Kursen syftar till att studenten utvecklar kunskap och förståelse för olika perspektiv på karriärlärande i skola och arbetsliv.

Kursen behandlar teorier och begrepp om individers lärande om karriärer ur ett livsloppsperspektiv, dvs. karriärlärande. Frågor som studeras är hur och varför människor utvecklar kunskap om vägar mellan utbildning och arbetsliv över tid. I kursen behandlas även frågor som vilken betydelse skola, arbetsliv och sociala nätverk har för människors kritiska förståelse av sig själva i utbildnings- och arbetslivskontexter. I detta sammanhang behandlas även hur karriärlärande används vid övergångar mellan utbildningar och arbeten. Teorier och begrepp används för att kunna göra en planering av aktiviteter för karriärlärande.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Föreläsningar, seminarier, arbete i grupp och självstudier.

Kursen examineras i två delexaminationer: det första och andra lärandemålet examineras i en skriftlig tentamen, och det tredje lärandemålet examineras i form av en skriftlig planering och seminarium.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas

Atkinson, George & Murrell, Patricia (1988). Kolb's Experiential Learning Theory: A Meta-Model for Career Exploration. Journal of Counseling & Development, 66(8), 374-377. (4 s.)

Bassot, Barbara (2012). Career Learning and Development: A Social Constructivist Model for the Twenty-First Century. International Journal for Educational and Vocational Guidance, vol. 12 nr. 1 s. 31-42. (12 s.)

Biesta, Gert (2006). What's the Point of Lifelong Learning if Lifelong Learning has No Point? On the Democratic Deficit of Policies for Lifelong Learning. European Educational Research Journal, vol. 5 nr. 3-4, 169-180. (12 s.)

Billett, Stephen & Ovens, Carolyn (2007). Learning about Work, Working Life and Post-School Options: Guiding Students’ Reflections on Paid Part-Time Work. Journal of Education and Work, vol. 20 nr. 2, 75-90. (16 s.)

Dodd, Vanessa, & Hooley, Tristram (2018). The Development of the Teachers’ Attitudes Toward Career Learning Index (TACLI). Teacher Development, 22 (1), 139-150. (12 s.)

Draaisma, Aniek, Meijers, Frans, & Kuijpers, Marinka (2017). Towards a Strong Career Learning Environment: Results from a Dutch Longitudinal Study. British Journal of Guidance & Counselling, 45(2), 165-177. (13 s.)

Hooley, Tristram, Watts, Anthony G., Sultana, Ronald G. & Neary, Siobhan (2013). The ‘Blueprint’ Framework for Career Management Skills: A Critical Exploration. British Journal of Guidance & Counselling, vol. 41 nr. 2 s. 117-131. (15 s.)

Kolb, Alice, Kolb, David, Passarelli, Angela, & Sharma, Garima (2014). On Becoming an Experiential Educator: The Educator Role Profile. Simulation & Gaming, 45(2), 204-234. (31 s.)

Kuijpers, Marinka & Meijers, Frans (2012). Learning for Now or Later? Career Competencies among Students in Higher Vocational Education in the Netherlands. Studies in Higher Education, 37(4), 449-467. (19 s.)

Law, Bill (1999). Career-Learning Space: New-DOTS Thinking for Careers Education. British Journal of Guidance & Counselling, vol. 27 nr. 1 s. 35-54. (20 s.)

Lengelle, Reinekke & Meijers, Frans (2014). Narrative Identity: Writing the Self in Career Learning. British Journal of Guidance & Counselling, vol. 42 nr. 1 s. 52-72. (21 s.)

Poulsen, Bo Klindt (2020). Insights and Outlooks: Career Learning in the Final Years of Compulsory School. Education Inquiry, 11(4), 316-330. (15 s.)

Skovhus, Randi Boelskifte & Thomsen, Rie (2020). From Career Choice to Career Learning: Taster Programs and Students’ Meaning-Making Processes. I: Erik Hagaseth Haug, Tristram Hooley, Jaana Kettunen, och Rie Thomsen (Red.). Career and career guidance in the Nordic countries. (251-263). Brill Sense. (13 s.)

Sultana, Ronald G (2012). Learning Career Management Skills in Europe: A Critical Review. Journal of Education and Work, vol. 25 nr. 2 s. 225-248. (24 s.)

Sultana, Ronald G (2013). Career management skills: Assessing for Learning. Australian Journal of Career Development, vol. 22 nr. 2 s. 82-90. (9 s.)

Thomsen, Rie (2014). Ett nordiskt perspektiv på karriärkompetens och vägledning: Karriärkompetens och karriärlärande. Oslo: NVL. (31 s.)

Watson, Mark & McMahon, Mary (2006). My System of Career Influences: Responding to Challenges Facing Career Education. International Journal for Educational and Vocational Guidance, vol. 6 nr. 3 s. 159-166. (8 s.)

Yates, Julia (2020). Career Development: An Integrated Analysis. I: Robertson, Peter, McCash, Phil och Hooley, Tristram (Red.), The Oxford Handbook of Career Development. Oxford, UK: Oxford University Press. (20 s.)

Ytterligare vetenskapliga artiklar tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.