Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SP612G Specialpedagogiska perspektiv (genomgången)

A1F

Kurs inom specialpedagogprogrammet

Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sin kunskap om den enskilda individens förutsättningar för lärande utifrån fysisk, kognitiv och socioemotionell utveckling.. Vidare ska studenten utveckla förmåga att genomföra och analysera pedagogiskt utredningsarbete på nivåerna organisation, grupp och individ med särskilt fokus på barns språk- och kommunikationsutveckling. Studenten ska också fördjupa sin kunskap om betydelsen av förebyggande arbete, samverkan och etik inom verksamheten

Kursen behandlar olika teoretiska perspektiv gällande pedagogiskt utredningsarbete. Vidare problematiseras relationen mellan olika lärmiljöer och barns/elevers olika förutsättningar att lära och utvecklas med ett särskilt fokus på barns språk- och kommunikationsutveckling. Studenten får öva sin analytiska förmåga genom att både utforma och granska pedagogiska utredningar med påföljande handlingsplan/åtgärdsprogram med ett särskilt fokus på barns språk- och kommunikationsutveckling samt genom att utifrån ett organisationsperspektiv föreslå ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Ur ett jämställdhetsperspektiv behandlas och problematiseras Skolverkets statistik över skillnader när det gäller antalet åtgärdsprogram för respektive pojkar och flickor i behov av stöd. I kursen behandlas även vetenskaplig analys i forskningsprocessen genom att studenten identifierar mönster och kategorier. Vidare tar kursen upp, som ett led i den fortsatta professionsutvecklingen, specialpedagogens färdigheter, värderingsförmåga och förhållningssätt.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. beskriva och ge exempel på hur utvecklingspsykologi kan tillämpas vid insamlandet av information och analys av en pedagogisk utredning för att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer med ett särskilt fokus på barns språk- och kommunikationsutveckling.
   
   
2. problematisera arbetsprocesser, normer och rutiner i arbetet med pedagogiska utredningar utifrån systemteoretiska perspektiv med ett särskilt fokus på barns språk- och kommunikationsutveckling.
   
   
3. identifiera och motivera hälsofrämjande och förebyggande åtgärder med utgångspunkt i det pedagogiska utredningsarbetet samt ur ett jämställdhetsperspektiv
   
   
4. granska och reflektera över specialpedagogens funktion och ansvar gällande både barnhälsoarbete/elevhälsoarbete och samverkan med andra aktörer i utredningssammanhang med speciellt beaktande av neuropsykiatriska svårigheter

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, praktisk gestaltning och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserad kommunikation och att använda digitala medier för samarbete och lärande. Studenten förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. Fältstudier ingår i kursen.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren.

Samtliga lärandemål examineras muntligt. Examinationen består av en utredande och argumenterande muntlig presentation där studenten visar att han/hon förvärvat de kunskaper lärandemålen anger. Om presentationen utförs av två personer förutsätts att studenterna var för sig kan svara för hela innehållet.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

Red. Björck, Eva & Sjöman, Madeleine. Förskolan som lärandemiljö : för barn i behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur AB (valda kap. 1, 2, 6, 7, 8, 9 och 10)

Björndahl, Cato R.P. (2018).  Det värderande ögat . Stockholm: Liber (192 s.)

Borg, Anna & Carlsson Kendall, Gunilla (2023)  NPF för lärare: fokus på pedagogiskt arbete . Lund; Studentlitteratur AB (173 s.)

Bruce, Barbro; Ivarsson, Ulrika; Svensson, Anna-Karin & Sventelius, Eva (2024). Språklig sårbarhet i förskola och skola - barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur (264 s.)

Dockrell, Julie E., Bakopoulou, Ioanna, Law, James, Spencer, Sarah & Lindsay, Geoff (2015). Capturing communication supporting classrooms: The development of a tool and feasibility study. Child Language Teaching and Therapy, 31(3), 271-286 (16 s.)

Guvå, Gunilla (2023). Utvecklingspsykologiska perspektiv på utveckling och lärande i skola och förskola. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur (178 s.)

Hadley, Elizabeth. B., Newman, Katherine. M., & Mock, Jinsil. (2020). Setting the stage for TALK: Strategies for encouraging language‐building conversations. The Reading Teacher,74(1), 39-48.

Hallin, Anna Eva & Reuterskiöld, Christina (2021). Förskolepocket: Värt att veta om språkstörning. Stockholm: Liber. (84 s.)

Hejlskov Elvén, Bo & Edfelt, David (2017).  Beteendeproblem i förskolan – om lågaffektivt bemötande.  Stockhom: Natur & Kultur (207 s.)

eller

Hejlskov Elvén, Bo; Veje, Hanne, & Beier, Henning (2013). Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet – om annorlunda barn. Lund: Studentlitteratur (275 s.)

Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2021)Elevhälsa och en hälsofrämjande skolutveckling. Malmö; Gleerups (280 s.)

Juul, Jesper & Jensen, Helle (2009).  Relationskompetens i pedagogernas värld . Stockholm: Runa Förlag. (272 s.)

Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2019). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur & kultur (valda delar, ca 200 s.)

Ohlsson, Maria (2022)Ett specialpedagogiskt förhållningssätt i förskolan – förståelse, bemötande och pedagogiska strategier. Lund: Studentlitteratur AB (valda kap. 1, 6, 7, 8 och 9)

Plantin, Ewe & Aspelin, Jonas (2021)Relational competence regarding students with ADHD – An intervention study with in-service teachers. European Journal of Special Needs Education, 36.1-16. Tillgänglig via internet. (17 s.).

Roos, Helena (2022). Students’ meanings of inclusion in mathematics – implication for practice. MADIF13. The thirteenth research seminar of the Swedish Society for Research in Mathematics Education. Vol. 16 (10 s).https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1688114/FULLTEXT01.pdf.

Runström Nilsson, Petra (2019). Pedagogisk utredning och kartläggning: att analysera och bedöma elevers behov av särskilt stöd. (Fjärde upplagan). Malmö: Gleerups Utbildning. (159 s.)

Öhman, Margareta (2019). Hissad och dissad – relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber (320 s.)

Öquist, Oscar (2018). Systemteori i praktiken. Stockholm: Gothia Fortbildning AB (136 s.)

Dessutom tillkommer aktuella styrdokument, Skolverkets statistik samt ytterligare vetenskapliga texter

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.