Grundnivå
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: RL214C Religion och lärande: Religion, etik och livsfrågor (genomgången)
Inget huvudområde
G1F / Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
Kursen syftar till att studenten ska utveckla grundläggande kunskaper i om judendom, kristendom och islam och kristendomens historiska roll i Sverige. I kursen behandlas människors identitetsskapande utifrån perspektiven levd religion, mångreligiositet och interkulturalitet. Genom intervjuer med företrädare för lokala religiösa samfund studeras religion i sitt levda sammanhang, i syfte att använda närmiljön som resurs i undervisningen. I kursen får studenterna också lära sig skapa egna undervisningsmaterial.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- självständigt jämföra och diskutera likheter och skillnader mellan olika traditioner och tolkningar av judendom, kristendom och islam
- producera och diskutera ett eget
- analysera och redogöra för hur individ, grupp och samhälle kan samspela i identitetsskapande processer
- använda närsamhällets mångfald som resurs i planering av undervisning kring levd religion
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, workshoppar, informationssökning, grupparbeten, studiebesök och självstudier. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt i kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärare.
Prov 1: Skriftlig tentamen (Written Exam), 5 hp. Examinerar lärandemål 1.
Prov 2: Muntlig redovisning och paper (Oral Presentation and Paper), 3 hp. Examinerar lärandemål 2
Prov 3: Portfolio (Portfolio), 7 hp. Examinerar lärandemål 3 och 4
Betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
De Sondy, Amanullah, Gonzalez, Michelle. A. and Green, William S. (2020) Judaism, Christianity, and Islam: An Introduction to Monotheism. London & New York: Bloomsbury Academic. (272 s.)
Franck, Olof & Thalén, Peder (red.) (2018).Interkulturell religionsdidaktik: utmaningar och möjligheter. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 3, 4, 6 och 10. 106 s.)
Groth, Bente (2002). Judendomen: kultur, historia, tradition. Stockholm: Natur och kultur. (Urval i samråd med lärare 160 s.)
Holmqvist, Mona (red.) (2021). Teorier för undervisning och lärande. Malmö: Gleerups. (199s.)
Franck, Olof, Liljefors Persson, Bodil & Löfstedt, Malin (red.) (2025). Undervisa i religionskunskap: didaktik och metodik för ämneslärare. (Första upplagan). Malmö: Gleerups. (i urval: Kap 5, 7, 9 totalt 44s.)
Rasmussen, Tarald & Thomassen, Einar (2007). Kristendomen: en historisk introduktion. Skellefteå: Artos. (Del 1 och 2. 270 s.)
Roald, Anne-Sofie (2005). Islam: historia, tro, nytolkning. Stockholm: Natur och kultur. (Urval i samråd med lärare 160 s.)
Stier, Jonas (2019). Identitet: ett socialpsykologiskt perspektiv, Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. (184 s.)
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. (165 s.)
Utöver detta tillkommer källtexter (ca. 250 s.), aktuella artiklar (ca 200 s.) och ett skönlitterärt verk.
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.