Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: KS251B Svenska som andraspråk och lärande: Flerspråkighet, andraspråksinlärning och bedömning (genomgången)

Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och årskurserna 1-3. Arbetsintegrerad variant.

Kursen syftar till att deltagaren ska utveckla sina ämneskunskaper och sin teoretiska, didaktiska och metodiska kompetens när det gäller undervisning av elever som studerar svenska som andraspråk i förskoleklass och årskurserna 1-3 för att främja elevernas allsidiga utveckling av litteracitet och kommunikativ förmåga.

Kursen behandlar metoder, forskning och teoretiska utgångspunkter som rör främjandet av kommunikativ förmåga samt läs- och skrivdidaktik ur ett andraspråksperspektiv. Det senare innefattar såväl metoder i grundläggande läs- och skrivinlärning som litteracitetsutveckling i ett vidare perspektiv, där läsande, skrivande och multimodalt meningsskapande ses som sätt att delta i sociala praktiker. Vidare belyses hur den sociala interaktionen i klassrummet skapar förutsättningar för att utveckla elevernas läsförståelse, kritiska textmedvetenhet och förmåga att uttrycka sig muntligt och skriftligt i olika sammanhang.

Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna.

1. med utgångspunkter i aktuell forskning och relevant teori redogöra för hur undervisning kan främja elevernas grundläggande läs- och skrivinlärning, kritiska textmedvetenhet samt aktiva användning av tal och skrift i olika sociala sammanhang,
2. resonera kring hur undervisningen och bruket av olika stöttande resurser, såsom bilder, digitala verktyg och gemensamma upplevelser, kan bidra till elevers litteracitetsutveckling,
3. motivera och didaktiskt reflektera över planerad undervisning i svenska som andraspråk för en heterogen elevgrupp med olika grad av språklig stöttning.

Kursen innehåller varierade arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Studierna genomförs både självständigt och i grupp.

Examinationen består av två delar: en muntlig presentation samt ett utredande paper. Båda delarna examinerar lärandemål 1–3.

Obligatoriska moment förekommer och anges av kursledare vid kursstart.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Axelsson, Monica. 2015. Flerspråkiga barn utvecklar litteracitet. I Laursen, Helle Pia; Axelsson, Monica; Charmian, Kenner; Ladegaard, Uffe & Lundqvist, Ulla (red). Litteracitet och språklig mångfald. Lund: Studentlitteratur, 305–336. (32 s)

Blikstad-Balas, Marte (2018). Literacy i skolan. Lund: Studentlitteratur. (158 s.)

Damber, Ulla. 2019. Flerspråkiga barns läsundervisning. I Alatalo, Tarja (red). Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups, 241–258. (18 s)

Damber, Ulla. 2013. Pedagogens roll i klasser och barngrupper där flerspråkiga barn ingår. I Wedin, Åsa & Hedman, Christina (red.). Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur, 69–92. (14 s)

Duek, Susanne. 2017. Med andra ord: samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn. Doktorsavhandling. Karlstad: Karlstads universitet, 15–35, 125–162. (59 s)

Frank, Elisabeth & Herrling, Katarina. 2019. Avkodning. I Alatalo, Tarja (red.). Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups, 57–72. (16 s)

Freebody, Peter., & Luke, Alan. (1990). 'Literacies' programs: Debates and demands in cultural context. Prospect: An Australian Journal of TESOL, 5(3), 7-15. (9 s) Tillhandahålles av kursledare.

Gibbons, Pauline. 2018. Stärk språket, stärk lärandet: Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. 113–216. (104 s).

Kuyumcu, Eija. 2014. Genrepedagogik som verktyg i språk- och kunskapsutvecklande undervisning och lärande. I: Hyltenstam & Lindberg (Red.), Svenska som andraspråk : i forskning, undervisning och samhälle (s. 605–632). Lund: Studentlitteratur. (28 s)

Liberg, Caroline. 2007. Läsande, skrivande, samtalande. I: Ewald, Anette & Garme, Birgitta (red). Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, 25-44. (20 s) Tillgänglig via internet

Vuorenpää, Sari. 2016. Litteracitet genom interaktion. Doktorsavhandling. Örebro: Örebro universitet, 19–36, 131–182, 199–212. (84 s.) Tillgänglig via internet.

Walldén, Robert. 2020. Pedagogisk kommunikation i svenska som andraspråk: språk, texter och samtal. Lund: Studentlitteratur. 1–147. (148 s)

Walldén, Robert. 2021. ”Den här föräldern smörjer Tant Mittiprick litegrann”: Integrerat läsande och skrivande under ett litteraturarbete i årskurs 3. Forskning om undervisning och lärande 9(1). (20 s.) Tillgänglig via internet.

Wedin, Åsa. 2017. Arbete med identitetstexter. Flerspråkigt skrivande för identitetsförhandling och engagemang. Nordand 12(1): 45–61. (17 s) Tillgänglig via internet.

Wedin, Åsa & Rosén, Jenny (2015). Klassrumsinteraktion och flerspråkighet. Ett kritiskt perspektiv. Stockholm: Liber. (232 s.)

Westlund, Barbro. 2016. Läsförståelse ur ett andraspråksperspektiv. I Kindenberg, Björn (red.). Flerspråkighet som resurs. Symposium 2015. 88–102. Liber: Stockholm. (15 s)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.