Kursplan hösten 2024
Kursplan hösten 2024
Benämning
Oral hälsa – diagnostik och prevention II, behandling I, hälsokommunikation II
Engelsk benämning
Oral Health – Diagnostics and Prevention II, Treatment I, Health Communication II
Kurskod
TV333A
Omfattning
30 hp
Betygsskala
UG / Underkänd (U) eller Godkänd (G)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Odontologiska fakulteten
Inrättandedatum
2022-12-14
Fastställandedatum
2022-12-14
Gäller från
2024-08-26
Behörighetskrav
För tillträde till terminskurs 3 ska samtliga provmoment från kurs TV331A vara godkända och studenten ska ha godkänd portfolio (15 hp) provkod 2401, från kurs TV332A. Om mer än 2 år förflutit sedan provmomentet Portfolio från kurs TV332A godkänts krävs en individuell studieplan.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde
Oral hälsa
Fördjupningsnivå
G1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i examensfordringarna för tandhygienistexamen
Innehåll
Studenten inhämtar fördjupad teoretisk kunskap inom kariologi, parodontologi, oral radiologi och hälsokommunikation. Studenten tränas kliniskt i att genomföra intraorala undersökningar, inkluderande intraoral röntgenundersökning.
Studenten inhämtar teoretisk kunskap i farmakologi, näringslära och kost samt om det allmänna hälsotillståndets inverkan på den orala hälsan.
Studenten tränas i att diagnostisera karies, erosioner och parodontala sjukdomar på vuxna patienter. Studenten tränas i att ge orsaksinriktad behandling av kariessjukdom, behandla parodontala sjukdomar, utföra lokalanestesi och ge hjärt-lungräddning.
Studenten börjar genomföra individanpassad hälsofrämjande och preventiv kommunikation med fokus på patientens munhälsa, allmänhälsa och livssituation i syfte att uppnå ett bra hälsobeteende.
Ett vetenskapligt förhållningssätt utvecklas ytterligare genom att studenten värderar och diskuterar evidensbaserade metoder i tandvården.
Lärandemål
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- förklara hur karies och parodontal sjukdom uppkommer
- analysera metoder och principer för att förebygga karies och parodontala sjukdomar
- förklara salivens betydelse för den orala hälsan
- beskriva inflammations- och läkningsprocessen i relation till orala vävnader
- förklara hur erosioner uppkommer, samt diagnostiseras och behandlas utifrån aktuellt vetenskapligt kunskapsläge
- redogöra för nationella riktlinjer inom tandhygienistens kompetensområde
- redogöra för hur olika frågeställningar i klinik kan berättiga till användandet av joniserande strålning
- förklara hur digital intraoral röntgen fungerar
- förklara hur parodontala skador och kariesskador avbildas samt ange hur övriga förändringar kan avbildas i en intraoral röntgenbild
- redogöra för vanliga fyllningsmaterial och protetiska ersättningar som kan förekomma i munhålan
- förklara hur smärta uppkommer, fortleds och upplevs
- redogöra för olika metoder, effekter och möjliga komplikationer av lokalanestesi
- redogöra för relevanta läkemedelsgruppers huvudsakliga verkningsmekanismer, effekter, biverkningar och läkemedelsinteraktioner
- förklara den allmänna hälsans betydelse för den orala hälsan och den orala hälsans betydelse för individens välbefinnande
- redogöra för grundläggande begrepp inom näringslära och nutrition
- beskriva kostens betydelse för allmänhälsa och oral hälsa
- förklara grundläggande hälsopsykologiska teorier och hur de kan användas i hälsosamtalet för att främja patientens hälsa
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- utföra anamnesupptagning
- föra journal i enlighet med relevanta författningar inklusive dokumentera och informera om kostnadsförslag
- utföra intraorala undersökningar, diagnostisera erosioner, tidiga kariesskador och måttlig parodontal sjukdom
- förebygga och behandla erosioner, tidiga kariesskador och måttlig parodontal sjukdom
- tillämpa relevant kostundersökningsmetod
- genomföra individanpassad kostrådgivning och ge råd avseende fluoridanvändning
- genomföra individanpassad information och instruktion för egenvård
- genomföra individanpassade preventiva och hälsofrämjande samtal
- diskutera vetenskaplig litteratur och nationella riktlinjer inom prevention och behandling
- tillämpa nationella riktlinjer i patientbehandling
- utföra röntgenundersökning för diagnostik av marginal benvävnad och karies med minsta möjliga stråldos till patient och personal
- identifiera vanliga fyllningsmaterial och protetiska ersättningar som kan förekomma i munhålan
- använda FASS för att söka information om läkemedel
- motivera val av lokalanestetika och under handledning utföra infiltrations- samt mandibularanestesi
- vidta adekvata åtgärder vid livshotande situationer
- tillämpa gällande hygienriktlinjer
- kritiskt granska vetenskaplig litteratur och kommersiell information relaterad till oral hälsa
- utföra bitewingundersökning på modell
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- diskutera egen kunskapsutveckling i relation till professionen och livslångt lärande
- värdera och analysera egna insatser och resultat av utförd behandling på patient
- reflektera över betydelsen av en helhetssyn på patienten
- uppträda respektfullt och professionellt i relationer med patienter, anhöriga, studenter, lärare och personal
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer såsom självstudier, gruppaktiviteter, föreläsningar, laborationer, seminarier samt praktisk och klinisk färdighetsträning. Tid är avsatt varje vecka för självstudier. Utbildningens övergripande principer utgår från utmaningsbaserat lärande. Det innebär att kursveckorna framför allt omfattar studentaktiva moment, med samarbete i studiegrupper med eget ansvar för förberedelser. Utmaningar som studenterna ställs inför kan utgå från professionsrelaterade patientfall, casemetodik eller problemlösning. Studenten arbetar både enskilt och tillsammans i grupp, till exempel genom självständiga litteraturstudier, gemensam informationsbearbetning, problemidentifiering, teorikoppling och reflektion. Studenterna genomför aktiviteter för att utveckla både akademiskt och målgruppsanpassat skrivande. Både muntliga och skriftliga presentationsformer förekommer genom övningsrapporter och arbetsuppgifter som kamratgranskas. Kursens kompletterande föreläsningar bygger på studentens tidigare baskunskaper och kan antingen vara inspelade filmer eller ske på campus.
Under kursens obligatoriska seminarier bearbetas inhämtade kunskaper både självständigt och i grupp. Detta sker med hjälp av kliniskt resonemang och metoder för aktivt lärande. En eller flera lärare leder seminariet och stimulerar till att diskussionen fördjupas och att kunskapen sätts i relation till relevant klinisk kontext samt stimulerar till helhetssyn. Seminarierna bygger således på att studenterna är aktiva, pålästa och väl insatta i de områden som ska bearbetas under seminariet.
Praktisk och klinisk färdighetsträning
Möten och kommunikation med olika patientgrupper samt samarbete inom tandvårdsteamet tränas. Studenten tränar på att med ökande grad av självständighet genomföra anamnesupptagning, orala undersökningar, röntgenundersökningar samt tillämpning av hälsofrämjande åtgärder. Journaladministration och hygienrutiner tränas. OSCE (Objective Structured Clinical Examination) genomförs under denna termin.
Bedömningsformer
Kursen omfattar två provmoment:
- portfolio (15 hp) som omfattar skriftlig och muntlig individuell redovisning, skriftlig och muntlig gruppredovisning med individuell bedömning, kliniska observationer- medstudent/simulerad situation, kliniska observationer – patient, kamratåterkoppling, och vetenskapligt skrivande. Bedömningskriterier finns tillgängliga för studenterna i lärplattformen. Bedömningarna återkopplas regelbundet till studenten under kursen och vid kursens schemalagda utvecklingssamtal. Om ett moment i portfolion blir underkänt kan det kompletteras under pågående kurs. Portfolion betygssätt i sin helhet vid kursens slut.
- skriftlig individuell tentamen (15 hp).
Student som underkänts i examination ges möjlighet till två omexaminationer på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel.
Samtliga provmoment måste vara godkända för att få betyget G på kursen. Portfolion måste vara godkänd för att få tillträde till terminskurs 4.
Student som blivit underkänd har rätt att genomgå förnyade prov enligt Högskoleförordningen, se Utbildningsplan för tandhygienistutbildning.
Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students kliniska och praktiska färdighetsträning om studenten visar sådana brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för vården riskeras. När den kliniska och praktiska färdighetsträningen avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns i den kliniska och praktiska färdighetsträningen på aktuell kurs. I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet att återuppta sin kliniska och praktiska färdighetsträning på denna kurs. Återupptagande av studierna på denna kurs kan ske efter godkänt genomförande av handlingsplan. I den individuella handlingsplanen begränsas antalet kunskapskontroller till tre tillfällen.
Kurslitteratur
Kurslitteratur och övriga läromedel
Christenson, Sundling (2010). Näringslära. Liber AB, Sverige
Edgar WM, Dawes C, O'Mullane DM, editors. Saliva and oral health. Fourth edition. Duns Tew: Stephen Hancocks Limited; 2012.
Fehrenbach, MJ. Illustrated anatomy of head and neck (5 uppl.). St. Louis: Elsevier Saunders (2016).
Fejerskov O, Nyvad B, Kidd E. Dental Caries: The Disease and its Clinical Management. 2015, 3rd Edition, Blackswell Munksgaard, Oxford, UK.
Gustafsson A, Klinge B. Parodontit: en introduktion. Stockholm: Gothia Fortbildning AB;2019
Lang NP & Lindhe J. Clinical Periodontology and Implant Dentistry. Blackwell and Munksgaard, 2015 (6th edition).
Lund H. Odontologisk radiologi. Första upplagan. Stockholm: Gothia Fortbildning; 2019.
Johansson A, Carlsson GE, editors. Dental erosion: bakgrund och kliniska aspekter. 1. uppl. Stockholm: Gothia; 2006.
Rosén AL, Jarnbring F. Lokalanestesi och smärta. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur; 2021.
Rydén, O. & Stenström, U. (2015). Hälsopsykologi. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 3, 4, 5, 7.
Sjögren K, Virdeborn, C. Kommunikation i en hälsofrämjande tandvård. Gothia Fortbildning AB; 2020
Stegeman CA, Davis JR. The dental hygienist's guide to nutritional care. 5th edition. St. Louis, Missouri: Elsevier, Inc.; 2019
Von Fraunhofer (2013). Dental Material at a Glance. 2nd ed. Wiley Blackwell.
Widenheim J, Renvert S, Birkhed D. Förebyggande tandvård. 2., [rev.] uppl. Stockholm: Gothia; 2003.
Willman, A. Bahtsevani, A. Nilsson R. Sandström B. Evidensbaserad Omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk praktik. Lund: Studentlitteratur; 2016.
Övrig litteratur i form av e-böcker, media och vetenskapliga artiklar tillhandahålles innan kursstart via separat bilaga.
Utöver detta förväntas studenten självständigt söka, samla in och bedöma relevant litteratur i enlighet med den pedagogiska modellen för utbildningen. Litteraturen är huvudsakligen på engelska.
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Övrigt
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.