Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SL208C Svenska och lärande: Ungdomar, texter och lärande (genomgången)

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurser 7–9 samt gymnasieskolan.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper om svenska språket som system och i bruk och kunna tillämpa denna kunskap för att analysera, bedöma och stödja elevers språkutveckling. Kursen syftar också till att studenten ska utveckla kunskaper om centrala lärandeteorier.

Grammatik och grammatikdidaktik, 6 hp

Inom kursen behandlas svenska språkets grammatiska och fonetiska regelsystem ur ett funktionellt perspektiv. Studenterna studerar också skillnader och likheter mellan tal och skrift och de didaktiska konsekvenserna av dessa skillnader och likheter. Begreppet språklig medvetenhet problematiseras liksom också vad tal- och skriftspråklig kompetens innebär för individ och samhälle. Grammatikens vad, hur och varför diskuteras, varvid den skolgrammatiska traditionen ställs i belysning av de ämnesdidaktiska begreppen formaliserad och funktionaliserad undervisning.

Elevtextanalys, bedömning och lärande, 9 hp

Med utgångspunkt i sina kunskaper om svenska språkets grammatiska regelsystem analyserar studenterna språket i elevers textproduktion samt använder dokumentation av elevers textproduktion som redskap för att bedöma hur långt elever hunnit i sin språkutveckling och hur stödet för elevers fortsatta språkutveckling kan utformas. I detta sammanhang diskuterar studenterna också elevtextanalysens funktion som grund för samtal mellan vårdnadshavare, lärare och elev samt reflekterar över bedömningen. I kursen behandlas också centrala lärandeteorier.

Grammatik och grammatikdidaktik, 6 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

• redogöra för svenska språkets grammatiska och fonologiska struktur samt för skillnader och likheter mellan tal och skrift
• diskutera grammatikundervisningens vad, hur och varför

Elevtextanalys, bedömning och lärande, 9 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten

• kunna redogöra för centrala lärandeteorier i relation till lärande och undervisning
• kunna analysera och bedöma elevtexter i ett utvecklingsperspektiv
• utifrån analys och bedömning av en elevs textproduktion kunna synliggöra elevens utveckling i förhållande till nationella mål och betygskriterier samt ge förslag på hur den fortsatta undervisningen kan utformas för att stödja elevens långsiktiga språkutveckling
• kunna föreslå former för långsiktig dokumentation av elevers språkutveckling
• kunna reflektera över bedömnings-, betygssättnings- och dokumentationspraktiker

Grammatik och grammatikdidaktik, 6 hp

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av pararbete, gruppdiskussioner (även nätbaserade), föreläsningar och seminarier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Elevtextanalys, bedömning och lärande, 9 hp

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av pararbete, gruppdiskussioner (även nätbaserade), föreläsningar och seminarier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Grammatik och grammatikdidaktik, 6 hp

Examinationen består av två delar. Den första delen utgörs av en individuell skriftlig salstentamen (lärandemål 1) Den andra delen utgörs av ett nätbaserat litteraturseminarium (lärandemål 2).

För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Elevtextanalys, bedömning och lärande, 9 hp

Examinationen består av två delar. Den första delen består av en skriftlig analys och reflektion (lärandemål 2, 3, 4 och 5 ). Den andra delen består av ett muntligt seminarium (lärandemål 1).

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen [Reviderad och utökad upplaga] (2017). Stockholm: Skolverket (32 s.) Tillgänglig via internet

Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott (red.) (2017). Allmändidaktik: vetenskap för lärare. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 7, 27 s.)

Hirsch, Åsa (2011) A tool for learning? An analysis of targets and strategies in Swedish Individual Education Plans. Nordic Studies in Education vol 31, s.14-30, (16 s)

Jensen, Mikael (2016). Lärande och lärandeteorier: om den intentionella människan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (344s)

Liberg, Caroline (2009). Genrepedagogik i ett didaktiskt perspektiv. I: Juvonen P. (red). Språk och lärande. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Stockholm, 7-8 november 2008. (Language and Learning. Papers from the ASLA Symposium in Stockholm, 7–8 November, 2008). ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. Stockholm (s. 11-25). Tillgänglig via internet

Nordenfors, Mikael (2017). Elevernas texter. Redskap för textanalys, textsamtal och bedömning. Lund: Studentlitteratur (273 s.).

Shepard, Lorrie A (2000). The role of Assessment in a Learning Culture. I: Educational Reseacher. 29 (s. 4-14) Tillgänglig via internet

Skar, Gustaf & Tengberg, Michael (red.) (2015). Bedömning i svenskämnet: årskurs 7-9. Stockholm: Natur och Kultur (s. 23-86. 129-160)

Kurs- och ämnesplaner i svenska. Skolverket (www.Skolverket.se)

Nationella prov för år 9 (7-9) respektive gymnasieskolan (gy) Tillgängliga via internet

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.