Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: AS203C Svenska som andraspråk och lärande: Språk och kultur (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig kunskap om social och språklig interaktion som språkutvecklande strategi och om det skol och ämnesrelaterade språkets betydelse för flerspråkiga elevers kunskapsutveckling i olika ämnen. Studenterna ska också vidareutveckla sin förmåga att dokumentera och kommunicera bedömning av andraspråksutveckling.

Kursen tar sin utgångspunkt i synen på språk- och kunskapsutveckling som en dynamisk, sociokognitiv process. Teorier om informell och formell inlärning och om den språkliga och sociala interaktionens betydelse för andraspråksutveckling studeras. Vidare tar studenterna del av aktuell forskning om det skol- och ämnesrelaterade språkets betydelse för elevers kunskapsutveckling i olika skolämnen. Med utgångspunkt i teoristudierna prövar och utreder studenterna olika klassrumsaktiviteters potential när det gäller att skapa en språkligt interaktiv lärandemiljö. Vidare ägnar sig studenterna åt analys av struktur och språk i ämnesspecifika texter.

Med utgångspunkt i relevant teori utarbetar och presenterar studenterna förslag till klassrumsaktiviteter där varierande arbetsformer samverkar i språk- och kunskapsutvecklande syfte. Vidare utarbetar och presenterar grupperna konkreta förslag på bedömningsformer avsedda att stötta elevernas språkutveckling och medvetandegöra dem om den egna språk- och kunskapsutvecklingen i förhållande till målen för ett specifikt arbetsområde.

Under kursen ges studenterna möjlighet att knyta samman och fördjupa sina insikter i frågor som rör formativa och summativa aspekter på bedömning. Med sin framtida pedagogiska verksamhet i sikte tränar studenterna även sin förmåga att tillsammans med kollegor utveckla en samsyn i bedömningsfrågor.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, arbete i grupper och självstudier. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskola och partnerområde.

Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

Examinationen består av tre delar. I den första delen av examinationen planerar studenten, inom ramen för ett gruppsamarbete, en lektionssvit kring ett sammanhållet kunskapsområde där varierande arbetsformer samverkar i språk- och kunskapsutvecklande syfte. Gruppen arbetar också fram modeller för hur den formativa och summativa bedömningen ska utformas och integreras i lektionssviten. I ett uppföljande seminarium presenteras lektionssvit och bedömningsformer med hjälp av olika uttrycksformer samt informations- och kommunikationsteknik. Avslutningsvis görs en självvärdering där gruppen, tillsammans med responsgivande studiekamrater, granskar, problematiserar och bedömer de förhållningssätt, antaganden och värderingar i språkutvecklingsfrågor och bedömningsfrågor som lektionssviten ger uttryck för. Studentens dokumentation av planering och presentation av lektionssviten ingår i bedömningsunderlaget.

Den andra delen utgörs av en individuell skriftlig tentamen där studenten gör en analys av syfte, mönster och vissa grundläggande språkliga drag i två läromedelstexter. Utifrån analysen jämför studenten hur språket påverkar framställningen av ämnesinnehållet i dessa båda texter och diskuterar vad detta kan innebära i ett didaktiskt perspektiv.

Den tredje delen av examinationen utgörs av ett individuellt skrifligt paper som är kopplat till de teorier och forskningsresultat som behandlas i kurslitteraturen. Ur denna litteratur lyfter studenten fram och redovisar teorier om någon specifik aspekt på klassrumskommunikation. Teorierna tolkas, diskuteras och problematiseras ur ett praktiskt pedagogiskt perspektiv. Redovisningen och diskussionen sker i form av en text avsedd för lärare i andra ämnen än svenska som andraspråk vilka kan tänkas ha intresse av forskningen.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Axelsson, Monica (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg,

Inger (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle.

Lund: Studentlitteratur (25 s)

Bringéus, Eva & Kouns, Maria (2016). Språkanvändning, undervisning och lärande (del 1). I Språk- och kunskapsutvecklande arbete. Läslyftet. Skolverket. https://lasochskrivportalen.skolverket.se (11 s.)

Bringéus, Eva & Kouns, Maria (2016). Att planera för elevers språkanvändning (del 8). I Språk- och kunskapsutvecklande arbete. Läslyftet. Skolverket. https://lasochskrivportalen.skolverket.se (11 s.)

Gibbons, Pauline (2010). Lyft språket, lyft tänkandet. Språk och lärande. Stockholm: Hallgren och Fallgren. Andra upplagan (246 s)

Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet (2011). Stockholm: Skolverket (134 s) http://www.skolverket.se/publikationer?id=2573

Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2014). Språkinriktad undervisning. En handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren (220 s)

Hertzberg, Frøydis (2006). Genreskrivning under senare skolår: att berätta räcker inte. I: Bjar, Louise, red. Det hänger på språket! Lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund: Studentlitteratur s 295-317 (22 s)

Hägerfelth, Gun (2011). Språkarbete i alla ämnen. Stockholm: Liber s. 49-64 (15 s)

Kouns, Maria (2016). Samtalande i mindre grupper (del 2). I Språk- och kunskapsutvecklande arbete. Läslyftet. Skolverket. https://lasochskrivportalen.skolverket.se (11 s.)

Lantz-Andersson, Annika & Säljö, Roger (2014). Lärmiljöer i omvandling: en yrkesroll i utveckling. I: Andersson-Lantz, & Säljö, Roger (red.) Lärare i den uppkopplade skolan. Malmö: Gleerups (27 s)

Lindberg, Inger (2005). Språka samman: om samtal och samarbete i språkundervisning. Stockholm: Natur och Kultur s. 5-109 (104 s)

Lindberg, Inger (2006). Med andra ord i bagaget. I: Bjar, Louise, red. Det hänger på språket! Lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund: Studentlitteratur s 57-91 (34 s)

Lindberg, Inger (2007). Bedömning av skolrelaterat ordförråd. I: Olofsson, Michael, red. Symposium 2006. Bedömning, flerspråkighet och lärande. Stockholm: HLS förlag (20 s) http://www.andrasprak.su.se/litteratur/nationellt-centrums-symposierapporter/symposium-2006-bedomning-flersprakighet-och-larande-1.84017

Lundahl, Christian (2014). Bedömning för lärande. Lund: Studentlitteratur (208 s.)

Olofsson, Mikael & Sjöqvist, Lena (2013). Bedömning i svenska som andraspråk. I: Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (37 s)

Palmér, Anne (2010). Muntligt i klassrummet: om tal, samtal och bedömning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. (191 s.)

Vigmo, Sylvi (2014). Mellanrum för språk. I: Andersson-Lantz, & Säljö, Roger (red.) (2014). Lärare i den uppkopplade skolan. Malmö: Gleerups. s. 129-150 (21 s)

William, Dylan (2013). Assessment: The Bridge between Teaching and Learning. I: Voices from the Middle, 21:2 (5 s)

Kursplaner i svenska som andraspråk

Videofilmer och ett mindre antal artiklar kommer att läggas till vid behov.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.