Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2, Engelska 6

Kursen ingår i huvudområdet Miljövetenskap på nivå 1-60 hp. Ingår i programmet Miljövetarprogrammet - Människa, Miljö, Samhälle

Kursen är en introduktion till miljövetenskap, med målsättning att förstå interaktioner mellan människa och miljö. Kursen ger en översikt över de många teman, vetenskapliga discipliner och forskningsmetoder som kännetecknar det tvärvetenskapliga miljövetenskapsfältet, med hållbar utveckling och planetära gränser som organiserande koncept.

Kursen behandlar global och regional historia för att förstå ojämn utveckling och konsekvenserna för miljökvalitet, ekonomisk tillväxt, miljöpåverkan, fattigdomsbekämpning och jämställdhet. Med utgångspunkt i aktuella miljöutmaningar, till exempel livsmedelsproduktion och klimatförändringar, utforskar studenterna sätt att hantera spänningen mellan ekonomisk utveckling och miljöskydd och förvärva grundläggande kunskaper om mänskliga och miljömässiga dimensioner av problemen.

Studenterna introduceras till olika teoretiska metoder och tillvägagångssätt för att sträva efter hållbar utveckling och lära sig att kritiskt utvärdera dem i förhållande till aktuella verkliga problem. Kursen introducerar olika alternativ för att främja hållbar utveckling, från lokal till global skala, från individuellt till kollektivt handlande, vad gäller till exempel livsstil, politiska ramverk, marknadsincitament och sociala rörelser.

Kursen är problembaserad och lösningsorienterad, där studenterna ges frihet att välja och utveckla sina kompetenser kring ett visst problem av intresse. Kursen ger grundläggande kunskaper som är nödvändiga för vidare utbildning i miljövetenskap eller relaterade program.

Efter avslutad kurs ska studenten på en grundläggande nivå:

Kunskap och förståelse

1. kunna beskriva de mänskliga och miljömässiga dimensionerna av hållbarhetsproblem och problematisera samspelet mellan dimensionerna för att uppnå en hållbar utveckling på olika skalor inom ramen för planetära gränser.

Färdighet och förmåga

2. kunna identifiera drivkrafter för lösningar av hållbarhetsproblem och konflikter mellan olika värderingar och intressen i samhället.

3. kunna bedöma olika hållbarhetsinitiativ och lösningsförslag och identifiera deras styrkor och begränsningar.

4. kunna använda ett standardiserat källhänvisningssystem och skapa en tillhörande källförteckning.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

5. kunna karakterisera befintlig miljövetenskaplig forskning i termer av behov av kunskap från olika vetenskapliga discipliner.

6. kritiskt utvärdera numeriska data och textbaserad information, både akademisk och populärvetenskaplig, med avseende på vetenskapliga kvalitet och tillämpbarhet för miljövetenskap och hållbar utveckling.

Kursens arbetsformer bygger på föreläsningar, seminarier, eget arbete och arbete i grupp. Utöver den schemalagda undervisningstiden förväntas den studerande arbeta självständigt och i grupp med informationssökning, kunskapsinhämtning och textproduktion samt debattförberedelser.

Seminarium med individuell skriftlig inlämning och reflektion (2 hp) (UG) (lärandemål 1, 4 och 6)

Projekt i grupp: muntligt debattdeltagande och reflektion (1,5 hp) (UG) (lärandemål 1-3)

Individuell muntlig presentation – karaktärisering och bedömning av en verklig utmaning för hållbar utveckling (4 hp) (UG) (lärandemål 1-3 och 5-6 )

För helkursbetyget Godkänd krävs att samtliga examinationer är godkända.

Samtliga lärandemål bedöms individuellt.

• Bergman, M. (2022). Att studera på högskolan: studieteknik och motivation på vägen. Studentlitteratur AB.
• Kanazawa, M. (2023). Research Methods for Environmental Studies. Routledge.
• Peet, R., & Hartwick, E. (2015). Theories of development: Contentions, arguments, alternatives. Guilford Publications.

Kapitel i digitala böcker, rapporter och annan relevant litteratur tillhandahålles av kursansvarig.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.