1. Yrkesexamen för undervisningssektorn alt.
2. Konstnärlig utbildning 2 år högskola/folkhögskola eller motsvarande

För båda alternativen gäller erfarenheter av pedagogiskt arbete i förskola/skola minst 50 % under två år.

Inget huvudområde

Kursen syftar till att studenterna skall kunna leda och handleda arbete med estetiska läroprocesser integrerat i det vardagliga arbetet i förskola och skola på ett sätt som bland annat hämtar sin inspiration från den pedagogik som utvecklats på de kommunala förskolorna i Reggio Emilia.

I kursen studeras, diskuteras och undersöks praktiskt hur man i skolan och förskolan kan arbeta estetiskt med alla de olika erfarenheter barn och ungdomar har och på vilka sätt dessa erfarenheter kan bli en utgångspunkt för verksamhet och hur barn och ungdomars tankar, idéer och förståelse av fenomen kan utmanas. Frågor om genus och etnicitet belyses i detta sammanhang.

I kursen ingår praktiskt och estetiskt arbete med dokumentation och redovisning av verksamheter i förskola och skola. Utifrån dessa redovisningar analyseras verksamheternas kulturella och estetiska praktik. Med utgångspunkt i litteratur, föreläsningar och gestaltande arbete tas olika kunskapsbegrepp och sätt att se på lärande inom förskola och skola upp till diskussion. I kursen ingår olika workshops. I denna del av kursen kan finnas inslag som skrivarverkstad, bild- och slöjdverkstad, drama eller IT-verkstad.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• arbeta estetiskt och kunskapsutvecklande med barn och ungdomar i förskola, skola och fritidsverksamheter och ta ställning till olika förhållningssätt i arbete med barn och unga.
• kunna reflektera över och visa hur det pedagogiska arbetet kan utvecklas med stöd av dokumentation och litteratur.
• använda visuella, auditiva och skriftliga dokumentationer och en egen repertoar av visuella uttrycksformer.
• leda diskussioner om ett pedagogiskt arbete utifrån dokumenterade praktiska exempel både bland barn/ungdom och kollegor.

Lärandemål för betyget Väl godkänd anges av kursledaren vid kursstarten.

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, litteraturseminarier, skrivande, basgruppsdiskussioner och studiebesök, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

De studerandes examineras dels genom en portfolio innehållande processdagbok och produktioner, dels genom en gestaltande redovisning av dokumentationer, efterföljande diskussion samt en skriftlig reflektion.

Braxell, Stina (2010) Skapande barn : att arbeta med bild i förskolan, Stockholm: Lärarförbundets förlag (143s)

Frid, Johan (2002). Intro - bild: [skapa, kommunicera, förstå]. 1. uppl. Malmö: Didacta (312 s.)

Furness, Karin (2017). Formulera: bild och projekt i förskolan. Stockholm: Liber (262 s.)

Wehner-Godée Christina (2011). Lyssnandets och seendets villkor Pedagogisk dokumentation Dvd-bok. Stockholm: Stockholms Univerisitets förlag. (134 s.)

Tuvhav Gullberg, Eva (2021). Estetiken i praktiken: Vad? Varför? Hur? Första upplagan. Stockholm: Natur & Kultur (159 s.)

Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2018). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Andra upplagan. Stockholm: Liber (209 s.)

Artiklar tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.