Examen från ett utbildningsprogram omfattande minst 180 hp (inklusive ett examensarbete om minst 15 hp) såsom socionom-, sociala omsorgs-, sjuksköterske, psykolog- eller läkarprogrammet, alternativt från andra vårdinriktade program.

Kursen ingår i termin 2 i masterprogrammet i sexologi.

Syftet med kursen är att studenten utvecklar kunskap om olika vetenskapsteoretiska perspektiv med speciell inriktning på sexologi och sexualitetsstudier. Centrala perspektiv innefattar exempelvis socialkonstruktionism och realism. Förhållandet mellan vetenskapens grundläggande byggstenar kommer att behandlas: ontologi, epistemologi, metodologi, metod och empiri. Kursen innehåller dessutom ett block som behandlar akademiskt skrivande.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. diskutera olika vetenskapsteoretiska perspektiv,
2. reflektera över vad olika ontologiska utgångspunkter innebär för hur kunskapsinhämtning sker,
3. kunna tillämpa denna kunskap i analys av forskningsstudier inom området sexologi och sexualitetsstudier, och
4. tillämpa nya kunskaper om akademiskt skrivande i eget skrivande.

Lärandemål 1-4 uppnås genom obligatoriska föreläsningar och seminarier, egenstudier av kurslitteraturen och i samband med att studenterna i grupparbete granskar, diskuterar och analyserar olika vetenskapsteoretiska perspektiv i vetenskapliga artiklar.

Lärandemål 1-4 bedöms i en individuell skriftlig examinationen, där uppgiften är att argumentera för en viss självvald vetenskapsteoretisk ansats. Fokus vid bedömning är studentens förmåga att kunna reflektera och diskutera kring vetenskapsteoretiska perspektiv och ontologiska utgångspunkter samt framställa detta i en vetenskaplig text. Lärandemål 3 examineras dessutom muntligt inom ramen för ett grupparbete där fokus för bedömning är studentens förmåga att analysera vetenskapsteoretisk ansats och kunskapssyn i vetenskapliga artiklar inom området sexologi och sexualitetsstudier.

Specifika bedömningskriterier för de enskilda examinationerna framgår i studiehandledningen.

Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras efter beslut av examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljning kan erbjudas under terminstid.

För betyget Godkänd krävs deltagande i grupparbetet, godkänt på den skriftliga individuella examinationen samt att obligatoriska moment ska vara uppfyllda. För betyget Väl Godkänd på kursen krävs dessutom betyget Väl Godkänd på den individuella skriftliga examinationen.

Rätt till omprov

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schema.

Allwood C M, Erikson M G, (2017) Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur (217 s.)

Bryman A, (2008) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. (50 s. av 690 s.)

Foucault M, Gröndahl B, (2002) Sexualitetens historia. 1, Viljan att veta. Göteborg: Daidalos. (158 s.)

Grix J, (2002) Introducing students to the generic terminology of social research. Politics, 22(3), 175–186. (12 s.)

Nilsson R, (2008) Foucault: en introduktion, 113–136. Malmö: Egalité. (17 s.)

Nortvedt P, Andersson S, (2006) Sensibilitet och reflektion: filosofi och vetenskapsteori för vårdprofessioner. Göteborg: Daidalos. (301 s.)

Plummer K, (2005) Foreword. Permanence and Change: Sexual conduct – thirty years on. I Gagnon J H, Simon W, Sexual Conduct: The Social Sources of Human Sexuality, ix – xxi. Chicago, IL: Aldine. (13 s.)

Searle J R, (1993) Rationality and realism, what is at stake? Daedalus 122(4), 55–83. (28 s.)

Simon W, Gagnon J H, (2007[1984]) Sexual Scripts. I Parker R, Aggleton P (eds.) Culture, Society and Sexuality: A Reader, 31–40. London, New York: Routledge.

Tillkommer 300 sidor vetenskapliga artiklar.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14)

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringarna har skett, erbjudas två tillfällen för omtentamen baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.