Kursplan hösten 2015
Kursplan hösten 2015
Benämning
Svenska som andraspråk och lärande: Kommunikation, kunskapsutveckling och bedömning
Engelsk benämning
The Study of Swedish as L2 and Education: Communication, Knowledge Development and Assessment
Kurskod
AS204C
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2015-09-09
Gäller från
2015-09-09
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: AS203C Svenska som andraspråk och lärande: Språk och kultur (genomgången)
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, samt gymnasieskolan.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig kunskap om social och språklig interaktion som språkutvecklande strategi och om det ämnesspecifika språkets betydelse för flerspråkiga elevers kunskapsutveckling i olika ämnen. Studenterna ska också vidareutveckla sin förmåga att dokumentera och kommunicera bedömning av andraspråksutveckling.
Innehåll
Kursen tar sin utgångspunkt i synen på språk- och kunskapsutveckling som en dynamisk, sociokognitiv process. Teorier om informell och formell inlärning och om den språkliga och sociala interaktionens betydelse för andraspråksutveckling studeras. Vidare tar studenterna del av aktuell forskning om det ämnesspecifika språkets betydelse för elevers kunskapsutveckling i olika skolämnen. Med utgångspunkt i teoristudierna prövar och utreder studenterna olika klassrumsaktiviteters potential när det gäller att skapa en språkligt interaktiv lärandemiljö. Vidare ägnar sig studenterna åt analys av struktur och språk i ämnesspecifika texter.
Med utgångspunkt i relevant teori utarbetar och presenterar studenterna förslag till klassrumsaktiviteter där varierande arbetsformer samverkar i språk- och kunskapsutvecklande syfte. Vidare utarbetar och presenterar grupperna konkreta förslag på bedömningsformer avsedda att stötta elevernas språkutveckling och medvetandegöra dem om den egna språk- och kunskapsutvecklingen i förhållande till målen för ett specifikt arbetsområde.
Studenterna arbetar också med digital portfolio som verktyg i sitt eget lärande, och med utgångspunkt i detta arbete tar de ställning till hur informations- och kommunikationsteknik kan påverka arbetsformerna i den egna pedagogiska verksamheten.
Under kursen ges studenterna möjlighet att knyta samman och fördjupa sina insikter i frågor som rör formativa och summativa aspekter på bedömning samt vidareutveckla sin beredskap att som lärare aktivt söka information i olika frågor som rör det egna undervisningsämnet. Med sin framtida pedagogiska verksamhet i sikte tränar studenterna även sin förmåga att tillsammans med kollegor utveckla en samsyn i bedömningsfrågor.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- tolka, diskutera och problematisera teorier om den språkliga och sociala interaktionens och det ämnesspecifika språkets betydelse för elevers språk- och kunskapsutveckling i olika skolämnen
- med stöd i relevant teori granska och jämföra olika typer av klassrumsaktiviteter med avseende på den språk- och kunskapsutvecklande potentialen
- illustrera hur olika verktyg såsom exempelvis gestaltande uttrycksformer och informations- och kommunikationsteknik kan användas i pedagogisk verksamhet i syfte att skapa en språk- och kunskapsutvecklande lärandemiljö
- i samverkan med andra granska, välja och utveckla systematiska och integrerade bedömningsformer av elevers andraspråksutveckling inom valt kunskapsområde, med tonvikt på den formativa bedömningens stöttande potential
- göra en elementär analys av syfte, struktur och vissa grundläggande språkliga drag i läromedelstexter och utifrån denna analys ta ställning till hur språket påverkar framställningen av ämnesinnehållet och vad detta innebär i ett didaktiskt perspektiv
- kritiskt granska och problematisera egna och andras förhållningssätt, antaganden och värderingar i frågor som rör språk- och kunskapsutvecklande läroprocesser samt bedömning
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, arbete i kollaborativa grupper och självstudier. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskola och partnerområde.
Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.
Bedömningsformer
Examinationen består av tre delar. I den första delen av examinationen planerar studenten, inom ramen för ett gruppsamarbete, en lektionssvit kring ett sammanhållet kunskapsområde där varierande arbetsformer samverkar i språk- och kunskapsutvecklande syfte. Gruppen arbetar också fram modeller för hur den formativa och summativa bedömningen ska utformas och integreras i lektionssviten. I ett uppföljande seminarium presenteras lektionssvit och bedömningsformer med hjälp av olika uttrycksformer samt informations- och kommunikationsteknik. Avslutningsvis görs en självvärdering där gruppen, tillsammans med responsgivande studiekamrater, granskar, problematiserar och bedömer de förhållningssätt, antaganden och värderingar i språkutvecklingsfrågor och bedömningsfrågor som lektionssviten ger uttryck för. Presentationen vid seminariet följs upp och fördjupas genom ett individuellt skriftligt paper där studenten kortfattat redogör för gruppsamarbetets inriktning, genomförande och resultat. Studenten diskuterar och problematiserar därefter det didaktiska utförandet i relation till teorier om klassrumskommunikation och språk- och kunskapsutveckling.
Den andra delen utgörs av en individuell skriftlig tentamen där studenten gör en elementär analys av syfte, mönster och vissa grundläggande språkliga drag i två olika läromedelstexter som är hämtade från samma skolämne och rör samma ämnesområde. Utifrån analysen jämför studenten hur språket påverkar framställningen av ämnesinnehållet i dessa båda texter och diskuterar vad detta kan innebära i ett didaktiskt perspektiv.
Den tredje delen av examinationen utgörs av en individuell, skriftlig tentamen som är kopplad till de teorier och forskningsresultat som behandlas i kurslitteraturen. Ur denna litteratur lyfter studenten fram och redovisar teorier om någon specifik aspekt på klassrumskommunikation. Teorierna tolkas, diskuteras och problematiseras ur ett praktiskt pedagogiskt perspektiv. Redovisningen och diskussionen sker i form av en text avsedd för lärare i andra ämnen än svenska som andraspråk vilka kan tänkas ha intresse av forskningen.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Axelsson, Monica (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg,
Inger (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle.
Lund: Studentlitteratur (25 s)
Cummins, Jim (2001). Andraspråksundervisning för skolframgång – en modell för utveckling av skolans språkpolicy. I: Nauclér, Kerstin, red. Symposium 2000 – ett andraspråksperspektiv på lärande. Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk. Stockholm: Sigma (20 s) http://www.andrasprak.su.se/litteratur/nationellt-centrums-symposierapporter/symposium-2000-ett-andraspraksperspektiv-pa-larande-1.83983
Duvhammar, Christina; Nordmark, Åsa & Sandwall, Karin (2001). Hur lär du dig svenska? En studie av några sfi-elevers syn på sin inlärning. I: Nauclér, Kerstin, red. Symposium 2000: ett andraspråksperspektiv på lärande. Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk. Stockholm: Sigma (10 s) http://www.andrasprak.su.se/litteratur/nationellt-centrums-symposierapporter/symposium-2000-ett-andraspraksperspektiv-pa-larande-1.83983
Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Stockholm: Studentlitteratur (250 s)
Dysthe, Olga (2002). Om förhållandet mellan individ och grupp i portföljprocessen. I: Att bedöma eller döma. Tio artiklar om bedömning och betygssättning. Stockholm: Skolverket (16 s) http://www.skolverket.se/publikationer?id=933
Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever klassrummet. Stockholm: Hallgren och Fallgren (186 s)
Gibbons, Pauline (2010). Lyft språket, lyft tänkandet. Språk och lärande. Stockholm: Hallgren och Fallgren. Andra upplagan (246 s)
Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet (2011). Stockholm: Skolverket (134 s) http://www.skolverket.se/publikationer?id=2573
Gröning, Inger (2006). Språk, interaktion och lärande i mångfaldens skola. Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. Studie III, s. 7-88 (81 s) http://www.avhandlingar.se/avhandling/462dbf293c
Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2014). Språkinriktad undervisning. En handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren (220 s)
Hertzberg, Frøydis (2006). Genreskrivning under senare skolår: att berätta räcker inte. I: Bjar, Louise, red. Det hänger på språket! Lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund: Studentlitteratur s 295-317 (22 s)
Hägerfelth, Gun (2011). Språkarbete i alla ämnen. Stockholm: Liber s. 49-64 (15 s)
Kunskapsbedömning i skolan: praxis, begrepp, problem och möjligheter (2011). Stockholm: Skolverket (73 s) http:www.skolverket.se/publikationer?id=2660
Lantz-Andersson, Annika & Säljö, Roger (2014). Lärmiljöer i omvandling: en yrkesroll i utveckling. I: Andersson-Lantz, & Säljö, Roger (red.) Lärare i den uppkopplade skolan. Malmö: Gleerups (27 s)
Lindberg, Inger (2005). Språka samman: om samtal och samarbete i språkundervisning. Stockholm: Natur och Kultur s. 5-109 (104 s)
Lindberg, Inger (2006). Med andra ord i bagaget. I: Bjar, Louise, red. Det hänger på språket! Lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund: Studentlitteratur s 57-91 (34 s)
Lindberg, Inger (2007). Bedömning av skolrelaterat ordförråd. I: Olofsson, Michael, red. Symposium 2006. Bedömning, flerspråkighet och lärande. Stockholm: HLS förlag (20 s) http://www.andrasprak.su.se/litteratur/nationellt-centrums-symposierapporter/symposium-2006-bedomning-flersprakighet-och-larande-1.84017
Lundahl, Christian (2014). Bedömning för lärande. Lund: Studentlitteratur (208 s.)
Malmbjer, Anna (2009). Att lära genom gruppsamtal. I: Juvonen, Päivi, red. Språk och lärande. Language and learning. Rapport från ASLA:s höstsymposium, 7-8 november, 2008. Papers from the ASLA Symposium in Stockholm, 7–8 November, 2008. Stockholm: ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap (12 s) Tillgänglig på Internet.
Olofsson, Mikael & Sjöqvist, Lena (2013). Bedömning i svenska som andraspråk. I: Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (37 s)
Vigmo, Sylvi (2014). Mellanrum för språk. I: Andersson-Lantz, & Säljö, Roger (red.) (2014). Lärare i den uppkopplade skolan. Malmö: Gleerups. s. 129-150 (21 s)
Kursplaner i svenska som andraspråk
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.