Kursplan våren 2026
Kursplan våren 2026
Benämning
Arbetsvetenskap: Perspektiv på professionella samtal i karriärutveckling
Engelsk benämning
Work Science: Professional Conversations in a Career Development Perspective
Kurskod
AV703G
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle, Programnämnden för studie- och yrkesvägledarprogrammet
Fastställandedatum
2023-11-29
Gäller från
2024-01-15
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: AV702G Arbetsvetenskap: Karriärlärande i utbildning och arbetsliv (genomgången)
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Huvudområde
Arbetsvetenskap
Fördjupningsnivå
A1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i Karriärutveckling, magisterprogram
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska utveckla fördjupade kunskaper om olika teoretiska perspektiv på utvalda samtalsmetoder. Kursen syftar också till att studenten ska fördjupa sina färdigheter vad gäller att leda olika professionella samtal med stöd av olika strategier samt förhållningssätt från samtalsmetoderna.
Innehåll
Aktuellt kunskapsläge och forskning belyses, diskuteras och analyseras. Metodernas effektivitet och effekter samt olika tillämpningsområden studeras.
Jämförande perspektiv mellan de olika metoderna är i fokus liksom metodernas användbarhet och relevans inom olika sammanhang i arbetsliv där vägledande och karriärutvecklande samtal sker. Etiska frågor kring olika metodiska strategier och hur dessa kan och bör tillämpas i olika karriärutvecklande sammanhang diskuteras.
I kursen analyseras sökandeperspektivet, exempelvis perspektiv på hur sökande engageras i samarbete och ansvar i en samtalsrelation, liksom hur metodiken kan bygga samt upprätthålla motivation. Speciellt fokus läggs på de motivationsteorier som ligger bakom metoderna.
Perspektiv på metodernas begränsningar i yrkesutövandet och yttre faktorer i rollen som professionell samtalsledare tas upp, såsom kritiska perspektiv som riktats mot metoderna. Ett speciellt kritiskt fokus riktas mot metodernas användbarhet i studie- och yrkesvägledande sammanhang.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- analysera och jämföra olika vetenskapliga och teoretiska perspektiv på professionella samtal
- beskriva och kritiskt granska samtalsmetoders användbarhet och effekter i karriärutvecklande sammanhang i arbetslivet
- tillämpa metodiska färdigheter och strategier från utvalda samtalsmetoder i karriärutvecklande sammanhang
- reflektera över det egna förhållningssättet vid tillämpningen av metodiken samt i förhållande till olika etiska aspekter
Arbetsformer
Lärarledd undervisning, verksamhetsförlagda uppgifter samt seminarier.
Bedömningsformer
Lärandemål ett, två samt fyra examineras i en muntlig presentation samt i en skriftlig analys.
Det tredje lärandemålet examineras i en presentation av praktiska färdigheter samt i en skriftlig analys.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Kurslitteratur
Braunstein, Katharine och Grant, Anthony M. (2016). Approaching Solutions or Avoiding Problems? The Differential Effects of Approach and Avoidance Goals with Solution-focused and Problem-focused Coaching Questions. Coaching An International Journal of Theory Research and Practice 9(2), 93–109 (17 sidor)
De Jong, Peter och Berg, Insoo Kim. (2013). Lösningsbyggande samtal. Lund: Studentlitteratur AB. (597 sidor)
De Shazer, Steve; Dolan, Yvonne; Korman, Harry; Trepper, Terry; McCollum, Eric och Berg, Insoo Kim. (2007). More Than Miracles: The State of the Art of Solution-focused Brief Therapy. New York: Haworth Press. (177 sidor)
Eldén, Sara. (2020). Forskningsetik: vägval i samhällsvetenskapliga studier. Lund: Studentlitteratur AB. (164 sidor)
Franklin, Cynthia; Zhang, Anao; Froerer, Adam och Johnson, Shannon. (2016). Solution Focused Brief Therapy: A Systematic Review and Meta-summery of Process Research. Journal of Marital and Family Therapy 43(1), p. 16–30 (15 sidor)
Lundahl, Brad och Burke, Brian L. (2009). The Effectiveness and Applicability of Motivational Interviewing: A Practice-friendly Review of Four Meta-analyses. Journal of Clinical Psychology 65(11), p. 1232-1245 (14 sidor)
Lundahl, Brad; Kunz, Chelsea; Brownell, Cynthia; Tollefson, Derrick och Burke, Brian L. (2010). A Meta-Analysis of Motivational Interviewing: Twenty-Five Years of Empirical Studies. Research on Social Work Practice, 20(2), 137–160 (24 sidor)
Marshall, Colleen och Søgaard Nielsen, Anette. (2021). Motiverande samtal för chefer. Lund: Studentlitteratur AB. (303 sidor)
Miller, William R och Rollnick, Stephen. (2013). Motiverande samtal: att hjälpa människor till förändring. Stockholm: Natur & kultur. (516 sidor)
Norrby, Catrin (2014). Samtalsanalys – så gör vi när vi pratar med varandra. Studentlitteratur , Lund. (284 sidor)
Ortiz, Lina. (2014) När förändring är svårt. Att hantera motstånd med motiverande samtal. Stockholm: Natur & Kultur. (211 sidor)
Rochat, Shékina. (2018). Examining motivational interviewing in career counselling from a motivational system theory perspective. British Journal of Guidance & Counselling, 46(5), 632-643.
Rubak, Sune; Sandbaek, Anette; Lauritzen, Torsten; Christensen, Bo. (2005). Motivational Interviewing: A Systematic Review and Meta-analysis. British Journal of General Practice, 55 (513): 305-312.
Sporrong, Elin och Westin Tikkanen, Karin. (2016). Kritiskt tänkande - i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur AB. (278 sidor)
Sundelin, Åsa (2015). Att skapa framtid, kap. 6. (28 sidor)
Whitmore, John (2018). Coaching för bättre resultat: principer och strategier för coachande ledarskap. Femte omarbetade och utökade utgåvan Stockholm: Natur & kultur (294 sidor)
Ytterligare vetenskapliga artiklar tillkommer (ca 100 sidor).
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.