Kursplan våren 2014
Kursplan våren 2014
Benämning
Svenska som andraspråk och lärande: Språkstruktur, andraspråksutveckling och läs-och skrivutveckling
Engelsk benämning
The Study of Swedish as L2 and Education:The Structure of Language, Language Development and Developing Literacy
Kurskod
AS205C
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2013-06-19
Gäller från
2013-09-02
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: AS204C Svenska som andraspråk och lärande: Kommunikation, kunskapsutveckling och bedömning (genomgången)
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, samt gymnasieskolan.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sin förståelse i frågor som rör språk, språkutveckling och lärande på ett andraspråk. Studenterna ska fördjupa sin kunskap om svenska språkets struktur i ett tvärspråkligt och didaktiskt perspektiv samt sin förmåga att tillämpa denna kunskap i analys och bedömning av elevers andraspråksutveckling. Vidare ska studenterna tillägna sig kompetens att stödja barns/ungdomars och vuxnas läs- och skrivutveckling på andraspråket.
Innehåll
Delkurs 1
Svensk språkstruktur i tvärspråkligt och didaktiskt perspektiv, 8 hp
The Structure of The Swedish Language from Cross-linguistic and Didactic Perspectives
Tyngdpunkten i delkursen ligger på fördjupade studier av svenska språkets grammatiska regelsystem i ett tvärspråkligt och didaktiskt perspektiv. Utgångspunkten när det gäller de didaktiska perspektiven är en kognitiv-konstruktivistisk syn på språkinlärning där andraspråksinläraren betraktas som en aktiv konstruktör av hypoteser om målspråkets uppbyggnad – hypoteser som kontinuerligt omprövas på vägen mot målspråket och tar sig uttryck i ett interimspråk i ständig utveckling.
I seminarieform tränar sig studenterna att tillämpa sina kunskaper om språkliga strukturer och om andraspråksinlärares utvecklingsprocess i praktisk analys av andraspråkselevers språkproduktion. Utifrån analysen gör de bedömningar av hur långt de aktuella eleverna hunnit i sin språkutveckling och hur stödet för deras fortsatta språkutveckling kan utformas.
Delkurs 2
Vägar in i andraspråkets textvärldar, 7 hp
Accessing L2 texts
Vad kan begränsad läs- och skrivförmåga innebära i ett högteknologiskt samhälle där det ställs höga krav på medborgarnas litteracitet? Denna fråga bildar ingång i delkursen och i en diskussion där litteracitet relateras till demokratibegreppet och problematiseras ur såväl ett klass- som ett genusperspektiv. I detta sammanhang analyseras, granskas och diskuteras också nationella och internationella utvärderingar av elevers läsförmåga och relateras till frågor som rör läs- och skrivutveckling på ett andraspråk.
Under delkursen belyses hur synen på den grundläggande läs- och skrivundervisningen förändrats i riktning från isolerad färdighetsträning mot ett mera innehållsbaserat arbete. Vidare behandlas forskning där läsning och skrivande ses som sociala aktiviteter samt teorier om sambanden mellan tanke, tal och skrift. Delkursen lyfter fram den roll som skönlitteratur och gestaltande uttrycksformer har när det gäller ungdomars och vuxnas läs- och skrivutveckling.
Som ett led i arbetet med att successivt utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt inom det egna kunskapsfältet genomför studenterna under delkursen en observations- och dokumentationsuppgift.
De kunskaper och färdigheter som studenterna utvecklar under delkursens gång omsätts i en personlig praxisteori gällande läs- och skrivutveckling på ett andraspråk. I denna tar studenten också ställning till hur ett mångsidigt underlag för dokumentation och bedömning av elevers läs- och skrivutveckling kan utformas.
Lärandemål
Delkurs 1
Svensk språkstruktur i tvärspråkligt och didaktiskt perspektiv, 8 hp
The Structure of The Swedish Language from Cross-linguistic and Didactic Perspectives
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
- utifrån fördjupade kunskaper i språkvetenskap och med adekvat terminologi beskriva och diskutera strukturer i svenska språket i ett tvärspråkligt perspektiv
- redogöra för teorier om inlärningsgångar och inlärningsstrategier hos andraspråksinlärare
- med stöd i sin kunskap om svenska språkets struktur i ett tvärvetenskapligt perspektiv och andraspråksinlärares inlärningsgångar genomföra en kvalificerad analys av andraspråkselevers språkproduktion och dra slutsatser om dessa elevers andraspråksutveckling
Delkurs 2
Vägar in i andraspråkets textvärldar, 7 hp
Accessing L2 texts
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
- reflektera över vad begränsad läs- och skrivförmåga kan innebära för individen i ett högteknologiskt samhälle med höga krav på medborgarnas litteracitet
- analysera nationella och internationella utvärderingar av elevers läsförmåga, kritiskt förhålla sig till dessa och relatera dem till frågor rörande läs- och skrivutveckling på ett andraspråk
- utifrån aktuell forskning om läsning och skrivande som sociala aktiviteter kunna diskutera sambandet mellan tanke, tal och skrift och ta ställning till vad detta kan innebära för ungdomars respektive vuxnas läs-och skrivutveckling på ett andraspråk
- exemplifiera hur läs- och skrivförmåga utvecklas i funktionella sammanhang och ta ställning till hur skönlitteratur och gestaltande uttrycksformer kan användas i det praktiskt pedagogiska arbetet för att stödja läs- och skrivutveckling på andraspråket med utgångspunkt i relevant teori, styrdokument och klassrumsobservation utforma en personlig praxisteori avseende undervisning som syftar till läs- och skrivutveckling på andraspråket för ungdomar eller vuxna
- med utgångspunkt i en problematiserande diskussion om vad läs- och skrivförmåga innebär ta ställning till hur ett mångsidigt underlag för dokumentation och bedömning av elevers läs- och skrivutveckling kan utformas
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, arbete i kollaborativa grupper och självstudier. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskola och partnerområde.
Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.
Bedömningsformer
Delkurs 1
Svensk språkstruktur i tvärspråkligt och didaktiskt perspektiv, 8 hp
The Structure of The Swedish Language from Cross-linguistic and Didactic Perspectives
Examinationen består av två delar. Den första delen utgörs av en individuell, skriftlig salstentamen avseende strukturer i svenska språket i ett tvärspråkligt perspektiv samt karaktäristiska drag i andraspråksinlärares utvecklingsprocess i riktning mot målspråksnormen.
I den andra delen av examinationen tillämpar studenten sina fördjupade kunskaper om språkliga strukturer och om andraspråksinlärares utvecklingsprocess i praktisk analys av autentiska elevtexter. Med utgångspunkt i analysen gör studenten kvalificerade bedömningar av hur långt de aktuella eleverna hunnit i sin andraspråksutveckling och föreslår hur stödet för deras fortsatta språkutveckling kan utformas.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Delkurs 2
Vägar in i andraspråkets textvärldar, 7 hp
Accessing L2 texts
Examinationen består av tre delar. En del utgörs av ett seminarium där studenten reflekterar över vad kraven på litteracitet i ett högteknologiskt samhälle kan innebära för den som har begränsad läs- och skrivförmåga. Under seminariet analyseras, granskas och diskuteras också nationella och internationella utvärderingar av elevers läsförmåga. Vidare tar studenten ställning till forskning där läsande och skrivande ses som sociala aktiviteter och diskuterar implikationerna av denna syn när det gäller läs- och skrivutveckling på ett andraspråk för ungdomar och vuxna.
Den andra delen av examinationen består i att studenten tillsammans med en studiekamrat genomför en klassrumsobservation av arbetsmoment som syftar till att öppna vägar in i svenskt skriftspråk för andraspråkselever. Det dokumenterade materialet analyseras i skriftlig form, individuellt eller parvis, i ljuset av relevant teori.
Den tredje examinationsdelen är individuell och består i att studenten, i skriftlig form och med utgångspunkt i gällande kursplan, relevant teori och genomförd klassrumsobservation, formulerar en personlig praxisteori. I denna tar studenten ställning till hur en funktionaliserad undervisning, som syftar till grundläggande eller fortsatt skriftspråksutveckling för en specifik grupp andraspråksinlärare, kan utformas. Frågor som utreds handlar om vilken plats olika texter och uttrycksformer kan ha i denna undervisning och hur arbetet med skönlitteratur kan bedrivas för att anknyta till och utmana elevernas erfarenheter och föreställningsvärldar. Utifrån ett problematiserande resonemang om vad läs- och skrivförmåga innebär tar studenten också ställning till hur ett underlag för dokumentation och bedömning av elevers läs- och skrivutveckling kan utformas.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på samtliga delkurser
Kurslitteratur och övriga läromedel
Delkurs 1
Svensk språkstruktur i tvärspråkligt och didaktiskt perspektiv, 8 hp
The Structure of The Swedish Language from Cross-linguistic and Didactic Perspectives
Abrahamsson, Niclas (2009), Andraspråksinlärning. Studentlitteratur. S 11-80, 171-200 (100 s.)
Abrahamsson, Tua och Bergman, Pirkko (red.) (2005), Tankarna springer före – att bedöma ett andraspråk i utveckling. Stockholm: HLS förlag (152 s.)
Andersson, Lars-Gunnar (2001), Språktypologi och språksläktskap. Stockholm: Skriptor. S 5-45 (41 s.)
Bergman, Pirkko och Abrahamsson, Tua (2004), Bedömning av språkfärdigheten hos andraspråkselever. I: Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger, red. Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (28 s.)
Ekerot, Lars-Johan (2011), Ordföljd, tempus, bestämdhet: föreläsningar om svenska som andraspråk. Malmö: Gleerup. Kap 1-7 (160 s.)
Enström, Ingegerd (2004), Ordförråd och ordinlärning – med särskilt fokus på avancerade inlärare. I: Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger, red. Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (25 s.)
Flyman-Mattsson, Anna & Håkansson, Gisela (2010), Bedömning av svenska som andraspråk. Lund: Studentlitteratur (110 s.)
Håkansson, Gisela (2003), Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur. Kap 1, 4-8 (115 s.)
Källström, Roger (2012), Svenska i kontrast. Tvärspråkliga perspektiv på svensk grammatik. Lund: Studentlitteratur. (200 s.)
Kursplaner i svenska som andraspråk
Referenslitteratur:
Garlén, Claes och Sundberg, Gunlög (2008), Handbok i svenska som andraspråk. Utarbetad av Språkrådet. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Delkurs 2
Vägar in i andraspråkets textvärldar, 7 hp
Accessing L2 texts
Alfaportföljen, portfoliometodik för alfabetisering av vuxna inom sfi. Lärardel. Nationellt centrum för svenska som andraspråk (2009), Institutet för svenska som andraspråk vid Göteborgs Universitet och Myndigheten för skolutveckling (52 s.) http://www.andrasprak.su.se/litteratur/nationellt-centrums-ovriga-publikationer/alfaportfoljen-1.43203
Bergman, Pirkko och Sjöqvist, Lena (2003), Skönlitteratur som läromedel. I: Att undervisa elever med svenska som andraspråk – ett referensmaterial. Stockholm: Skolverket (12 s.)
Björk, Maj och Liberg, Caroline (2000), Vägar in i skriftspråket. Tillsammans och på egen hand. Natur och Kultur (158 s.)
Brodow, Ulla (2001), Datorbaserad kommunikation i språk och interaktivt skrivande. I: Ferm, Rolf, m.fl. red. Språkboken. En antologi om språkundervisning och språkinlärning. Stockholm: Skolverket (19 s.)
Fast, Carina (2001), Berätta! Inspiration och teknik. Stockholm: Natur och kultur (134 s.)
Franker, Qarin (2008), Bildvalet har betydelse. I: Juvonen, P. (red.), Språk och lärande.
Rapport från ASLA:s höstsymposium, Stockholm, 7-8 november 2008. Stockholm:
ASLA.(22 s.)
www.did.uu.se/carolineliberg/documents/asla08.pdf
PIRLS (2011), Progress in International Reading Literacy Study. Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Rapport 381. Stockholm. Skolverket. (95 s.) http://www.skolverket.se/publikationer?id=2941
Reichenberg, Monica (2008), Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur och Kultur (140 s.)
Smith, Frank (2000), Läsning. Stockholm: Liber. Kap 1-11 (184 s.)
Wedin, Åsa (2010), Vägar till svenskt skriftspråk för vuxna andraspråksinlärare. Studentlitteratur (97 s.)
Kursplaner i svenska som andraspråk
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.