Grundläggande behörighet samt Engelska 6 eller motsvarande.

Dessutom krävs för särskild behörighet att studenten har uppnått godkända resultat på kurserna KK411A Perspektiv på visuell kommunikation, KK412B Teckning och kognition, KK414B Att kommunicera i bild, KK413B Berättande i rörlig bild samt KK415A Vetenskaplig praktik: teori och metod eller motsvarande (motsvarande anses vara uppnådda kursfordringar om 45 högskolepoäng som visar på grundläggande kunskaper om och färdigheter i visuell kommunikation).

Kursen är inte del av något huvudområde. Kursen ingår i programmet Visuell kommunikation (KGVIK) och kan i normalfallet ingå i en generell examen på grundnivå.

Kursen är uppdelad i tre delkurser:

1) Visuella uttrycksformer i historiska och kulturella sammanhang (5 hp).

I delkursen utvecklar studenten kunskap i den historiska och kulturella kontexten av fotografi, teckning och rörlig media genom att analysera visuella uttrycksformer utifrån olika kritiska teoretiska perspektiv.

2) Fördjupning inom bildens kommunikativa möjligheter (15 hp).

Delkursen ger studenterna möjlighet till fördjupning egenvalda delar av gestaltande praktik inom foto, rörlig bild och teckning. Stor vikt läggs på att applicera den teoretiska kunskapen om bildens kommunikativa egenskaper och möjligheter. Studenten ska själv välja och utveckla fördjupade färdigheter och förståelse för olika genrer av visuellt uttryck och den för uppgiften relevanta branschens villkor genom att analysera form och innehåll i förhållande till uppdrag, uppdragsgivare och produktionsramar.

Som ytterligare fördjupning ska studenten också producera ett eget lektionstillfälle baserat på en egen vald bok (utöver kurslitteraturen), lektionen ska presenteras för medstudenterna. Studenten fördjupar de tekniska kunskaper som tidigare erhållits inom huvudområdet.

3) Medieproduktion (10 hp)

Ett eget längre gestaltande projekt produceras under terminen (medieproduktion) i vilket studenten arbetar uppdragsorienterat, genom att analysera form och innehåll i förhållande till uppdrag, uppdragsgivare och produktionsramar, i egen vald gestaltande visuell praktik. Medieproduktionen redovisas i två former

1. Ett gestaltande arbete där studenten genomför en produktion genom eget valt visuellt uttryck. Detta moment innehåller också en sammanställning och ett gemensamt offentliggörande av det egna arbetet.
2. En designdokumentation över det egna gestaltande arbetet som ska analyseras och diskuteras inom en professionell och vetenskaplig kontext.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

1. förklara bildens kommunikativa egenskaper samt diskutera olika visuella uttrycksformer utifrån ett kulturellt och historiskt sammanhang,

2. kritiskt analysera visuella uttrycksformer ur ett intersektionellt perspektiv,

3. visa fördjupade färdigheter i att tolka och förstå en uppdragsgivare

4. förbereda det lämpligaste visuella uttrycket för ett uppdrag genom att välja, hantera och använda olika uttryck, material, tekniker och presentationssätt baserat på syfte och inom ramen för kontextspecifika villkor,

5. samla, värdera och tolka relevant information i en problemställning samt identifiera och utvärdera metodval, resultat, och relaterade frågeställningar,

6. ge och ta emot konstruktiv kritik samt reflektera kritiskt i tal och skrift över egna och andras arbeten inom ett gestaltande ramverk,

7. planera, utföra och presentera ett självständigt projekt med eget valt visuellt uttryck och en reflekterande skriftlig del, inom givna tidsramar, samt offentliggöra det.

Kursen bygger på studentaktivt deltagande i form av egenvalda och egenformulerade uppgifter som studenterna löser i samråd med lärarna för att bäst uppnå kursmålen och för att själv forma sin kompetens mot en skiftande arbetsmarknad. Här ingår också att planera och skriva ett kort lektionstillfälle för kurskamraterna med syfte att studenterna ska få fördjupa sig och därefter visa upp sina egna styrkor.

Kursen har också föreläsningar, seminarier och projektarbeten där studenterna förväntas vara förberedda och aktivt diskuterande. En ytterligare omfattande del av undervisningen sker i dialog med studenterna där deras egna och andras gestaltande arbete diskuteras och kritiseras.

Kursen avslutas med ett offentliggörande, t.ex. en utställning, av studenternas egna gestaltande arbeten.

I delkursen Visuella uttryck i historiska och kulturella sammanhang (5 hp) prövas lärandemål 1 och 2 genom en hemtenta (5 hp – betygsskala: U/G/VG).

I delkursen Fördjupning inom bildens kommunikativa möjligheter(15 hp) prövas lärandemål 3, 4 och 5 genom en portfolio bestående av gestaltande produktionsuppgifter och tydliga processbeskrivningar samt genom aktivt deltagande vid redovisningsseminarier samt en av studenten genomförd lektion:

• Portfolio, kommunikativa aspekter (10hp - betygsskala: U/G/VG)
• Portfolio, tekniska aspekter (2 hp - betygsskala: U/G)
• Offentliggjort lektionstillfälle (3hp - betygsskala: U/G/VG)

I delkursen Medieproduktion prövas lärandemål 6 – 7 genom ett individuellt gestaltande projekt och en därtill hörande designdokumentation (8 hp – betygsskala: U/G/VG) och aktivt deltagande vid offentliggörandet (2 hp - betygsskala: U/G).

Tre examinationstillfällen erbjuds under den termin kursen ges eller i nära anslutning till den aktuella terminen. Studenter som inte har avslutat kursen har möjlighet att delta i examinationer när kursen ges igen. I dessa fall gäller litteratur och examinationsuppgifter som är giltiga för kursen under det tillfälle när examinationen genomförs.

Särskilda omständigheter gäller för kurser med produktionsuppgifter eller redovisning av grupparbeten, eftersom bedömningen är beroende av att studenten deltar i specifika projekt under givna tidsperioder. Den specifika uppgiften kan komma att anpassas vid omexamination eftersom den inte kan utföras på samma sätt som vid den ordinarie examinationen.

För att få VG på kursen måste studenten ha VG på uppgifter motsvarande minst 17 högskolepoäng.

Kurslitteratur och övriga läromedel:

• Lupton, Ellen, (2017). Design is Storytelling. New York: Cooper Hewitt
• Male, Alan (2017). Illustration: A Theoretical & Contextual Perspective. Worthing: Ava Publishing.
• Pooke, Grant and Newall, Diana (2008). Art History: the Basics. The Basics. Abingdon : Routledge.

Delar ur:

• Etherington-Wright, Cathrine., & Doughty, Ruth. (2011). Kapitel 6, 9, 10 – 14 i Understanding Film Theory. Houndmills, Basingstoke, Hampshire: Palgrave Macmillan.
• Sturken, Marita & Cartwright, Lisa (2017). *Practices of Looking. *An Introduction to Visual Culture. Oxford University Press
• Ware, Colin (2008). Visual Thinking for Design. Oxford: Elsevier Press.

Ytterligare texter (upp till 100 sidor) kan tillkomma, samt litteratur till det självständiga arbetet, som väljs i samråd med lärare/handledare.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.