1. en generell examen om 180 högskolepoäng på grundnivå inom en huvudområdesgrupp, eller

2. en yrkesexamen

Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs F-3 och 4-6 samt i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 eller i gymnasieskolan

Kursen syftar till att studenten utvecklar kunskap om skolans uppdrag, styrning, organisation och värdegrund i relation till läraruppdraget. Därutöver syftar kursen till att studenten utvecklar kunskaper och insikter om bedömning, kartläggning, dokumentation och betygsättning.

Kursens fokus är skolans roll i samhället. Skolans uppdrag, styrning och organisation behandlas ur lokala, nationella och internationella perspektiv. Bedömningens, kartläggningens, dokumentationens och betygsättningens roll i undervisning behandlas ur olika perspektiv.

Skolans värdegrund diskuteras i relation till de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barns rättigheter enligt barnkonventionen.

Styrdokument och lagar som reglerar skolans verksamhet behandlas med särskilt fokus på skolans demokratiuppdrag och lärarens uppdrag inklusive myndighetsutövning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för skolväsendets organisation och lärarens uppdrag med utgångspunkt i relevanta styrdokument och lagar,
2. redogöra för skolans uppdrag, styrning och organisation ur lokalt, nationellt, internationellt och historiskt perspektiv,
3. analysera skolans värdegrund i relation till grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheter,
4. redogöra för centrala begrepp relaterade till bedömning, kartläggning, dokumentation och betygsättning samt för bedömningars syften och användningar utifrån gällande nationella regler för skolan.

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier samt föreläsningar (varav en del är digitala). Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett enskilt och ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare baserat på att aktivt bidra med erfarenheter, reflektioner och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. I kursen ingår ett obligatoriskt seminarium. Vid utebliven närvaro vid detta seminarium tillkommer en extra skriftlig uppgift utöver prov 1 och 2.

Prov 1: Skriftligt prov (Written Examination) (6 hp). I detta prov examineras lärandemål 1 , 2 och 3.

Prov 2: Skriftligt prov (Written Examination) (2 hp). I detta prov examineras lärandemål 4.

För att erhålla betyget Väl godkänd på kursen krävs betyget Väl godkänd på prov 1.

Betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Edling, Silvia (2021). Läroplansteori för lärare: en introduktion. Studentlitteratur. (142 s.)

Haake, Magnus & Gulz, Agneta (2024). Det oumbärliga klassrummet: en framställning på kognitionsvetenskaplig grund. Natur & Kultur. (304 s.)

Hirsh, Åsa (2018). Dokumentation i enlighet med lärares pedagogiska uppdrag och juridiska skyldigheter. Skolverket. (13 s.)

Hirsh, Åsa (2018). Effektiva former för dokumentation i enlighet med regelverk och forskning om lärande. Skolverket. (15 s.)

Hägglund, Solveig, Quennerstedt, Ann, & Thelander, Nina. (2020). Barns och ungas rättigheter i utbildning. Lund: Gleerups. (154 s)

Jönsson, Anders & Thornberg, Pia (2014). Samsyn eller samstämmighet? En diskussion om sambedömning som redskap för likvärdig bedömning i skolan. Pedagogisk forskning i Sverige, 19(4-5), 386–402. (16 s.)

Klapp, Alli (2018). Betyg – deras funktioner och vad de mäter. Skolverket. (13 s.)

Korp, Helena (2011). Kunskapsbedömning – vad, hur och varför? Stockholm: Skolverket och Fritzes. (133 s.)

Martinsson, Lena. & Reimers, Eva (red) (2020). Skola i normer. Malmö: Gleerups förlag. (174 s)

Skollag (2010:800)

Skolverket (2021). Att planera, bedöma och ge återkoppling. Stöd för undervisning. Stockholm: Skolverket. (66 s.)

Skolverket (2022). Betyg och prövning. Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning. Stockholm: Skolverket. (60 s.)

Skolverket (2023). Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper. Tillgänglig på Skolverkets hemsida.

Skolverket (2022). Grundskolans läroplan (Lgr22)

Skolverket (2022). Läroplan för gymnasieskolan (Lgy11)

Skolverket (2022). Läroplan för vuxenutbildningen (Lvux12)

Dessutom tillkommer litteratur anpassad för studentens examen och inriktning. Denna litteratur väljs i samråd med kursledaren.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.