Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SL231B Svenska och lärande: Barns tidiga läsning och skrivande i ett första- och andraspråksperspektiv.

Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 och avser undervisning i ämnet svenska. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 6 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Syfte

Kursen syftar till att studenten skall fördjupa sina kunskaper och medvetenhet om skolans styrdokument, didaktik, lärande och undervisning för att kunna undervisa i ett 4-6-perspektiv. Kursen syftar även till att studenten ska utveckla förmåga att reflektera kring hur sociala, språkliga och genusbetingade faktorer kan påverka undervisningen och språkutvecklande lärprocesser.

Innehåll

Planering och organisation av undervisning och bedömning som en del av undervisningen, bearbetas utifrån didaktisk teori, läroplansteori och teorier om kunskap och lärande. Kursen behandlar planering och utformning av undervisningsförlopp som är teoretiskt underbyggda och som stödjer elevers språk- och kunskapsutveckling samt bygger på att bedömningen fokuserar deras lärande.

I kursen bearbetas och fördjupas studentens erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten

1. redogöra för och jämföra olika teorier om lärande och utveckling.
2. analysera olika teoretiska utgångspunkter för fortsatt läs- och skrivundervisning samt reflektera över hur olika lärandeteorier kommer till uttryck i både analoga och digitala undervisningspraktiker
3. redogöra för läroplansteori och problematisera olika perspektiv på didaktisk teori
4. redogöra för och analysera hur ämnesdidaktiska val bidrar till elevens språkutvecklande lärprocesser
5. kommunicera och didaktisera frågor som rör identitet, sexualitet och relationer
6. redogöra för grundläggande drag i svenska språkets fonologi, stavning, morfologi och syntax
7. analysera elevtexter av olika texttyper utifrån grammatiska begrepp och med stöd i didaktiska skrivteorier

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av grupparbeten, gruppdiskussioner, kollegial respons, praktisk gestaltning, seminarier, föreläsningar och informationssökning. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenten förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

I kursen ingår 2 obligatoriska föreläsningar och workshops. Frånvaro innebär en uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentet. Uppgiften ska göras under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Formen för uppgiften kan vara skriftlig och/eller praktisk. Kursledaren anger vilka moment som är obligatoriska vid kursstart.

Prov 1, Muntligt prov (Oral Examination) 3 hp
I detta prov bedöms lärandemål 1 och 2.

Prov 2, Utredande text (Expository Text) 5 hp
I detta prov bedöms lärandemål 3, 4 och 5.

Prov 3, Skriftlig salstentamen (Written Examination) 4 hp
I detta prov bedöms lärandemål 6 och 7.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på Prov 2 samt på Prov 1 eller 3.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Bergh Nestlog, Eva (2012). Var är meningen?: elevtexter och undervisningspraktiker (Doctoral dissertation, Linnaeus University Press). (ca 150 s. i samråd med kursledare)

Eriksson, Jessica; Grönvall Fransson, Camilla & Johansson, Annelie (2017). Kreativ grammatikundervisning: från förskoleklass till åk 6. (Andra upplagan) Ingarö: Columbus förlag. (ca.100 s., i samråd med kursledaren)

Forsling, Karin & Tjernberg, Catharina (red.) (2020). Skrivundervisningens grunder. Malmö: Gleerups.(s. 19-34, 103-151, 279-315) (99 s.)

Gibbons, Pauline (2018). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. (5. uppdaterad uppl.) Uppsala: Hallgren & Fallgren. (s. 17-39, 97-152, 217-243) (103 s.)

Hultin, Eva & Jönsson, Karin (red.) (2023). Skrivundervisningens praktiker. Malmö: Gleerups. (s. 6 -87) (22 s.)

Lundgren, Ulf P; Säljö, Roger & Liberg, Caroline (2020).  Lärande, skola, bildning. (Femte utgåvan). Stockholm: Natur och Kultur. (s. 225-378, 403-426) (176 s.)

Simonsson, Nathalie (2017). Världens viktigaste handledning: om kroppen, känslor. Stockholm: Ordfront (132 s.)

Skolforskningsinstitutet (2018). Feedback i skrivundervisningen. Solna: Skolforskningsinstitutet. (61 s.) (Tillgänglig via internet)

Skolverket (senaste utgåvan). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr22. Stockholm: Skolverket. (Tillgänglig via internet)

Svensson, Gudrun; Svensson, Jenny; Strazer, Boglárka & Wedin, Åsa (2018). Greppa flerspråkigheten: en resurs i lärande och undervisning. Stockholm: Skolverket. (Tillgänglig via internet) (162 s.)

Wahlström, Ninni (2019). Didaktik – ett professionsbegrepp. Malmö: Gleerups. (180 s.)

Aktuella uppsatser och vetenskapliga artiklar samt skönlitteratur, ca 300 s. tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.