bedömningar presenteras i studiehandledningen.

För godkänt betyg på kursen krävs godkänt på samtliga examinationer För väl godkänt betyg på kursen krävs dessutom väl godkänt på den skriftliga examinationsuppgiften på lärandemål 1 och på den skriftliga tentamen på lärandemål 2 och 4.

Rätt till omprov

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Arvidsson E, (senaste upplagan) Socialförsäkringsrätt – vid funktionsnedsättning och sjukdom. Malmö: (3:e upplagan) Gleerups Utbildning AB. ca 190 s.

Blennberger E, (2013) Bemötandets etik. Lund: Studentlitteratur. ca 100 s.

Bruce A, (2014) Which Entitlements and for Whom? The Convention on the Rights of Persons with Disabilities and its Ideological Antecedents. Lund University, 50 s.

Egard H, Runesson I & Svensson Chowdhury M, (2024) red. Funktionsförmåga, funktionshinder och social arbete. Malmö; Gleerups s 80 s.

Fischer D, (150 senaste upplagan) Mänskliga rättigheter- en introduktion 9:e upplagan. Stockholm: Norstedts juridik AB. 102 s.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning SÖ 2008:26. Ca 45 s. Laddas ner från Internet.

Grahn Farley M, (2020) Att förstå barnkonventionen. En överblick. (1: a upp.). Lund: Studentlitteratur. 62 s.

Ineland J, Molin M, Sauer L, (2019) Intellektuell funktionsnedsättning, samhälle och välfärd. 3., [rev.] uppl. Malmö: Gleerups. 100 s.

Larsson M, Larsson L G, LSS (2024): stöd och service till vissa funktionshindrade. Gothia Kompetens AB

Montoya Fridström T, (Red.) (2021) Juridik för socialt arbete (3:e uppl.). Malmö: Gleerups. Ca 240 s.

Prop. 2016/17:188, Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken, Socialdepartementet. 192 s.

Reimer A, Zetterstöm S; Scheuts S & Fridström Montoya T (2024) Juridisk metodbok: för socialarbetare och andra offentliganställda. Stockholm: Nordstedts juridik 150s

Statens offentliga utredningar, 2016:19, Barnkonventionen blir svensk lag. Betänkande av Barnrättsutredningen. Socialdepartementet. Valda delar ca 100 sidor.

SOU 2020: 63 Barnkonventionen och svensk rätt (valda delar, ca 50 sidor)

Statens offentliga utredningar, 2020:47, Hållbar socialtjänst – en ny socialtjänstlag. Slutbetänkande av utredningen Framtidens socialtjänst. Socialdepartementet. Ca 34 s.

Swanstein F, Henrikz K (2021) Diskrimineringslagen – från princip till praktik (3:e upplagan). Lund. Studentlitteratur. 282 s

Söder M, Hugemark A, (2016) Bara funktionshindrad? funktionshinder och intersektionalitet. Malmö: Gleerups. 146 s

Aktuell lagtext, vetenskapliga artiklar, rättsfall och arbetsmaterial tillkommer. Ca 300 s.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.