Yrkeslärarexamen, 90 hp eller lärarexamen med inriktning mot yrkesämne/yrkesområdeeller annan lärarexamen och två års dokumenterad yrkeslivserfarenhet som lärare i yrkesämne

A1N

Kursen ingår i masterprogrammet Pedagogik och yrkeskunnande

Kursens syfte är att studenten utvecklar förståelse för det pedagogiska kunskapsområdet med fokus på ämnets idéhistoriska och samtida utveckling, och särskilt fokus på yrkesutbildningar samt yrkeskunnande, som utgångspunkt för att kunna bedriva fortsatta vetenskapliga studier inom kunskapsfältet eller utveckling av verksamheter inom såväl gymnasie- som vuxenutbildningen.

Delkurser:

Yrkesutbildningshistoria och yrkeskunnande, 7,5 hp
Delkursens innehållI kursen studeras yrkesutbildningars historia. Vidare diskuteras teoretiska perspektiv på yrkeskunnande vilka exemplifieras och gestaltas i essäskrivande. Kursen tar avstamp i studentens egna erfarenheter och yrkeskunnande. Särskild vikt läggs vid etiska dilemman som kan uppstå i relationen mellan forskning, utbildningssystem och olika yrkens praktiker. 

Pedagogik som vetenskaplig disciplin, 7,5 hp
Delkursens innehållI kursen studeras och diskuteras några av pedagogikämnets centrala begrepp och frågor ur historiska och samhälleliga perspektiv, som relateras till pedagogiska praktiker, pedagogiskt arbete, yrkesutbildning, yrkesdidaktik och yrkeskunnande. Vidare behandlas den pedagogiska forskningens roll för såväl individen som samhället, dess möjligheter och begränsningar samt olika aktörers ansvar för hur den används.

Yrkesutbildningshistoria och yrkeskunnande, 7,5 hp
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

1. redogöra för innebörden i en praktikgrundad kunskapsförståelse
2. redogöra för den historiska utvecklingen av det svenska yrkesutbildningssystemet i relation till olika yrkespraktiker
3. relatera och tradera sitt eget yrkeskunnande till kunskapsteoretiska perspektiv och resonemang
4. värdera kunskapsteoretiska och etiska ställningstaganden i relationen mellan yrkespraktiker och forskning
5. diskutera och jämföra yrkesområden i relation till samhälleliga och historiska förändringar

Pedagogik som vetenskaplig disciplin, 7,5 hp
Delkursens lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. identifiera och redogöra för centrala begrepp och teoretiska perspektiv inom pedagogisk forskning
2. problematisera och värdera pedagogiska frågeställningar med relevans för yrkeskunnande och yrkesutbildning ur ett idéhistoriskt och samhälleligt perspektiv
3. redogöra för och analysera relationen mellan pedagogisk forskning och pedagogiska praktiker

Yrkesutbildningshistoria och yrkeskunnande, 7,5 hp
Delkursens arbetsformer:
Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av erfarenhetsseminarier, responsarbete på texter, studiebesök och föreläsningar 

Pedagogik som vetenskaplig disciplin, 7,5 hp
Delkursens arbetsformer:
Kursen innehåller varierande arbetsformer som till exempel utgörs av självstudier och seminarier.

Yrkesutbildningshistoria och yrkeskunnande, 7,5 hp
Delkursens bedömningsformer:
Prov 1: Essä (Essay), 4,5 hp.
I detta prov bedöms lärandemål 1, 3 och 4.
Prov 2: Paper (Paper), 3 hp.
I detta prov bedöms lärandemål 2 och 5.

För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Betygsgraderna U, G och VG tillämpas. 

Pedagogik som vetenskaplig disciplin, 7,5 hp
Delkursens bedömningsformer:
Tre litteraturseminarier med tillhörande skriftlig inlämning (Three Literature Seminars with Associated Written Submissions), 7,5 hpI detta prov bedöms lärandemål 1-3

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Betygsgraderna U och G tillämpas**.**

Yrkesutbildningshistoria och yrkeskunnande, 7,5 credits

Bergendal, Gunnar (2010). Ansvarig handling: Uppsatser om yrkeskunnande, vetenskap och bildning. Stockholm: info@ dialoger. (Valda delar i samråd med kurslärare, ca 100 s)

Bornemark, Jonna. & Svenaeus, Fredrik (red.) (2009). Vad är praktisk kunskap? Huddinge: Södertörns högskola. (Valda delar i samråd med kurslärare, ca 30 s)

Broberg, Åsa (2014). Utbildning på gränsen mellan skola och arbete. Pedagogisk förändring i svensk yrkesutbildning 1918–1971. Stockholm: Stockholms universitet. (Tillgänglig via Internet) (262 s)

Carlgren, Ingrid (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Göteborg: Daidalos (Valda delar i samråd med kurslärare, ca 100 s)

Gustafsson Lars & Mouwitz Lars (2008). Validering av vuxnas kunnande – med rättvisa i fokus. Göteborg: NCM (Tillgänglig via internet) (40 s)

Hammarén, Maria (2005)Skriva - en metod för reflektion. Stockholm: Santérus Förlag. (55 s.)

Hedman, Anders (2001).  I nationens och det praktiska livets tjänst: det svenska yrkesskolesystemets tillkomst och utveckling 1918 till 1940.  Umeå: Umeå universitet. (Tillgänglig via Internet) (326s)

Håkansson, Peter & Nilsson, Anders (2013). Yrkesutbildningens formering i Sverige 1940–1975. Lund: Nordic Academic Press. (180 s)

Josefson, Ingela (1998)Läkarens yrkeskunnande. Lund: Studentlitteratur. (100 s)

Därutöver tillkommer litteratur som väljs i samråd med kursledare.

Pedagogik som vetenskaplig disciplin, 7,5 credits

Biesta, Gert J.J. (2011). God utbildning i mätningens tidevarv. Stockholm: Liber (148 s)

Biesta, Gert J.J. & Säfström, C. Anders (2011). Ett manifest för pedagogik. Utbildning och demokrati 20(3): 83–95. (12 s.) Tillgänglig på https://journals.oru.se/uod/article/view/959/948

Gytz Olesen, Soren. & Moller Pedersen, Peter. (red.) (2004) Pedagogik ur ett sociologiskt perspektiv. En presentation av: Karl Marx & Friedrich Engels, Émile Durkheim, Michel Foucault, Niklas Luhmann, Pierre Bourdieu, Jürgen Habermas, Thomas Ziehe, Anthony Giddens. Studentlitteratur. (250 s.), valda delarkurslärares instruktion

Landahl, Joakim & Larsson, Anna (2022) Pedagogy and the Humanities. Changing Boundaries in the Academic Map of Knowledge, 1860s–1960s In Ekström, A. & H. Östh Gustafsson (Eds.) The Humanities and the Modern Politics of Knowledge: The Impact and Organization of the Humanities in Sweden, 1850–2020. Amsterdam: Amsterdam University Press, (chapter 4), pp. 81-103.Tillgänglig på https://www.jstor.org/stable/j.ctv2svjznh.6?seq=1

Lindblad, Sverker (2022). Vetenskap, profession och politik: Om förändring av det pedagogiska kunskapsområdet i Sverige. Nordic Studies in Education, 42(1), 1–18. Tillgänglig på https://doi.org/10.23865/nse.v42.3787

Pedagogisk forskning i Sverige (2018) Professorer inom det pedagogiska kunskapsområdet har ordet. Pedagogisk forskning i Sverige 23(5), (295 s), valda delar enligt kurslärares instruktion. Tillgänglig på https://open.lnu.se/index.php/PFS/issue/view/133

Nilsson Sjöberg, Mattias (red.) (2023). Pedagogik som vetenskap. En inbjudan. Malmö: Gleerups ( 216 s.).

Sundberg, Daniel (2016) Pedagogik och bildning i en senmodern tid - en kort introduktion till pedagogikämnet. Installationsföreläsning. (13 s). Tillgänglig på https://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1034797/FULLTEXT01.pdf

Vinterek, Monika & Arnqvist, Anders (red.) (2014) Pedagogiskt arbete: Enhet och mångfald. Pedagogiskt arbete i Sverige 1 (209 s.), valda delar enligt kurslärares instruktion. Tillgänglig på https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:774917/FULLTEXT01.pdf

Härutöver kan ett urval vetenskapliga artiklar och/eller annan litteratur om max 300 sidor tillkomma

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

För betyget Väl Godkänd på hela kursen krävs VG på båda proven i delkurs 1. Delkurs 2 bedöms endast som Godkänd/Underkänd.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.