Grundläggande behörighet + Matematik 2a eller Matematik 2b eller Matematik 2c, Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2

Nivå 1-30. Kursen ingår i socionomprogrammets andra termin.

Kursen syftar till att studenten utvecklar grundläggande kunskaper om socialpolitiska begrepp och teorier om arbete, försörjning och välfärd, av relevans för det sociala arbetet som kunskaps- och praxisområde.

I kursen behandlas socialpolitikens och välfärdsstatens framväxt och moderna utformning, funktionssätt och fördelningsmässiga utfall. Socialpolitiska problem som marginalisering, utanförskap och försörjningssvårigheter diskuteras med utgångspunkt från begreppen kön, etnicitet och klass. Socialpolitikens utveckling och dess relation till den politiska och ekonomiska utvecklingen analyseras med specifik utgångspunkt i arbetsmarknad, försörjning och produktion samt fördelning av social service och socialförsäkringar. Slutligen diskuteras de framtida utmaningar som den svenska socialpolitiken står inför, som globalisering, privatisering, och den tredje sektorns roll med särskild tonvikt lagd på konsekvenserna för det sociala arbetet.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna

1. beskriva den svenska socialpolitikens framväxt och dess nuvarande organisation med hjälp av socialvetenskaplig teori relevant för socialt arbete,
2. redogöra för den historiska utvecklingen och de nuvarande förändringarna avseende individers och samhällsgruppers möjlighet till försörjning genom arbetsmarknaden och socialpolitiska försörjningssystem, och
3. beskriva konsekvenserna av de utmaningar som den svenska socialpolitiska modellen står inför i en globaliserad värld.

Samtliga lärandemål genomgås med studentaktiva former som innefattar föreläsningar och gruppdiskussioner. Ett viktigt inslag i kursen är att studenten håller sig á jour med den aktuella debatten i frågor av relevans för kursens innehåll, som underlag för diskussioner på föreläsningarna.

Kursens lärandemål 1, 2 och 3 examineras genom en individuell skriftlig uppgift. Fokus vid bedömningen av studentens prestationer ligger på förmågan att tillämpa ett samhällsvetenskapligt tillvägagångssätt vid tolkning av samt redogörelser för relevanta socialpolitiska förhållanden och principer. För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt resultat på den individuella skriftliga uppgiften. För väl godkänt betyg på delkursen krävs väl godkänt resultat på den individuella skriftliga uppgiften.

Rätt till omprov

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Ahlbäck Öberg S, Widmalm S, (2016) Att göra rätt – även när ingen ser på, Statsvetenskaplig tidskrift 118/1, s. 7-17. 10 s.

Ankarloo D, (2004) Den svenska modellen och globaliseringen. En översikt. I Magnússon F, Plantin L (red) Mångfald och förändring i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur. s 123-142. 19 s.

Bergmark Å, Fritzell J, (2007) Välfärdens utveckling efter 1990-talets kris, Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3, 2007. s 102-109. 7 s.

Cousins M, (2005) ”Gender and the Welfare State”, I: Cousins, Mel. European Welfare States, London: SAGE, s. 58-74. 16 s.

Hartman L, (2011) (red.) Konkurrensens konsekvenser: vad händer med svensk välfärd? Stockholm: SNS utdrag, ca 150 s.

Kymlicka W, (2015) Solidarity in diverse societies: beyond neoliberal multiculturalism and welfare chauvinism, Comparative Migration Studies 3:17, 19 s.

Nygård M, (2020) Välfärdsstat i förändring. Lund: Studentlitteratur. ca 300 s.

Sundén A, Andersen T M, Roine J, (2014) Hur får vi råd med välfärden? Konjunkturrådets Rapport 2014, SNS Förlag. 123 s.

Werner E, Lundh Nilsson F, (2018) Samhällsekonomi för socionomer. Lund: Gleerups. 200 s.

Vetenskapliga artiklar tillkommer om cirka 100 s.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.