Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SL209C Svenska och lärande: Att analysera, bedöma och stödja språkutveckling (genomgången)

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.

Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper om den västerländska litteraturen i en historisk och samhällelig kontext och i ett ämnesdidaktiskt perspektiv.

Studenten ges möjlighet att skaffa sig en bred överblick över västerländsk litteratur från olika tider genom nedslag i några centrala litteraturhistoriska perioder, från antiken till 1700. Perioderna väljs så att de tydligt illustrerar brytningstider och förändringar av litterär art. Ett antal verk och författare lyfts fram för att belysa vad som är karakteristiskt för olika perioder och strömningar och ses kontinuerligt mot en historisk och social bakgrund. Från varje period läser studenten litterära texter med ett särskilt fokus på hur kulturella identiteter gestaltas. Texterna diskuteras i mindre grupper och under seminarier. Begreppet kulturell identitet förstås i vid bemärkelse och rymmer inte bara frågor som rör etnicitet, kön och klass utan även vardagskultur, politiska och ekonomiska maktförhållanden samt ideologier. Studenten analyserar och tolkar dessa texter med utgångspunkt i deras historiska och samhälleliga kontexter. Studenterna diskuterar också kulturarv och kanon. Med utgångspunkt i sina skolerfarenheter och i teori diskuterar studenterna möjligheten att använda äldre litterära texter i arbete med grundläggande existentiella frågor såsom de formuleras av ungdomar med olika sociokulturell bakgrund.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra översiktligt för centrala perioder och brytningspunkter där litterära förändringsprocesser blir särskilt tydliga
2. resonera om hur litteratur från olika tider och platser gestaltar kulturella identiteter och mänskliga erfarenheter, och om dessa texter som möjliga vägar till kunskap om existentiella frågor
3. analysera prosa och lyrik med hjälp av litteraturvetenskapliga termer och reflektera över hur man kan använda texterna som undervisningsstoff i en skola med kulturell och språklig mångfald

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, självstudier, seminarier och gruppdiskussioner. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till arbetsmöten av olika slag

Examinationen består av ett muntligt seminarium som behandlar lyrik, samt en individuell, skriftlig hemtentamen. (lärandemål 1, 2 och 3)

I kursen kan obligatoriska moment ingå.

Examinationen begränsas till 5 tentamenstillfällen.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Facklitteratur

Auerbach, Erich (1998).  Mimesis. Verklighetsframställningen i den västerländska litteraturen . Kapitel 1”Odysseus ärr”. Stockholm: Bonnier (21 s.)

Bergman, Lotta mfl (2009). Makt, mening, motstånd. Litteraturundervisningens dilemman och möjligheter. Solna: Liber (kap 4 & 5, ca 70 s.)

Bergsten, Staffan & Elleström, Lars (2004). Litteraturhistoriens grundbegrepp. Lund: Studentlitteratur (222 s.).

Culler, Jonathan (1997). Identity, Identification, and the Subject. I: Literary Theory. A Very Short Introduction. Oxford: Oxford University Press (s 108-120) (12 s.)

Elleström, Lars (1999). Lyrikanalys: en introduktion. Lund: Studentlitteratur (179 s.)

Haettner Aurelius, Eva, Mai, Anne-Marie & Møller Jensen, Elisabeth (red.) (1993). Nordisk kvinnolitteraturhistoria Bd 1 I Guds namn : 1000-1800. Höganäs: Wiken (eget urval ca 50 s.) Tillgänglig på Internet

Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar (2009, femte upplagan). Litteraturens historia i Sverige. Stockholm: Norstedts (eget urval ca 100 s.)

Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar (1995). Litteraturens historia i världen. Stockholm: Norstedts (eget urval ca 100 s.)

Petersson, Margareta. (red.) (2011). Världens litteraturer: en gränsöverskridande historia. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (eget urval ca 70 s.)

Därtill tillkommer ett examensarbete som behandlar för kursen centrala frågor, och som studenten söker på egen hand.

Skönlitteratur

Bibeln (eget urval ca 20 s.) Tillgänglig via Internet

Claéson, Dick, Fyhr, Lars & Hansson Gunnar D (2006). Texter från Sapfo till Strindberg. Lund: Studentlitteratur. (eget urval ca 250 s.)

Cervantes. Don Quijote (eget urval ca 50 s.)

Machiavelli, Niccolò (2009). Fursten. Stockholm: Natur & kultur (195 s.)

Moliere, (2013), Tartuffe. Stockholm: SVT Play (1.17.)

Shakespeare, William. Hamlet (139 s.)

Sofokles. Kung Oidipus (101 s.)

Tristan och Isolde (J. Bédiers version) (154 s.)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.