1. en generell examen om 180 högskolepoäng på grundnivå inom en huvudområdesgrupp, eller

2. en yrkesexamen

Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs F-3 eller 4-6

Kursen syftar till att studenten skall fördjupa sina kunskaper och medvetenhet om språk och språkutvecklande lärande i vid bemärkelse samt planering av sådan undervisning i de tidiga skolåren.

Kursen behandlar olika synsätt och teoretiska aspekter på läs- och skrivundervisning samt hur sådana synsätt kommer till uttryck i läromedel och undervisning.

Kursen behandlar vidare hur språkutvecklande miljöer och ett inkluderande arbetssätt kan skapas i en heterogen skola. En av kursens bärande tankar är att språkanvändning och språkutveckling ses som en kreativ process i vilken läsning, interaktion och kommunikation spelar en avgörande roll.

Inom kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för digitaliseringens betydelse för läsande, skrivande och språkbruk;
2. analysera olika teoretiska utgångspunkter för läs- och skrivundervisning samt reflektera över hur dessa kommer till uttryck i både analoga och digitala undervisningspraktiker;
3. kritiskt granska och ta ställning till val av läromedel samt litterära och visuella texter i en språkligt och kulturellt heterogen skola;
4. redogöra för och analysera hur ämnesdidaktiska val bidrar till elevens språkutvecklande lärprocesser.

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av gruppdiskussioner, kollegial respons, seminarier, föreläsningar och informationssökning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

I kursen ingår obligatoriska seminarier. Frånvaro innebär en uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentet. Uppgiften ska göras under kursens gång och godkännas av undervisande lärare.

Samtliga lärandemål examineras genom en muntlig presentation.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Gibbons, Pauline (2018). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. (5. uppdaterad uppl.) Uppsala: Hallgren & Fallgren. (278 s.)

Jönsson, Karin (2007). Litteraturarbetets möjligheter: en studie av barns läsning i årskurs F-3. Doktorsavhandling, Lunds universitet. (C:a 100 s., väljes i samråd med kursledaren.) (Tillgänglig via internet.)

Ledin, Per. (2013). Den kulturella texten: format och genre. TOKIS (Text- Och Kunskapsutveckling i Skolan) Viden Om Læsning, 13, 6–18. (Tillgänglig via internet.)

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline. (2020). Lärande, skola, bildning. (Femte utgåvan) (kapitel 7, 10). Stockholm: Natur och Kultur. (80 s)

Ridell, Kim. (2020). Genrebegreppets varierade uttryck som skrivdidaktisk resurs i grundskolans tidigare år. Magisteruppsats, Malmö Universitet. (62 s.) (Tillgänglig via internet.)

Schmidt, Catarina. (2014). Att bli en sån som läser: barns menings- och identitetsskapande genom texter. Doktorsavhandling, Örebro Universitet. (C:a 100 s., väljes i samråd med kursledaren.) (Tillgänglig via internet.)

Wennås Brante, Eva, & Godhe, Anna-Lena. (2021). Digitala aktiviteter som stöd för literacyutveckling. Viden Om Literacy, 29, 48–57.

Kursplaner och styrdokument för svenskämnet.

I övrigt ingår litteratur om c:a 300 sidor som väljs i samråd med kursledaren. Aktuella vetenskapliga uppsatser och artiklar samt skönlitteratur kan tillkomma.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.