1. en generell examen om 180 högskolepoäng på grundnivå inom en huvudområdesgrupp, eller

2. en yrkesexamen

Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs F-3 och 4-6 samt i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 eller i gymnasieskolan

Kursens syfte är att studenten ska utveckla en teoretisk förståelse för pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering, samt hur dessa tre relaterar till varandra i pedagogisk verksamhet.

Kursen behandlar följande innehåll:

Det pedagogiska ledarskapet genomsyrar kursen och behandlas genom att teoretiska perspektiv och relevanta styrdokument studeras. Pedagogiskt ledarskap i relation till lärandesituationer, elever, kollegor, vårdnadshavare och andra samhällsaktörer behandlas.

Kommunikation som kan främja respektive hindra lärande och socialt samspel diskuteras utifrån teoretiska perspektiv. I detta sammanhang aktualiseras frågor om identitet, sexualitet och relationer.

I kursen behandlas relationer, situationer och faktorer som kan utlösa konflikter, såsom fysisk och virtuell mobbning, kränkning och förtryck. Metoder och förhållningssätt för att främja jämställdhet och jämlikhet samt förebygga konflikter, behandlas utifrån teoretiska perspektiv.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna…

1. redogöra för olika centrala begrepp och teoretiska perspektiv inom pedagogiskt ledarskap, inklusive jämställdhets- och jämlikhetsaspekter.
2. redogöra för olika centrala begrepp och teoretiska perspektiv inom konflikthantering och sociala relationer i pedagogisk verksamhet, inklusive frågor som rör identitet och sexualitet.
3. redogöra för pedagogiska och kommunikationsteoretiska aspekter med relevans för pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering,
4. diskutera och reflektera över skolans och lärarens uppdrag att förankra jämställdhets- och jämlikhetsaspekter i pedagogisk verksamhet baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet,
5. diskutera och reflektera över skolans och lärarens uppdrag att arbeta med frågor som rör identitet, sexualitet och relationer.

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier samt föreläsningar (varav en del är digitala). Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett enskilt och ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare baserat på att aktivt bidra med erfarenheter, reflektioner och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Skriftligt prov (samtliga lärandemål).

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Aspelin, Jonas. (2018). Lärares relationskompetens – Vad är det? Hur kan den utvecklas? (1.uppl.) Stockholm: Liber (160s).

Ceder, Simon, Gunnarsson, Karin, Planting-Bergloo, Sara, Öhman, Lisa & Arvola Orlander, Auli (2021). Sexualitet och relationer: att möta ett engagerande och föränderligt kunskapsområde i skolan. Lund: Studentlitteratur. (176 s.)

Dahlkwist, Matts (2019). Lärarledarskapet: Situationsanpassat ledarskap och strukturerad undervisning. Stockholm: Liber. (305 s.)

Friberg, Birgitta. & Hakvoort, Ilse. (red.) (2015). Konflikthantering i professionellt lärarskap. (4. Uppl.) Stockholm: Gleerups. (248 s)

Friesen, Norm & Osguthorpe, Richard (2018) Tact and the pedagogical triangle: The authenticity of teachers in relation. Teaching and Teacher Education, 70: 255-264.
https://doi.org/10.1016/j.tate.2017.11.023

Jensen, Mikael. (2012). Kommunikation i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. (226 s)

Skolverket (2022). Sexualitet, samtycke och relationer. Tillgänglig på Skolverkets hemsida.

Tebelius Bodin, Anna (2017). Vad varje pedagog bör veta: om hjärnan, inlärning och motivation. Stockholm: Hjärna Utbildning. (68 s.)

Dessutom tillkommer litteratur anpassad för studentens examen och inriktning. Denna litteratur väljs i samråd med kursledaren.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.