Behörighetskrav

Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: SP621G Utveckling, levnadsvillkor och pedagogiska utredningar (genomgången) eller SP622G Lärande, utveckling och pedagogisk utredning (genomgången) eller SP623G Lärande, utveckling och pedagogisk utredning (genomgången)

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kurs inom specialpedagogprogrammet.

Innehåll

Kursens syfte är att studenten ska utveckla fördjupad förmåga att leda professionella samtal samt att verka som kvalificerad samtalspartner i olika pedagogiska sammanhang. Kursen fokuserar på kunskaper och förmågor som krävs för att leda professionella samtal. Likheter och skillnader mellan olika former av pedagogiska samtal lyfts fram. Samtalsmetodik och övningar i att leda samtal utgör en stor del av kursen. Grupprocesser samt främjande och förebyggande arbete behandlas utifrån teori och övningar.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. beskriva, reflektera över och analysera samtalets funktion samt sin egen och andras roll som ledare av professionella samtal och som kvalificerad samtalspartner
2. använda sig av relevanta teorier och metoder i relation till professionella samtal
3. beskriva och analysera grupprocesser utifrån relevanta teorier
4. identifiera och kritiskt granska hur professionella samtal kan användas i hälsofrämjande och förebyggande arbete

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, praktisk gestaltning och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserad kommunikation och att använda digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren. Fältstudier ingår i kursen.

Bedömningsformer

Samtliga lärandemål examineras genom ett paper (15hp).

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Kurslitteratur

Ahlefeld Nisser, Désirée (2025).Professionella pedagogiska samtal för en inkluderande skola Lund: Studentlitteratur (135 s.)

Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla (2024).Uppskattande samtalskonst – om att skapa möjligheter i</em><em>samtalets värld. Lund: Studentlitteratur (137 s.)

Cederberg-Scheike, Annika (2022) Att leda kollegialt lärande i förskolan : en handbokLund: Studentlitteratur (152 s.)

Granström, Kjell (2006).Dynamik i arbetsgrupper - om grupprocesser på arbetet. Lund: Studentlitteratur (195 s.) Kap. 1-5

Hedegaard Hein, Helle (2012). Motivation: motivationsteorier & praktisk tillämpning.

Stockholm: Liber. (275 s.) Kap. 1, 2 samt 4

Killén, Kari (2008). Professionell utveckling och handledning - ett yrkesövergripande perspektiv. Lund: Studentlitteratur. (271 s.)

Leo, Ulf & Amundsdotter, Eva (red.) (2020). Perspektiv på handledning - för ledare i förskola och skola. Malmö: Gleerups (179 s.) Kap 1-4

Nilsson, Björn & Anna-Karin Waldemarson. (2011)Kommunikation för ledare. Lund: Studentlitteratur. (159 s) Del I och III

Sundqvist, Christel (2012). Perspektivmöten i skola och handledning: lärares tankar om specialpedagogisk handledning (Doctoral dissertation, Åbo Akademis förlag-Åbo Akademi University Press) (218 s)

Svedberg, Lars (2025 ).Gruppsykologi – Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur. (326 s) Del I och IV

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.